Fjorton år senare var vi där igen!
För 14 år sedan laddade Fulhams spelare och fans upp för en potentiell uppflyttning till Premier League. Nu är det dags igen, en del känns igen annat är helt nytt.
Fulhamvänner, inte sedan år 2000 har man tvingats uppleva upptakten till en Championshipsäsong. Skillnaden då var att vi kom nerifrån seriesystemet och byggde något stort för framtiden efter åratal i förskingringen. Nu, som då, handlar det om att bygga för framtiden men vi hamnade i denna serie på grund av usla resultat och missmanagement av vår klubb denna gång.
Det enda som egentligen stör mig med spel i Championship är att det blir svårare att få se Fulham spela varje vecka på TV/Stream. I övrigt ska det bli galet kul att få ställas mot nya motståndare och ges möjligheten till att pricka av nya arenor och bortaresor. Personligen åker jag ju hellre och ser Derby-Fulham än Man Yoo-Fulham (även om Manchester inte alls är en dålig away-day).
Det roliga i liknelsen med 2000 är vilka nya spelare vi har nu och hade då, skillnaden är att då hette förvärven Alain Goma, John Collins och Lois Boa Morte för att nämna de som gick vidare till att bli riktiga legendarer i svart och vitt. Säsongen efter tog vi det ett steg längre med att knyta till oss Edwin van Der Saar, Steed Malbranque, Sylvain Legwinski för att nämna några. Nu är väl inte nyförvärven lika namnkunniga om vi bortser från fjolårets skytteligavinnare McCormack (och inte räknar Mitroglu som ny i gänget). Så frågan är nu, vem/vilka (om ens någon) av årets rekryter kommer lyckas med att uppnå legendstatus? Vilka spelare kan vi drömma om nästa sommar i händelse av att vi studsar tillbaka?
År 2000 hette vår ’chairman’ Al Fayed, nu heter han Kahn. Båda är mer eller mindre ’selfmade men’. Båda kommer från andra länder än de som de verkar i (Kahn är visserligen amerikansk medborgare, Al Fayed nekades ju som bekant brittiskt medborgarskap), de är båda ’svinrika’ med sin tids mått mätt som ägare till en championshipklubb, båda herrarna är väldigt karismatiska och ingen av dem ska väl beskyllas för att vara mainstream. Låt oss hoppas att vi kommer sjunga Kahns namn med samma stolthet och kärlek, som vi gjorde till Al Fayed, i framtiden.
Tränare Felix paroll för sommaren har varit lite av ’ut med det gamla och in med det nya’. Dels hade vi ju en uppsjö äldre spelare som det var rätt att släppa, en del ungtuppar som ville vidare och ett antal spelare med för höga löner för ett liv i championship. Felix har, på pappret, värvat klokt, och bygger utan tvekan nytt för framtiden. Det roligaste och mest betryggande liknelsen mellan då och nu som jag hört kom efter klubbens öppna träning häromdagen. –”Not since the days of Tigana have I seen a Fulham team work like this. Great passing abilities, high work ethics and a team spirit way above what we’re used to.” Hoppas det är en korrekt observation ;)
Vet inte riktigt vad jag vill uppnå med denna text, mest ett terapiarbete i väntan på avspark på lördag tror jag.
Vad ni än har för planer så hoppas jag ni alla väljer TV10 kl. 18:20 på lördag.
Upwards and onwards!
COYW
