Newcastle - Manchester U
1 - 1

Newcastle United 1 – 1 Manchester United

Det här blev ingen rolig kväll i Newcastle. En poäng åker United tillbaka till Manchester med, och det var inte en övertygande poäng. Nej, det här var ett klart steg tillbaka och nu finns mycket att fundera på framöver. Något vi inte behöver fundera på är David de Gea i alla fall, han är tillbaka och rädda poäng som på gamla goda tiden.

Sammanfattning:

Åh vad jag älskar denna typen av matcher, fullsatt på läktarna, en atmosfär som gör att luften darrar och elljus – visst är det något alldeles extra när matcherna spelas i elljus. Ville bara ha det sagt, och nu är det sagt. Då kan vi ta oss an matchen som United rullade igång, och det var väl ungefär det enda roliga United presterade under första halvlek.
När jag skriver United syftar jag på de röda från Manchester, det andra United-laget – Newcastle – presterade betydligt mer och bättre och tog också ledningen genom Allan Saint-Maximin efter att Raphael Varane tappat bollen och fransmannen med den spektakulära frisyren klivit in från sin kant och tryckt in ett avslut i bortre gaveln.
Det var redan i den sjunde minuten, och då hade redan Harry Maguire gått bort sig en gång, United missat en del passningar och Newcastle varit starkast i duellerna. Och så skulle det fortsätta resten av halvleken. Det kom visserligen några intentioner från gästerna till anfallsspel – framför allt mot slutet av halvleken – men annars var det missade passningar, osammanhängande presspel och alldeles för långsamt spel med bollen. Att det sedan slarvades i dueller och inte riktigt hängdes med i försvaret vid flera tillfällen gjorde inte saken bättre.
När halvtimmen var spelad stod Ralf Rangnick vid sidlinjen, slog ut med händerna och såg minst sagt frågande ut till vad han såg. Jag tror vi alla kände samma sak där och då.

Uniteds nye boss valde att agera i paus och satte in både Jadon Sancho och Edinson Cavani för att få lite fart på grejerna. Visst blev det lite bättre, även om balansen med Bruno Fernandes på centralt mittfält kanske är något vi inte vill se så väldans mycket mer av.
Men det var David de Gea som höll United kvar i matchen när han reagerade snabbt och fick undan Saint-Maximins avslut från nära håll efter att Emil Krafth dribblat sig fram på högerkanten.
Lite mer United blev det ändå, Rashford tvingade Dubravka till en fin räddning på ett distansskott och Sancho skickade in ett inlägg som Cavani nog borde avslutat lite bättre på. Men Rangnick såg inte alls nöjd ut, och när Newcastle kom i flera omställningar genom Fraser och Saint-Maximin var det återigen de Gea som stod för räddningarna som fortsatt gav United en chans till poäng i matchen. Den där Allan Saint-Maximin alltså, visst att slutprodukten inte alltid finns där men när han är på spelhumör finns det inte många spelare som är roligare att kolla på. Och när Maguire fick sig en åktur mot fransmannen på kanten valde kaptenen helt sonika att sparka ner honom och plocka på sig ett gult kort. Han var inte den enda som drog på sig kort, känslorna blev fler och korten visades till både den ena och andra i mitten av halvleken när United mest fokuserade på att gnälla på domaren snarare än att hitta en kvittering.
Till slut kom målet ändå, Fernandes spelade ut till Dalot som hittade Cavani som på andra avslutet fick in bollen. Men riktigt nära en seger var det inte, istället får vi tacka de Geas vänstra stolpe och hans högra hand för att det åtminstone blev en poäng efter hemmalagets lägen i slutminuterna.

