Newcastle - Derby1 - 0
Newcastle-Derby 1-0: Uddamålssegerns härliga sötma.
Det blev till sist tre poäng för Newcastle mot ett tappert kämpande Derby som vägrade ge upp.
Inledning
Jag personligen har alltid hållit 1-0 segrar väldigt högt. På något sätt så ser jag dem lite grann som ett styrkebesked, ett slags bevis för att man är ett topplag och inte en blunder. Att vinna stilfullt med 4-0 när vinden blåser en i ryggen och solen skiner likt aldrig förr kan många lag göra. Men att vandra ut på den där planen med tvivel i huvudet och en nedåtgående formkurva och bara knyta näven och lita fullt ut på det grundspelet som tränaren har satt och komma därifrån med tre poäng. Det är bara topplagen som gör det. Detta var en sådan seger. En seger som jag förknippar väldigt mycket med formidabla upplagor utav italienska lag, där man tar ett tidigt ledningsmål och därefter bevakar och kontrollerar matchen tills det att slutsignalen ljuder. Det finns ett inbäddat maktuttalande att bara kunna göra det. Och lika skön seger som det var för Newcastle, lika frustrerande förlust var det för Derby vilket såklart bara får segerns sötma att smaka ännu lite bättre och sötare. Men så ska man såklart komma ihåg att detta är Newcastle vi talar om och inte Pro Vercelli i början av 1900-talet. Så med andra ord så går det att argumentera för att det var mer tur än kontroll som var den avgörande faktorn här. Detta kunde likväl förmodligen ha slutat 1-1. Men endast den gråtinnige hakar upp sig på detaljer som uttrycket som bekant lyder.
Startelvor
Det blev ett par stycken förändringar från den onödiga kryssmatchen mot QPR. Mitrovic klev in på topp på veteranen Daryl Murphys bekostnad och in istället för den ständigt underpresterande Ayoze Perez klev Mohamed Diamé in. Och till skillnad från Perez så utgick Diamé från en position längre bak i planen vilket då förändrade grundformationen en aning. Newcastle syntes spela utan en klar nummer tio roll som ofta varit fallet tidigare under säsongen. Både Diamé och i synnerhet Hayden då fick ta ett större offensivt ansvar när tillfälle gavs samtidigt som den defensiva stabiliteten prioriterades. Även Grant Hanley fick chansen att lysa medan kaptenen Jamal Lascelles förpassades till mörkret.
Så såhär då såg det ut:
4-4-1-1(Eller 4-5-1): Darlow; Yedlin, Hanley, Clark, Dummett; Ritchie, Shelvey, Hayden, Gouffran; Diamé; Mitrovic.
Och Derby ställde upp som förväntat med:
4-3-3: Carson; Baird, Keogh, Pearce, Olsson; Butterfield, Johnson, Bryson; Ince, Bent, Russell.
Första halvlek
0-15
Matchen inleddes direkt med ett längre spelavbrott då Jonathan Russell trillat på eget bevåg och då olyckligt fått smaka på Yedlins smalben rätt i pallet. Russell verkade dock vara okej och lyckades skaka av sig smällen och matchen kunde fortgå. Och precis som den förmodade tilltänkta matchplanen så tog Newcastle kommandot. Mellan minut 5 och 10 så låg det ett ledningsmål och osade kraftigt i luften. Först kom möjlighet genom en klurig genomskärare från Yedlin som placerade Hayden i en farlig yta men den rutinerade keepern Scott Carson kom ut bra och lyckades stänga ytan för skott och samt inspel. Bara sekunder senare blir Diamé lite för ivrig och testar lyckan utifrån. Men den enda som borde ha fruktat det skottet var inte Carson utan eventuellt någon omkring flygande gås som befann sig långt däröver. Kanske att även någon supporter borde göra det med då den nämnda gåsen förmodligen hade kunna stört landat ned i deras knä vid eventuell träff.
Men Diamé gav sig inte och var spelsugen likt få andra och lyckades på ett smart sätt sno åt sig bollen från Bradley Johnson i en väldigt farlig yta mellan backlinje och mittfält. En hel drös svartvita fyller på och målet känns nästintill fastborrat i granit tills det att Isaac Hayden ska till att sätta punkt för det fina anfallet. Ett bedrövligt tafatt avslut som Carson utan problem och vidare ansträngning kunde rädda.
Ytterligare någon halvchans för Diamé skulle hinna prickas av innan de första femton minuterna var spelade och känslan då var att Newcastle borde ha satt sig i förarsätet med ett ledningsmål.
