Manchester U - Burton Albion4 - 1
Manchester United 4 - 1 Burton
De regerande ligacupmästarna städade undan andradivisionslaget Burton utan vidare problem i turneringens tredje omgång. Matchen var stängd redan efter dryga kvarten, och vinstmarginalen hade mycket väl kunnat bli ännu större för Manchester United.
Manchester United: Romero (Pereira ’78); Blind, Lindelöf, Smalling, Darmian; Carrick, Herrera; Lingard, Mata (Shaw ’46), Martial; Rashford (McTominay ’63)
Avbytare: Jones, Young, Fellaini, Lukaku
Burton Albion: Ripley; Flanagan, Turner (Warnock ’45), Naylor, Allen (Murphy ’45) ; Palmer, Akpan (Akins ’77), Lund, Dyer; Varney, Mason
Avbytare: Campbell, McFadzean, Scannell, Sordell
Första halvlek
Stora United mot lilla Burton, och det kan väl bara gå på ett sätt? De första minuterna tvivlar man faktiskt något på det, då United uppträder slarvigt och slår farliga felpass både en och två gånger. Men, maktförhållandet lagen emellan är vad det är, och trots det svaga första intrycket ligger bollen i nät bakom Ripley innan den siste åskådaren har hunnit ta sin plats på Old Trafford. Rashford förvaltar lagets första chans, detta efter att Blind satt in en boll i boxen som Lingard tåat vidare. Rashford, för dagen anfallare, gör inget misstag då han friställs mot Ripley och lyfter bollen över burväktaren. 1-0 efter fem spelade. Om någon var ute efter spänning så kan den ha dött redan här.
Burton skulle kunna falla ihop som ett korthus efter den tunga starten, men gästerna reagerar så gott man kan och försöker direkt slå tillbaka. De gulklädda spenderar en del tid på offensiv planhalva, men man lyckas inte skapa något av värde. Och, snart är olyckan framme igen, och den stavas ännu en gång Rashford. Engelsmannen får en pass utanför straffområdet, vrider runt och tar skott. Bollen tar en fin bana och studsar in via Ripleys högra stolpe. 2-0, och efter 17 minuter kan vi definitivt dödförklara spänningen.
Manchester United har en trevlig kväll, och efter 2-0 varvar United upp än mer. Man leker fotboll. För ordningen skull ska tilläggas att Burton flaxar till, och Romero tvingas göra en avancerad räddning när Mason kommer fri. I övrigt är det dock United för hela slanten, och det är framförallt trion med Mata, Rashford och Martial som har lekstuga. De har flera kvalificerade chanser vardera, bland annat träffar Mata stolpen och Martial får se en cykelspark blockerad strax utanför mållinjen. United hade kunnat gå upp till en sexmålsledning, om inte mer, innan halvtid. Trean låter dock dröja på sig, och kommer först i den 36e minuten. Det är Lingard som noteras för målet efter att hans skott ändrat riktning på en Burton-spelare, men mest credd ska Martial och Rashford ha som skötte förarbetet. Mer än tre mål blir det inte i den första akten, men skottstatistiken gällande skott på mål (9-2) skvallrar om att det hade kunnat bli ännu bättre. Det mesta talar också för att ett United på lekhumör kommer att smälla in minst ett par till i den andra akten.
Andra halvlek
Tempot går ned något i den andra akten, den är inte riktigt lika intensiv, men det är ändock tydligt att United inte är nöjda. De offensiva krafterna fortsätter att ösa på framåt, och liksom i den första halvleken är Martial, Rashford och även Lingard aktiv. Hemmalaget vill gå för flera mål, och framförallt Martial som sånär hittat nätet tidigare under kvällen verkar sugen på att komma med i målprotokollet. Så blir också fallet efter 60 minuter, och det är den för dagen stekhete Rashford som spelar fram fransmannen som kyligt rullar in 4-0. Matchen är som sagt över sedan länge, men det är glädjande att Martial – som gjort en riktigt bra match – får kröna insatsen med ett mål.