Manchester United (3-2-2-2): De Gea – Dalot, Varane, Maguire, Telles – McTominay (Matic 78’), Fred (Sancho 46’) – Rashford, Fernandes – Greenwood (Cavani 46’), Ronaldo

Newcastle United (4-5-1): Dubravka – Krafth, Schär, Lascelles, Manquillo – Fraser (Almiron 75’), Longstaff, Shelvey, Joelinton, Saint-Maximin (Gayle 83’) – Wilson (Murphy 46’)

Statistik:

Resultat: 1-1 (1-0)
Målskyttar med assist: Allan Saint-Maximin (Sean Longstaff), Edinson Cavani
Bollinnehav (%): 30-70
Avslut: 13-13
Avslut på mål: 8-4
Hörnor: 2-4
Gula/röda kort: 3/0 – 3/0
Publiksiffra: 52 178 (St. James’ Park)

Bäst i United: David de Gea

Fem tankar från matchen:

1. Det här såg ju inte bättre ut än det gjorde för fem veckor sedan.
Nu ska vi inte måla fan på väggen och döma ut något efter en poäng borta mot Newcastle, men nog finns det lite att fundera på framåt. Ralf Rangnick har inte varit i klubben speciellt länge och att få samma utväxling som Thomas Tuchel hör så klart inte till vanligheterna, men fanns det något i en systematik eller ett sätt att spela på i just denna match som säger att United utvecklats sedan han kom in? Inte riktig va…
Det här handlar inte om att snacka ner Rangnick utan snarare är det ett bevis på hur svårt det är att förändra något snabbt och kanske säger det något om spelarna i United-truppen och att namn på pappret är en sak och att faktiskt få ut allt av dem på plan är en annan.
Det går inte att inte ta hänsyn till läget United varit i med covid-19 senaste veckorna men trots det vara detta en insats som inte är i närheten av tillräckligt bra. Trots svårigheten att bedriva träningar senaste tiden hade jag hoppats få se mycket tydligare riktlinjer i spelet och mycket mer intentioner av vad vi hoppas få se United prestera under resten av säsongen.
Jag tycker ju att detta är en spelartrupp som är tillräckligt bra – om än med vissa hål – för att vara med högt upp i tabellen. Så det är dags för spelarna att steppa upp på riktigt.
Vad jag i alla fall gillade att se var att Rangnick inte alls så nöjd ut och gjorde två byten i paus, hur han inte bara lyfte en massa positiva saker och skyllde på utomstående faktorer utan betonade saker United inte gjorde tillräckligt bra. Sånt ger mig hopp framåt.

2. Edinson Cavani
Jag har haft uruguayanen som en punkt efter andra matcher också, och det känns lite tråkigt att ta upp samma sak igen. Men jag kommer ändå inte riktigt runt honom. Som man önskar att han kommit till United några år tidigare.
Det skrivs om att han vill lämna för spel i Spanien, vad det ligger för sanning i det vet jag inte men att släppa honom vill jag verkligen inte se United göra.
Han är inte helt klinisk i alla lägen han får, men han gör mål och han bidrar med så mycket annat. När Ronaldo och Rashford mest snubblar på bollen och slår ut med armarna springer Cavani hela tiden. Han bidrar med en sån himla energi och har en enorm förmåga att hitta ytor i straffområdet, antingen när han rusar mot första stolpen eller när han backar ur och blir fri lite längre ut i straffområdet.
Sen gäckar så klart alla dessa småskador honom och han kommer inte vara en spelare som kan spela varje match, men även om Greenwood och Rashford är framtiden är Cavani här och nu och bör spela så mycket han kan.

3. Lindelöf sjuk – och det syntes
Inför matchen skrev jag att Victor Lindelöf borde få stanna kvar i startelvan även nu när Varane var tillbaka från skada. Nu blev det aldrig en fråga för Rangnick att göra ett val kring eftersom svensken testades positivt för covid-19 dagen innan match, så då blev det Maguire och Varane som fick kampera ihop.
Att svensken inte var med syntes, och kanske att han till och med ökade sina aktier genom att inte spela. Maguire stötte bort sig mot Fraser redan i andra minuten och Varane tappade bollen som ledde till baklängesmålet några minuter senare. Sen fortsatte Maguire att gå bort sig vid flera tillfällen och Varane slog bort passningar som gav helt öppna omställningslägen.
Fransmannen kommer väl undan lite mer med tanke på hans skadefrånvaro och matchovana, men det såg inte bra ut idag för någon av dem. Ändå är det Varane jag vill se spela framöver, han är betydligt snabbare än Maguire och han löser fler situationer än engelsmannen. Men båda har en förmåga att stöta bort sig lite och det är något jag tycker Lindelöf inte alls gör på samma sätt. Han spelar sitt försvarsspel lite annorlunda än dessa två och då känns firma Varane-Lindelöf för mig som det starkaste.
Den formsvacka Maguire kom in i efter EM trodde man skulle släppa vid det här laget, och när Lindelöf är tillbaka igen är det dags för engelsmannen att sitta på bänk en stund.