15-45
Men istället höll man på att ställa till det rejält för sig och praktiskt taget ge bort ledningen till Derby. Kring minut 18 så lyckades Matt Ritchie i likhet med lagkamraten Ciaran Clark i omgången innan glömma bort vilket mål som var vilket. Skotten praktiskt taget serverade en oxstek på ett silverfat till Darren Bent som bara skulle till att avsluta men då kom tidigare nämnda Clark flygandes likt en hjälte i färgglad mantel och lyckades bryta. Som vi tidigare under säsongen faktiskt har vant oss vid att han ska göra den gode Ciaran Clark.
Även nästa chans föll till Derby. På hörna från höger, det blir lite oreda kring straffområdet och Darlow tvingas boxa undan bollen som dessvärre landar hos en Derbyspelare. Försvaret blir något stillastående när bollen letar sig in i straffområdet igen och Johnny Russell nyper till rätt så omgående. Tursamt nog så får han inte till den där riktiga kraften i avslutet så Darlow kan rätt så säkert rädda och hålla i bollen.
Och precis som matchrapporten just nu insinuerar så började Newcastle tappa kommandot om matchen. Så därför så måste man ju säga att ledningsmålet kom väldans lägligt.
Kring minut 26 så biter sig Newcastle fast på Derbys planhalva. Matt Ritchie skickar iväg bollen till Mitrovic som skickligt plockar ned bollen och spelar till Diamé som avancerar och sedan passar bollen tillbaka till Mitrovic som i sin tur hittar tillbaks till Ritchie och smäll bada bing bong så var ställningen 1-0. Skotten tvekade inte utan gick på skott direkt när tillfälle gavs. Bradley Johnson försökte förtvivlat täcka undan men det som inträffade istället var att bågen på skottet ändrade riktning via honom vilket förståeligt nog ställde Scott Carson i målet. 1-0 till Newcastle vid ett väldigt viktigt skede av matchen.
Med adrenalin pumpades i blodet så gick Newcastle fullt ut för att dryga ut ledningen. Kring minut 32-33 efter att ett inlägg från Yedlin nickats undan av Derbyförsvaret, så hittar Jonjo Shelvey med en fantastiskt finurlig genomskärare en djupledslöpande Hayden vars inspel hamnar klockrent hos Diamé som omedelbart dundrar iväg en projektil i riktning mot Derbys mål. Carson stod dessvärre perfekt placerad i Derbymålet och kunde rädda. Det tillkom en eller annan halvchans till innan halvtidspausen men ingenting som kändes direkt hotande.
Andra halvlek
45-60
Den första halvleken inleddes utan klar riktning och beslutsamhet. Det var lite som att bägge lagen inväntade varandras första drag. Det blev i alla fall Newcastle som efter några minuter av tanke löst spel tog tag i taktpinnen. Kring minut 48 så lyckas Gouffran och Diamé bita fast bollen strax utanför Derbys straffområde och med en hjälp av en framrusande Dummett så kommer också ett inlägg. Gouffran hugger först men får ingen ren träff på nicken och istället för ett avslut så blir det som en passning till Ritchie som lugnt och metodiskt nickar ner bollen framför Mitrovic fötter. Och serbens måltorka och svacka tycks hålla i sig för trots att han står perfekt placerad och inte har någon jättestor stress omkring sig då Derbyförsvaret verkar helt bortsnurrade så lyckas han inte omvandla det till mål. Än värre är att han inte ens lyckas testa Carson utan missar helt och hållet målet med skottet.
Kort därefter så plockas Isaac Hayden av och in kommer Ayoze Perez. Detta berodde förmodligen på den smällen som Hayden åkte på i första halvleken och då för att inte riskera någonting så plockar Benitez av honom tidigt i andra. Perez gick in som släpande bakom Mitrovic medan Diamé tog över Haydens roll. Detta förstörde lite grann den stabiliteten som Newcastle hade inrättat och Derby tilläts ju längre matchen fortskred att ta kommandot.
Newcastle fortsatte under de nästkommande minuterna som följde efter bytet att skapa några halvchanser här och där. Men det var mest de härligt utförda individuella manövrarna av Yedlin och i synnerhet Shelvey som var den största underhållningen mellan minut 50 till 60.
60-90
Kring minut 64 kom ett byte från Derby som skulle kunna haft en stor påverkan på matchen. Ut gick den för dagen tämligen misslyckade Jonathan Russell, och in kom istället Rennes fostrade Abdoul Camara som innan den här matchen var tämligen anonym och inte särskilt signifikant för undertecknad men som nu faktiskt känns lite halvt som halvt intressant.