United fortsätter att spela gladfotboll efter Martials mål, men efterhand avtar takten, och det är väl oundvikligt. Hemmalaget har bjudit på fin fotboll matchen igenom, men när man leder med 4-0 mot Burton är det svårt att motivera sig till att köra på i full blås hela vägen till slutvisslan. Martial fortsätter visserligen att övertyga, och ser ut att vilja gå för ännu mer. Han skriver sånär in sig i målprotokollet ytterligare en gång, men det stannar på ett mål för fransmannen denna afton. Siffrorna verkar stanna vid 4-0, men i matchens absolut sista minut lyckas faktiskt Burton forcera in ett tröstmål. Det är Dyer som håller sig framme och drämmer in returen efter att Mason nickat i ribban. Smolk i bägaren? Mjae. Vi kan nog unna Burton ett mål när de gör ett sällsynt besök på Drömmarnas teater.
Sammanfattning
Det finns alltid en liten chans till nerv i den här typen av matcher, när ett stort lag ställs mot ett betydligt mindre i de inhemska cuperna. Den lilla nerv som fanns var dock borta redan efter 5 minuter. Om ett lag som Burton ska kunna få en jätte på fall så får man inte släppa in ett mål så tidigt, och redan när Rashford inleder målskyttet går det i princip att säga att matchen avgörs. Uniteds offensiva pjäser är på lekhumör, och stärkta av det tidiga ledningsmålet ångar de på för full kraft. Mata, Martial, Rashford och Lingard har lekstuga, och när halvleken blåses av är matchen som sagt död för länge sen. United kostar på sig att slå av på takten och spela oavgjort i den andra takten, men hade man velat mer – och haft lite bättre skärpa – hade segersiffrorna kunnat bli betydligt större än 4-1.
Matchens spelare – Marcus Rashford och Anthony Martial
Nej, vet ni vad, jag kan faktiskt inte välja. Rashford var visserligen mer klinisk och utnyttjade sina lägen bättre, å andra sidan utmanade Martial framgångsrikt och skapade farliga lägen minst 10 000 gånger under matchens gång. Inte riktigt så många gånger, men ni förstår vad jag menar. Båda två visade sig från sin bästa sida idag, och om finishen kan poleras ytterligare kommer den här duon fullständigt explodera framöver.
Matchens utropstecken – Offensiven
Det är inte bara Rashfords och Martials insatser som är värda att höjas, utan hela offensiven som sådan ska ha en rejäl släng av beröm-sleven. Visst, det var Burton vi mötte, men anfallsspelet var stundtals glimrande. Mata såg riktigt pigg ut under den halvlek han spelade, och även Lingard hade en riktigt trevlig afton. Ja ni, Mourinhos fotboll behöver visst inte alltid vara tråkig…
Matchens frågetecken – Brist på matchträning i mittförsvaret?
Defensiven ställdes inte på några större prov idag, men likväl såg det lite svajigt ut emellanåt. Med tanke på att flera av de spelare som startade idag inte har särskilt mycket matchtid i benen kanske det inte är så konstigt. Att flera matchovana spelare får 90 minuter i benen är därför hur bra som helst. Men, frågan jag ställer mig är om inte försvaret behöver roteras mer i ligaspelet också? Burton i all ära, men de väger lätt i jämförelse med merparten av de andra lag United möter under en säsong. Och, i en sådan här match är knappast prio ett att försvaret ska sitta till punkt och pricka. För att spelare som exempelvis Lindelöf och Smalling ska kunna utmana om en plats i startelvan i förlängningen behöver de större utmaningar, och det mot mer kompetenta motståndare där defensiven såväl ställs på prov som prioriteras. Med tanke på hur matchschemat kommer att se ut den här säsongen ska det förhoppningsvis inte vara något problem att få till den rotation som krävs för att bredden i truppen ska säkerställas.
