FA-cupfinalen: Klassiska skrällar
Skrällar är rätt ovanligt i FA-cupens långa historia. Visserligen finns det många historier om ”gigant-killers” på vägen fram till finalen. Men väl där är det ändå de stora klubbarna som får lyfta pokalen.
Några klassiska skrällar:
2013 Wigan – Manchester City 1–0
City slutar två i Premier League, medan Wigan åker ned till The Championship. Men i FA-cupfinalen gör managern Roberto Martinez Wigan en lysande insats som resulterar i klubbens finast pokal någonsin. Ben Watson avgjorde i matchens slutminut.
2008 Portsmouth – Cardiff 1–0
Egentligen är det finalen i sig som är den stora skrällen, då den inte innehöll något topplacerat lag i Premier League. Pompey hamnade på åttonde plats medan Cardiff höll till i andradivisionen. Faktum var att i semifinalerna var det endast Portsmouth som kom från Premier League. Mycket ovanligt. Stor hjälte i finalen blev den nigerianske legendaren Nwankwo Kanu.
1988 Wimbledon – Liverpool 1–0
Under 1980- och 90-talet härjade Wimbledons beryktade ”Crazy Gang” på fotbollsarenor runt om i England. Enkel taktik, extremt tempo, thrash talk och brutalitet utöver det vanliga, men framförallt energi. Det var en humla som inte skulle kunna flyga, men ändå gjorde det, vilket gav några bra ligapositioner. Kronan på verket var dock FA-cupsegern mot ett på den tiden riktigt mäktigt Liverpool, som spelat hem ligan rätt så enkelt.
1987 Coventry – Tottenham 3–2
Upplägget var enkelt. Glamorösa Spurs med skyttekungen Clive Allen i spetsen skulle bara spela hem FA-cupfinalen mot ett Coventry vars förmåga mest handlade om en stark gemenskap. Allen var två mål ifrån att nå drömmen om 50 mål på en och samma säsong. Strax efter avspark satte han sitt 49: e mål, men Coventry gav sig inte och vann till slut med 3–2 efter förlängning.
1980 West Ham – Arsenal 1–0
The Gunners hade tagit sig till sin tredje FA-cupfinal på raken. Tanken var att bygga vidare på fjolårets makalösa succéfinal, där man vann med 3–2 mot Manchester U, och definitivt inte upprepa 1978 års final då man förlorade mot Ipswich. West Ham låg i andradivisionen, men hade ett lagbygge som definitivt inte gick av för hackor. Legendaren och den engelska landslagsmannen Trevor Brooking avgjorde med något för honom så ovanligt som ett nickmål.
1976 Southampton – Manchester U 1–0
United avslutade säsongen med en tredjeplats i ligan, men det gick inte så lätt att spela av FA-cupfinalen mot det inte så imponerande andradivisionslaget Southampton. Bobby Stokes avgjorde för The Saints.
1973 Sunderland – Leeds 1–0
Mäktiga Leeds United under dess manager Don Revie var under tiotalet år alltid med i toppen på ligan och figurerade i flertalet finaler. De var laget man var tvungen att slå om man ville vinna något. Men att ett Sunderland från andradivisionen genom Ian Porterfields mål i den första halvleken skulle lägga krokben för The Mighty Leeds, sågs som något helt otänkbart. Före matchen. Sunderland var för övrigt den enda klubb under 1900-talet som vann FA-cupen utan en enda landslagsman i laget.
TV: Nilsson Lindelöf straffhjälte – skjuter Man United till final i FA-cupen