Matchen hoppade lite fram och tillbaka med ”nästan där”-chanser åt båda hållen. Men så i minut 80 så kommer Derbys verkliga kvitteringschans. Det är just tidigare inbytte Camara som med en väl dold och briljant inåt skruvad passning hittar fram till Tom Ince som blir helt friställd framför mål och där ska det bara smälla. Men till Derbys förtret och Newcastles lycka så gör Tom Ince det omöjliga och missar helt målet. Personligen så känner jag att en människa med fötter eller åtminstone hyfsat välfungerade fotproteser borde ha gjort mål där.
Bara några minuter senare så gör Camara om samma grej igen när han viker in lite i banan, maskerar sina intentioner ganska så väl och sedan fräckt lättar bollen över Newcastles backlinje där en framspringande Anya dyker upp från ingenstans. Men Anya når precis inte bollen vilket ställer Darlow som inte är beredd på det så för att skruva upp dramatiken en aning så studsar bollen via Darlow tillbaks till Anya men som tur var så slutar det hela med inspark till Newcastle. En extra tå längd där och Anya hade förmodligen nått den bollen vilket mycket väl hade kunna lett fram till ett kvitteringsmål även om jag såklart hyser stor tilltro till Darlows reflexer.
Ännu ett par halvchanser. Darlow sjabblade lite grann med bollen och Scott Carson befann sig rejält på styva linan när försökte rensa undan en Shelvey kross men så hann Ayoze Perez före till bollen och försökte sig på en fräck lobb över den framrusande målvakten. Högaborgsfostrade Marcus Olsson hann få undan bollen dock. Synd då det hade varit ett mycket fint mål om det hade lyckats.
Dramatiken skulle höjas ett par nivåer mot slutet. I den 5:e tilläggstidsminuten så får Derby hörna och målvakten Scott Carson kommer upp för att försöka bidra. Det leder till en misstänkt straffsituation då Lascelles och målvakten Carson ryker ihop på hörnan. Den engelska kommentatorn hävdade i höjdpunktsklippet jag kollade på i efterhand att Lascelles tydligen brottade ned Scott Carson och att det kanske skulle vara straff. Medan jag själv då tyckte precis tvärtom. Tycker mer det ser ut som att Carson hänger på Lascelles och drar ned honom. Skumt ändå hur samma situation kan tolkas så olika. Det här är för övrigt inte upp för diskussion även om jag fick det att låta så. Det var inte straff, jag har rätt och den engelska kommentatorn har fel.
Situationen ledde dock till en ny hörna och det var nu som hjärtat skulle få sig ett nytt hem i halsgropen för de flesta Newcastle supportrar. Tom Ince skickar iväg en hård och inåtskruvad hörna där Darren Bents panna når högst vid den bortre stolpen. Bollen passerar Darlow och hjärtat ens måste ha slagit ett och annat extra slag just då för det kändes som en smärre evighet innan Yedlin nickade undan bollen på mållinjen. Det var det sista som hände innan domaren Darren Bond beslöt sig för att låta slutsignalen ljuda. Tre väldigt sköna poäng för Newcastle och när man gör en liten mer djupgående analys av matchen så är väl inte direkt kontroll det första ordet som ploppar upp instinktivt i huvudet som inledningen hävdade lite grann. Men tre poäng är alltid tre poäng, det går inte att snacka bort.
Spelarbetyg
Personligen ingen större beundrare av betyg och annat då jag ofta tycker det är rätt så missvisande. Så kör med betygsskalan 1-5 för det blir lite mera vagt då och med större fokus på själva omdömet.
1=Underkänd 2=Godkänd 3=Väl godkänd 4=Mycket väl godkänd/Shola Ameobi i toppslag 5=Värd att bli adlad
Karl Darlow 2
Personligen gillar jag Darlow väldigt mycket. Han är en härlig karaktär och har finfina reflexer och hans uppenbara svagheter är sättet han värderar vissa situationer på. Hans tajming emellanåt går att ifrågasätta då han kommer fel ut rätt som det är. Och hans positionering emellanåt känns en aning bakom flötet. Men sådana saker kan enbart förbättras med hjälp av erfarenhet. Jag är helt säker på att Darlow kommer bli bättre ju fler matcher han får under bältet. Tycker inte han gör bort sig idag heller utan räddar det som ska räddas. Även om han kan ge ett något vimsigt intryck vid vissa tillfällen.
