MUWomen’s Barmy Army: September
Äntligen! Äntligen är säsongen igång och vi har fotbollsmatcher att prata om igen för Manchester Uniteds damlag. Vi tittar på hur de två första ligamatcherna sett ut, sammanfattar transferfönstret och gör en liten djupdykning på ett av nyförvärven, Ona Batlle. Häng på!
Transferfönstret: sammanfattning
Det har varit ett minst sagt händelserikt transferfönster för Manchester United. Redan tidigt i somras var det flera spelare som lämnade och några nyförvärv som kom in, dessa finns att läsa mer om här.
Förra månaden skrev jag lite om Mollie Greens framtid i United, och precis som väntat har hon nu lämnat och skrivit på för Birmingham City. Konkurrensen på mittfältet blev helt enkelt för stor och vi tackar Mollie för hennes insatser för United, framför allt under säsongen i Championship där hon hade en framträdande roll.
Även den unga målvakten Fran Bentley har lämnat United, men bara på lån till Blackburn där hon kan få viktig speltid.
Att fler spelare skulle komma in spekulerades och ryktades det om ända fram tills det verkligen small till de två sista dagarna av fönstret. Först blev Christen Press och Tobin Heath klara, och minuter innan fönstret stängde kom även Alessia Russo in.
Nu kan vi alltså sammanfatta och kika lite på hur truppen ser ut. Tidigt på sommaren blev Ona Batlle klar och hon har redan tagit en självklar plats i laget och imponerat som vänsterback, vilket gett Lotta Ökvist rejäl konkurrens. Lotta har fått hoppa in i slutskedet av båda matcherna hittills och får försöka ta tillvara på varenda minut som ges, och kanske kunna pressa över Batlle till högerkanten.
Samtidigt som Batlle blev klar skrev även Lucy Staniforth och Ivana Fuso på, men båda har dragits med skador och inte varit tillgängliga för spel ännu. Staniforth slåss om en plats på det centrala mittfältet och Fuso kan användas på de flesta offensiva positionerna.
Tre bra värvningar, men det såg fortsatt tunt ut framåt. När sedan Press och Heath skrev på åtgärdades de frågetecken som fanns. Men inte nog med det, Alessia Russo kom också in. Hon är bara 21 år gammal men har redan hunnit göra landslagsdebut för England och skaffat sig erfarenhet efter tre år med college-fotboll i USA. Med Russo in fick United inte bara bredd på anfallspositionen, utan även en hel del spets. Som Kirsty Hanson skrev på Instagram: "Den här offensiven alltså, wow".
Casey Stoney har nu en stark trupp med bra balans att jobba med, det är inte bara en slagkraftig elva som kan ställas på benen utan även mycket spets att kasta in från bänken. Kanske att en riktigt bra mittback skulle lyfta laget ännu mer, till exempel Maria Leon i Barcelona som är en personlig favorit. Men det får bli längre fram i tiden, och oavsett så borde verkligen den kvalité som finns i truppen nu göra United till starka utmanare om CL-platserna. Och kanske mer än så.
Matcherna i september
Som sagt har matcherna äntligen dragit igång, och United har hunnit spela två matcher i ligan innan det var dags för landslagsuppehåll. Premiären spelades hemma på Leigh Sports Village, tyvärr utan publik men med en massa fina banderoller på läktarna, mot regerande mästarna Chelsea.
Stoney ställde ett ganska väntat lag på banan som vi känner igen från förra säsongen, bortsett från att Jackie Groenen placerats på bänken och Ella Toone tagit hennes plats som spets på mittfältet. Mille Turner startade som vanligt i mittlåset och är först med att nå upp till 50 matcher för klubben, och fler lär det bli med ett nyskrivet kontrakt till 21/22 med option på ytterligare ett år.
Det skulle bli en match med två ansikten. Chelsea ägde första halvlek och kunde ganska enkelt kontrollera ett United som hade svårt att få till sitt presspel och inte lyckades hitta några kreativa lösningar när man väl fick tag i bollen. När United ändå börjat komma in i det kom Chelsea runt på sin högerkant och framför mål störtade Sam Kerr fram och stötte in ledningsmålet för gästerna. Sam Kerr hade sedan bud på både ett och två mål till när United dels slarvar i passningsspelet och när Chelsea helt enkelt visar upp sin briljans, men Mary Earps gör några jättefina räddningar och håller hemmalaget kvar i matchen.
Vad Stoney sagt i paus vet jag inte, men det fungerade i alla fall. United kom ut med en högre press, Batlle flög fram på vänsterkanten, Ladd vann närkamper centralt och det är United som är klart bästa laget. Jackie Goenen kom in tidigt i andra halvlek och blir verkligen katalysatorn för Uniteds uppsving. Flera fina kombinationer och väggspel leder sånär ända fram, men precis som förra säsongen saknas det lilla sista för United i matcherna mot storlagen (varken Press, Heath eller Russo var tillgängliga här).