4. Tillfälligt eller permanent skifte av ytterbackar?
Det var skador på Aaron Wan-Bissaka och Luke Shaw som gjorde att Diogo Dalot och Alex Telles fick spela från start när Rangnick tog över, men nu när båda är tillbaka har ”vikarierna” fått fortsatt förtroende.
Wan-Bissaka har varit en konstant på sin position sedan han kom från Crystal Palace var nu precis tillbaka från skada, tillsammans med att Dalot gjort det bra sista tiden, så det finns så klart en förklaring till skiftet där. Men Wan-Bissaka har inte övertygat denna säsong och offensivt har han mycket att utveckla, vilket man också ser ännu mer nu när Dalot fortsätter vara involverad i både målchanser och mål framåt.
Luke Shaw var enorm förra säsongen och under EM i somras, men likt Maguire har han inte återfunnit den formen denna säsong. Smällarna han fått mot huvudet bidrar säkert till det, och Telles har ju gjort det helt okej på vänsterkanten.
Alex Telles har sina förtjänster, men jag är inte övertygad om att han är en spelare för startelvan framåt. Jag både hoppas och tror att Shaw kommer hitta tillbaka och ser nog bytet på den kanten som tillfälligt. På andra kanten är jag inte lika övertygad om att det bara är tillfälligt. Med det sagt är jag inte alls säker på att Dalot heller är lösningen, kanske är det en position man kommer titta på under kommande transferfönster. Men om United ska vara ett proaktivt lag som tittar framåt och vill hitta lösningar genom passningar framåt är det klar fördel portugisen. Givetvis förlorar man det defensiva en-mot-en-spelet Wan-Bissaka brukar briljera i, men det kanske inte är där fokus läggs just nu.
Så ska vi säga att det är ett semipermanent skifte på ytterbackspositionerna kanske…

5. Pandemiläget en blessing in disguise – nja ändå va
Om vi återigen går tillbaka till en av punkterna jag lyfte inför matchen så var det att isolerat till Manchester Uniteds möjligheter att vinna fotbollsmatcher kanske pandemiläget inte var så negativt ändå. Men utifrån prestationen i denna match får jag nog ta något kliv tillbaka och konstatera att – i alla fall i denna enskilda match – det inte alls var något som gynnade United.
Den energi jag hoppades United skulle kunna uppbringa såg vi inget alls, det var klar övervikt till Newcastle matchen igenom i den grenen. Inte heller fler och tydligare riktlinjer fick vi se. Så nej pausen från matcher gav ingen positiv effekt.
Det går inte att veta exakt hur drabbade spelarna var av viruset och det är också svårt att få en inblick i hur träning och teori och så vidare kunnat genomföras under denna tid. Utifrån det Rangnick berättat verkar det inte vara någon spelare som drabbats speciellt hårt, men det går så klart inte att utesluta att det ändå påverkar på ett eller annat sätt.
Med det sagt får vi bara hoppas att detta var ett snedsteg på vägen framåt, en match som visat Rangnick vad som behöver göras. För det behöver se väldigt mycket bättre ut än så här, och nästa match kommer om några dagar. Förhoppningsvis kan ändå pausen i matchandet ge en positiv effekt när vi tittar tillbaka om en månad eller två, men det och mycket annat behöver komma på plats snabbt – helst igår.