DeAndre Yedlin 4
Yedlins utveckling den här säsongen har varit snäpp på sensationsartad. Skrev på ett annat forum nyligen att jag håller Yedlin något högre kvalitetsmässigt än Van Aanholt. Måste nog dra tillbaka det uttalandet nu för Yedlin är mycket, mycket bättre än Van Aanholt. Kändes som han var överallt på planen mot Derby. Med sin offensiva list och friidrottsmässiga snabbhet så orsakar han väldiga problem för Derbys försvar samtidigt som han lyckas dyka upp som räddaren i nöden i defensiven när resten av Newcastle försvaret är borträknande. Jag brukar alltid säga att amerikaner inte kan spela fotboll så nu börjar jag faktiskt tvivla på att Yedlin verkligen är amerikan.
Grant Hanley 2
Jag har inte jättemycket att säga om Hanleys insats. Han är förmodligen den osexigaste mittbacken på den här sidan ekvatorn vars jobb är att stå i vägen när inläggen kommer. Vilket han gjorde för det mesta den här gången.
Ciaran Clark 3
Jag ska inte dra under stolen med att jag inte hade jättehöga tankar om Clark när kom till Newcastle inför den här säsongen. Men det tog inte lång tid förrän han hade omvänt mig och många andra. Jag har funnit ljuset och är nuförtiden en stolt medlem i Ciaran Clarks supporterkult. Om man tex jämför med hans mittbackskollegor så uppträder alltid Clark med en sådan pondus och beslutsamhet. Ingjuter en trygghet i backlinjen som inte ska underskattas. Står för en hel del viktiga brytningar med och gör en gedigen och helgjuten Ciaran Clark insats. Förresten är det bara jag eller påminner Clark till det yttre om skådespelaren Nicholas Hoult?
Paul Dummett 2
Dummett är en begränsad ytterback det skriver alla under på. Men han sliter hårt och står för en del viktiga brytningar och fyller på i rätt lägen oftast på kanten. Slår inlägget som borde ha lett fram till 2-0 om inte Mitrovic hade sjabblat bort sin killerinstinkt framför målet. Men som sagt en rätt så endimensionell spelare som i sina bästa stunder inte gör särskilt mycket väsen av sig. Gary Barlow vibbar till det yttre någon?
Matt Ritchie 3
Skotten är en skum spelare på många vis. En poängspelare rakt igenom. Mål och assist är det han ska göra och ingenting annat. När han inte gör det så framstår ha ofta som fullständigt överflödig. Befinner sig i ett ordentligt målrus för tillfället. Efter en rätt så trög höst för Ritchie så har målen kommit som på beställning på sistone. Han står just nu på 8 ligamål, 12 totalt om man räknar med cuperna. Sju av dessa mål har kommit på de fem senaste hemmamatcherna vilket såklart vittnar om hur mycket han verkar trivas på St James’ Park. Ska väl tilläggas att målet tillkommer på ett litet turligt manér men ett mål är alltid ett mål. Står för en något sinnesförvirrad passning till Darren Bent med i första halvlek men blir som sagt räddad av Ciaran Clark. Utöver målet och den konstiga aktionen så gör han en mycket bra insats där han ständigt bidrar i offensiven.
Jonjo Shelvey 3
När Newcastle vinner så är Shelvey alltid bra. Det känns som ett uttryck som beskriver sanningen rätt så väl. Utgångspositionen var något djupare den här gången då Diamé var lite mera tillbakadragen. Shelvey skötte det bra dock, stod för många av sina smekande långbollar som har blivit lite av hans trademark. Känns som att Shelvey ofta tänker steget längre än sina lagkamrater och ser lösningar som endast är uppenbara för honom.
Isaac Hayden 3
Jag har väldigt högt ställda förhoppningar på Hayden då jag tycker att han står för en jämnhet i sitt spel som inte alltid är vanligt för spelare i hans ålder. Gör alltid sitt jobb, är alltid väldigt nyttig. Hade en något friare offensiv roll den här gången och tog sig till chanser på ett mycket effektivt sätt men det är uppenbart att han behöver jobba mer med sina avslut som var undermåliga. Faktum är att bli en mer effektiv poängspelare är förmodligen nästa steg i hans utveckling. Just nu står han på 1 mål och 3 assist. Det finns mer att hämta där det är jag säker på. Tar oftast ett stort defensivt ansvar vilket inte får räknas bort såklart. Plockades av tidigt i den andra halvleken vilket påverkade balansen i laget en aning.
Yoan Gouffran 2
Tycker Gouffran har varit en stabil pjäs mest hela säsongen utan att direkt briljera då han som sagt saknar den arsenalen i verktygslådan. Får låga betyg mest överallt men tycker han bidrar men en hel del nyttiga löpningar och finurliga instick. Men jag kan nog köpa att det var en hyfsat anonym insats från fransmannen men han var inte dålig. Fick hoppa in i rollen som anfallare mot slutet då Benitez bytte av Mitrovic och slängde in Sammy Ameobi.