Chelsea sticker upp med någon farlig kontring, klockan tickar och det ser ut att bli en knapp men tung förlust. Men så blixtrar det till, Toone skarvar ner bollen på djupet till Groenen som spelar in den perfekt till Galton framför mål som bara behöver sätta dit foten och det är kvitterat med tio kvar.
Båda lagen går för ett segermål men får nöja sig med en poäng var. På förhand ett resultat United nog hade tagit, och den andra halvleken gav verkligen mersmak.
Det var alltså ett United med självförtroende som åkte till Birmingham för att ta sig an The Blues med Mollie Green i startelvan. Birmingham har av många tippats kriga i botten, så detta är en match United bara ska vinna om en CL-plats ska bli möjlig.
Groenen kommer in från start efter hennes fina inhopp mot Chelsea och det är Hayley Ladd som får sätta sig på bänken. Där finns även Alessia Russo som nu är klar för spel, annars är det samma lag som veckan innan.
United får också en drömstart när Kirsty Hanson kämpar fram bollen på högerkanten innan Toone prickar Jane Ross panna och det är 1-0 efter fem minuter. Presspelet från föregående veckan fungerar ibland, men det sitter inte alltid ihop, och United börjar slarva med boll på egen planhalva och ger bort flera lägen till Birmingham som äter sig in i matchen. Kvitteringen kommer inte alls orättvist efter en kvart när Zelem blir saktfärdig med bollen. Hemmalaget vänder sedan matchen efter knappa halvtimmen när Abbie McManus olyckligt styr en frispark in i eget mål. United känns inte alls påkopplade och har stora bekymmer med att få fast bollen offensivt och sätta ett eget spel, men när man har fötter som Katie Zelems på plan behövs inte alltid det. Precis som vi fick se några gånger förra säsongen smeker hon in en frispark och det är kvitterat innan paus.
Ladd (som alltid borde starta), Amy Turner och Russo kommer in i paus, trippelbyte från United. Gillar verkligen den här no nonsens sidan av Casey Stoney, funkar det inte så agerar hon. Och agerar gör verkligen United på plan. Russo visar omgående med sin förmåga att fånga in bollar och fina touch att Ross nu hamnar ett pinnhål ner på listan av anfallare, Ladd knyter ihop anfall och försvar och Ella Toone trycker in 3-2 bara minuter in i halvleken efter ett patenterat snabbt och rakt United-anfall. Ingen fot av från gaspedalen här inte, United bara fortsätter och blir starkare och starkare. Jackie Groenen trixar sig fram till vänster i straffområdet och spelar fram Hanson som bombar in 4-2 innan samma Hanson spikar slutresultatet till 5-2 efter att Russo, assist direkt, snappat upp en boll vid offensivt straffområde.
Trots att det i båda matcherna inte varit superövertygande första halvlekar har United hela tiden varit med, och att lyckas göra justeringar som gett initiativet och ökat både kvalitén och skärpan imponerar verkligen. Nu gäller det bara att vara fullt påkopplade från minut ett framöver, men 4 poäng på de två första matcherna är klart godkänt. Nu är vi med från början!
Månadens profil: Ona Batlle
Ona Batlle. Foto: Marcos Marin
Värvningen av Ona Batlle i somras togs verkligen emot med öppna armar, trots att nog inte många hade speciellt bra koll på henne. En förstärkning på ytterbackspositionen med en spansk landslagsspelare lät ju inte alls fel.
Batlle föddes den 10 juni 1999 i den lilla staden Vilassar de Mar strax utanför Barcelona. Det var också i FC Barcelona karriären tog fart på allvar när hon som 11-åring klev in på det berömda La Masia. Innan det hade Ona som liten hållit på med konståkning, men inspirerades till att spela fotboll av sin bror.
Hon avancerade upp genom lagen i Barcelona och fick 2016 sitta på bänken i en CL-match, men närmre än så kom hon inte speltid i A-laget. Sommaren 2017 valde hon att flytta till Madrid CFF som var nykomlingar i högstaligan för att få speltid, och speltid fick hon verkligen. 26 starter på 30 ligamatcher och stor del till att Madrid CFF etablerade sig i mitten av tabellen.
Efter bara en säsong där flyttade hon vidare till Levante. Dock innebar en skada under U-20 VM på sommaren 2018, där det blev silver för Spanien, att debuten i nya klubblaget fick vänta till december samma år. Men precis som tidigare tog det inte lång tid innan Batlle tog en ordinarie plats och under våren 2019 kallades hon upp till A-landslaget och fick göra debut i en träningsmatch mot Kamerun.
På ungdomssidan med landslaget har hon ett helt knippe av medaljer, fem för att vara exakt, varav två är guld från U-17 och U-19 EM.
När kontraktet med Levante löpte ut sommaren 2020 fanns intresse från flera olika klubbar, dels i Spanien men även utomlands. Till sportsfinding.com berättar Ona: ”När det kom ett erbjudande från United gick det inte att tacka nej, varken på ett personligt eller fotbollsmässigt plan. Det var det jag ville, testa den engelska ligan. Så fort United hörde av sig fanns det inget annat alternativ”.
