Legenden Lake lämnar City
Paul Lake lämnar jobbet som ambassadör för Manchester City och kommer istället att arbeta för Premier League. Hans bidrag som spelare och ambassadör för klubben har varit enormt.
Paul Lake har de senaste åren arbetat som ambassadör för Manchester City och jag hade själv nöjet att få träffa honom på Eastlands i höstas. Jag kan utan överdrift säga att det gjorde mig rätt skakis att träffa en av min barndoms största idoler. Ser man till antalet spelade matcher ser inte Paul Lake ut att vara mycket mer än en parentes i Citys historia. Det stämmer inte. Paul Lake är en av de absolut bästa spelare City fått fram. Tyvärr förstördes och avbröts hans karriär av skador alldeles för tidigt.
Paul Lake slog igenom som medlem av det FA Youth Cup-vinnande laget 1986 och året efter ledde han som kapten laget till semifinal. Då hade han redan gjort debut i a-laget och gjort mål mot Luton i sin tredje match för City i början av 1987. Året efter blev han Årets Unga Spelare i City och säsongen 88-89 var han ordinarie i laget som vann uppflyttning till högsta divisionen. Lake var så viktig för laget att han under året spelade på nio (!) positioner. Han kunde prestera både i försvar, på mittfältet och i anfallet och han gjorde det inte som nödlösning. Han var en stjärna och sågs som en framtida internationell toppspelare och var självklart uttagen för det engelska U-21 landslaget. Men redan som 20-åring började han bli förföljd av skador och han missade bland annat U-21 EM 1988 pga skada. Hade det inte varit för fys-ansvarige Roy Bailey hade Paul Lake förmodligen lämnat oss ännu tidigare. I en match mot Leicester den 11 mars 1989 svalde han sin tunga vid en huvudkollision men Baileys snabba ingripande räddade livet på Lake. I september 1989 deltog han i The Maine Road Massacre där Citys egna produkter förnedrade Alex Fergusons dyra köplag.
Säsongen 1990-91 lovade mycket men redan i den tredje matchen fick han en knäskada som i princip förstörde säsongen. Efter det gjorde han några framträdanden för City innan han till slut la skorna på hyllan redan som 27-åring 1996 efter år av skador. Det blev bara 130 matcher och elva mål i Citytröjan (den enda klubb han respresenterat) men alla som sett honom var överens om att han var en exceptionell spelare och när City öppnade sin Hall of Fame 2004 var han en självklar medlem. Niall Quinn sa då att Paul Lake var den bäste han spelat med. De senaste åren har han jobbat för Citys välgörenhetsorganisation City in the Community. Vi önskar Lakey all lycka framöver och ser fram emot att träffa honom igen på Eastlands, Cityfan som han är.