Mohamed Diamé 3
Sade inför matchen att han kände sig pigg och utvilad efter uttåget i de afrikanska mästerskapen. Och det visade han även med sina aktioner ute på planen. Dominerade stundtals mittfältet i första halvlek där han välde fram likt en ångvält. Var framme och nosade på målet ett par gånger samt stod för en hel del vassa bollerövringar vid farliga ytor. En prestation som gav mersmak. Försvann mer och mer ju längre matchen led dock. Positionsbytet kan ha varit anledningen till det. Fick som sagt gå ner och ersätta Hayden kring minut 50.
Aleksandar Mitrovic 2
Mitrovic befinner sig just nu i en måltorka vilket uppenbarligen påverkar serbens spel på planen. Han vill så otroligt mycket hela tiden. Man bör som sagt inte vara orolig för det, målen kommer så småningom att komma och Mitrovic bidrar med en hel del i offensiven i mitt tycke. Plockar ned bollen från Ritchie på ett lugnt och skickligt sätt samt håller i den tills det att Diamé kommer löpandes, då släpper han den till honom vilket så småningom leder fram till 1-0 målet. Dundermissen i andra halvleken drar såklart ned betyget. Där ska det bara vara 2-0.
Avbytarna
Ayoze Perez 2
Gör ett hyfsat inhopp då han kommer in och injicerar lite mer offensivlusta i Newcastles spel. Kommer till några halvchanser men får som så ofta förut inte till det i avslutningsprocessen. Känns som att det finns mycket mera att hämta ut ur spanjoren än detta. Frågan är om vi någonsin kommer få se det i Newcastle? Skulle inte förvåna mig om spåkulan visade en framtid där Ayoze briljerar, iklädd en tröja från någon av renässansens meckor Sevilla eller Villarreal. Efter att ha mellanlandat i Celta, Malaga eller Eibar först förmodligen.
Sammy Ameobi –
Fick hoppa in under de sista tio minuterna och gjorde inget större väsen av sig.
Jamal Lascelles –
Kaptenen tågade in på tilläggstid för att knyta ihop säcken och förmodligen mildra Benitez nervositet. Hann egentligen bara med att hamna i en brottningsmatch med Scott Carson.
Rafael Benitez Maudes 3
Trots uppblåst ego och begränsad fotbollshjärna(beskrev jag nyss Paul Merson?) så har jag inte jättemycket att invända mot angående Benitez. Gjorde uppenbarligen rätt som slängde in Diamé och flyttade ned senegalesen en aning för att kunna ta upp kampen central med Derbys tremannamittfält. Newcastle var ju det mycket bättre laget i första halvlek och när matchen började vända lite grann kring matchminut 65 så borde Newcastle baserat på chanserna man skapat fram till dess redan ha införskaffat sig en säker ledning. Benitez har ju varit inne på det spåret med. Att man helt enkelt måste bli bättre på att döda matcherna, att utnyttja sitt spelövertag mera. Den enda kritiken jag har såhär spontant i huvudet är att jag inte riktigt förstår vad han tror att Sammy Ameobi ska uträtta i minut 83. Vad är hans arbetsuppgift exakt? ”in och kör Sammy, var allmänt medioker och osynlig som bara du kan go Sammy go!”.
Simpel gammal Matchfakta
Resultat
1-0(1-0)
Mål: Matt Ritchie.
Bollinnehav
49-51
Antal skott
19-4
Antal hörnor
5-5
Antal tacklingar
21-17
Passningsprocent
74-73
En och annan tankeställning
För den inbitne Newcastle sympatisören så går det inte att komma ifrån känslan att det varit lite upp och ned den här säsongen rent prestationsmässigt. Medan för den utomstående så ser allt glasklart ut, som en enda lång glädjebacke(finns dessa?) som inte tycks vilja ta slut. Sanningen ligger väl någonstans mittemellan. Om det är någon verklighet där statistik allt som oftast blir omvandlat till vad Mark Twain skulle beskrivit som gift och där fakta betraktas som överskattat så är det ju den verkligheten som vi lever i just nu. Om man enbart går på statistik så ser det förträffligt ut för Benitez och Newcastle. För att göra en liten punktlista av det.
- Överlägset bäst målskillnad? Check.
- Flest skapade chanser av alla lag? Check.
- Flest chanser som omvandlas till mål? Check.
- Minst tillsläppta skott mot mål? Check.
”In Rafa we trust”
