- -
Manchester United 2 – 1 Crystal Palace
Manchester United höll undan och lyckades säkra tre poäng i en stökig historia som innehöll allt från volleyboll till drömmål och NHL-slagsmål.
Sammanfattning
Manchester United rivstartade matchen med ett massivt tryck mot bortalagets mål. Den så viktiga tidiga ledningen skulle också komma efter att Palace mittfältare Will Hughes täckte Rashfords försök till inspel med en klassisk volleyboll-block. Ett Bruno-hopp senare låg Guaita i ena hörnet och bollen i det andra. Visa av hur det kan sluta med bräckliga 1-0-ledningar (som i det senaste mötet i London) fortsatte United att trycka på i den första halvleken men närmare än ett par halvchanser lyckades man inte skapa och ännu en gång visade resultattavlan ”bara” 1–0 i paus.
Efter en svag start på den andra halvleken hann man precis få upp kaninpulsen innan ten Hag såg faran och gav laget en injektion genom att byta in Garnacho mot en för dagen osynlig Weghorst. Hemmalaget svarade omedelbart på bytet och tog tag i taktpinnen igen. Kort därpå stod det också 2–0 på tavlan efter ett riktigt mönsteranfall där Luke Shaw till sist gav skyttekungen Marcus Rashford mer eller mindre öppet mål. Ännu ett klassiskt strikeravslut från nära håll från en stekhet nummer tio.
Matchen kändes punkterad och de flesta såg en defilering framför sig. Alla utom bortalagets Jeffrey Schlupp som på sant NHL-manér såg till att väcka laget med en rejäl boarding på hemmalagets hetsporre Antony och sedan var cirkusen igång. I tumultet fångar VAR-rummet upp vad som liknar ett försök till strupgrepp av Casemiro på volleyboll-Hughes som till synes såg skräckslagen ut. Efter en avmätt okulärbesiktning av domare Marriner var United plötsligt tio man med otäckt mycket kvar på klockan. Ett smått paralyserat hemmalag skulle också darra till rejält när huvudpersonen Schlupp bara minuter senare dök upp på den bortre stolpen och styrde in reduceringen. Några skakiga minuter följde innan ten Hag på nytt agerade genom att sätta in Marcel Sabitzer som såg till att lugna ned ett stressat hemmalag. Crystal Palace lyckades inte skapa något riktigt tryck och United kunde till slut knyta ihop säcken och ta tre mycket viktiga poäng.
Manchester United (4-2-3-1): De Gea – Wan-Bissaka (Maguire 87´), Varane, Martinez, Shaw – Casemiro, Fred – Antony (Sabitzer 81´), Fernandes, Rashford – Weghorst (Garnacho 59´, Lindelöf (87´)
Crystal Palace (4-3-3): Guaita – Clyne, Richards, Guehi, Mitchell – Doucouré (Ahamada 82´), Hughes (Lokonga 73´) – Olise, Schlupp (Mateta 83´), Ayew (Eze 73´) - Edouard
Statistik
Resultat: 2-1
Målskyttar med assist: Fernandes (Str.) Rashford (Shaw) Schlupp (Doucouré)
Bollinnehav(%): 54% - 46%
Avslut: 14 – 10
Avslut på mål: 5 - 3
Gula/röda kort: 1/2 - 1/0
Bäst i United: Lisandro Martinez
Fem tankar om matchen
1. Även solen har fläckar
The Brazilian Rolls-Royce a.k.a. Casemiro har med all rätt fått mycket beröm för sitt bidrag till Uniteds metamorfos, men visst är inte allt guld och gröna skogar. Trots att brassen oftast är väldigt disciplinerad och vältajmad i sitt närkampsspel har han då och då visat tendenser att brista i sitt omdöme. Speciellt mot just Crystal Palace. Vi minns alla det vårdslösa ”taktiska” gula kortet som resulterade i avstängningen mot Arsenal. Tyvärr valde Casemiro att följa upp det med detta huvudlösa tilltag som ser ut att hålla honom borta från spel i (minst) tre matcher. Visst, man kan tycka att det inte är ett regelrätt strupgrepp med avsikt att skada, men vad ska Casemiros händer upp mot Hughes hals och göra? Oavsett grad av avsikt så ska en spelare med den rutinen inte utsätta sig för den risken när VAR bevakar varenda millimeter av arenorna. Speciellt inte en förseelse som objektivt sett anses som grov. Vi ska nog vara glada om avstängningen stannar på tre matcher.
2. Erik ten Hags proaktivitet
Trots den skakiga matchbilden agerade ten Hag betydligt mer resolut jämfört med liknande matcher under året. I stället för att vila på hanen vid ställningen 1–0 valde han att plocka av en smått håglös Weghorst i ett försök att väcka laget med energiknippet Garnacho. Ett byte som omedelbart gav resultat. Visst hade man gärna sett en liknande reaktion direkt efter det röda kortet, men trots att Sabitzer-bytet dröjde gav det ändå effekt och när holländaren sedan kastade in sin checking line på slutet stängde man ned butiken totalt. Givet hur matchen utvecklade sig kan ingen direkt anklaga ten Hag för bristande matchcoachning.
3. Nummer nio-kris?
Inför matchen satte jag mina förhoppningar till att Martial skulle återuppstå, i stället skulle det visa sig att ännu en skada satte stopp för fransmannens medverkan och vips så sjönk hans redan dålig tillgänglighetssiffra än mer. Det verkar ha gått troll i kommunikationen mellan Martial och det medicinska teamet. Antingen ger fransmannen klartecken för tidigt eller så gör läkarteamet urusla bedömningar för vi kan tydligt se ett oroväckande mönster – så fort Martial kommer tillbaka och spelar några minuter får han stå över nästa match. Naturligtvis är detta ohållbart på sikt och lär bara leda till att United gör sig av med spelaren. Andraalternativet Wout Weghorst har gjort det okej hittills med sina sex starter och ett mål, men känslan är att han inte är inköpt som förstavalet som ska spela vecka ut och vecka in utan snarare fungera som inhoppare och rotationsspelare. Här har ten Hag något att grubbla på, för just nu är laget skrämmande beroende av en viss nummer tio.
4. ...men Rashford fortsätter att producera
Med sitt 70e Premier League-mål visade allas vår Marcus vem som är formstarkast i ligan just nu. Ännu en stark insats i 97 minuter kompletterades med en fixad straff och ett klassavslut i boxen. En hel del av er som läser detta kan säkert tycka att svaret på nummer-nio-krisen redan är löst, men jag och många med mig inser det osunda i att hela Uniteds offensiv och öde just nu står och faller med den vindsnabbe engelsmannen. Oaktat detta kan man samtidigt fråga sig om någon eller något kan stoppa Marcus Rashford just nu?
5. Lovande inhopp av Marcel Sabitzer
Lite i skymundan gjorde den inlånade österrikaren ett stabilt inhopp som lovade betydligt mer än de 16 minuter han fick på planen. Med tanke på det organisatoriska kaos som rådde vid tiden för inhoppet var det strongt av Sabitzer att kliva in och spela sitt spel – resolut och tydlig utan boll och lugn och säker med densamma. Det blir spännande att följa Bayern-lånet framöver.
GGMU