Just att spela fotboll i ett annat land var något som Batlle verkligen ville testa, att uppleva en ny kultur och lära sig ett nytt språk. Men flytten till England gjorde att hennes studier på universitet i Valencia inom sportvetenskap har fått pausas. Nu har hon istället börjat läsa kurser inom finans och administration, något som väl är ett bevis på hennes nyfikenhet och vilja att hela tiden lära sig och uppleva nya saker. Både på och utanför plan.
Till Uniteds officiella hemsida sa Casey Stoney så här om värvningen av Battle: ”Ona är en spännande ung ytterback med fantastisk snabbhet som tycker om att anfalla. Hennes sätt att spela passar perfekt in i den filosofi vi har här”.
Med Dani Alves som förebild låter ju inte den beskrivningen helt främmande. Efter några nervösa första minuter mot Chelsea växte hon för varje sekund och ägde snabbt vänsterkanten och utsågs faktiskt till hela omgångens bästa spelare i WSL. Hon fortsatte visa framfötter mot Birmingham, och det som verkligen sticker ut är precis som Stoney sa hennes fart. Defensivt finns det kanske lite att slipa på i positionsspelet, men hon är så snabb att hon löser de flesta situationerna ändå. Med bollen vid fötterna är hon inte rädd att utmana heller och fyller ständigt på längs kanten, samtidigt som hon kan bryta in i banan och använda sin fina högerfot. Oavsett om hon spelar till höger eller vänster kommer hon vara en spelare att verkligen hålla ögonen på under säsongen, och flera år framöver.
Vad har vi att se fram emot?
Landslagsuppehållet är nu slut och den 4 oktober är det Brighton hemma i ligan som gäller. Efter det väntar i tur och ordning Liverpool i ligacupen, Tottenham och West Ham i ligan, alla på bortaplan. På förhand ska det vara bra poängchans för United i alla dessa matcher, även om både West Ham och framför allt Tottenham förstärkt sina lag. Ingen har väl missat att Alex Morgan kommer spendera säsongen i Spurs till exempel.
Men om United ska vara med och slåss om topp tre är det matcher man ska kunna vinna, och med Heath och Press spelklara (kanske inte som startspelare redan mot Brighton eftersom de inte spelat matcher på sex månader) har United nu en stark trupp som ska kunna passa olika typer av motstånd.
Ligacupen ja, den drar igång nu i oktober. Till skillnad från förra säsongen är det nu sex grupper istället för fyra, där ettan från varje grupp går vidare tillsammans med de två bästa tvåorna. Exakt hur lottningen av grupper gått till är lite oklart, men en geografisk indelning är i alla fall gjord, vilket innebär att styrkan i de olika grupperna varierar kraftigt. United lottades in i ”The Greenwood Group” med Liverpool, Everton och Manchester City. Uniteds tidigare kapten Alex Greenwood, nu i Manchester City, har spelat i alla dessa klubbar vilket häller lite extra bränsle på matcherna. Som om inte derbyn mot City och Liverpool skulle räcka som bränsle alltså.
City kom tvåa i ligan förra säsongen och Everton är obesegrade hittills denna säsong, så det är inte en enkel grupp detta. Men United ska ändå ha fina möjligheter att ta sig vidare, och roliga matcher kommer det bli.
Ett stort frågetecken är dock speltiden för Uniteds match mot Liverpool. Den kommer spelas onsdagen den 7 oktober klockan 15.00. Alltså, visst att ingen publik få lov att komma men att då också göra så att många inte har möjlighet att följa matchen på andra sätt känns ju oerhört märkligt. Hur tänkte de här?
Hayley Ladd visade sin vikt när hon kom in i paus mot Birmingham, något som både ledarna och spelarna i United också verkar se eftersom de röstade fram henne till årets spelare för säsongen 19/20. Jag gav själv den utmärkelsen till Ladd när säsongen summerades, och det finns inget som tyder på att hon inte kommer ha samma framträdande roll för United denna säsong.
Något betydligt tråkigare är att mittfältskollegan Katie Zelem, säsongen spelare 18/19, blivit smittade av coronaviruset och tvingades tacka nej till landslagssamlingen för England. Som tur är verkar hon må bra, har isolerat sig och bör kunna vara tillgänglig redan mot Brighton i helgen.
Så det ser vi fram emot, och vi ser fram emot att se mer av Alessia Russo. Förhoppningsvis får vi även se debuter av Ivana Fuso, Lucy Staniforth, Tobin Heath och Christen Press. Vilken månad vi har framför oss!
Månadens spelare: Ona Batlle
Månadens mål: Leah Galtons 1-1 mot Chelsea. Säsongens första mål, superfint anfall kliniskt utfört på alla sätt och vis.
Månadens coolaste: Att Manchester United totalt körde över Manchester City genom att presentera först Tobin Heath, sen Christen Press och till sist Alessia Russo direkt efter att City presenterat Lucy Bronze och Alex Greenwood. Jättebra värvningar av City absolut, men de försvann liksom i bruset efter att United satt ner foten med besked.
