Ole Söderberg: Jag hoppas vara ordinarie i Newcastle inom ett par år...
Inför säsongen flyttade den häckenfostrade och mycket lovande målvaktstalangen Ole Söderberg till Newcastle United. Eftersom han för tillfället befinner sig på västsvensk mark passade Sektion G på att förhöra sig om hans nya fotbollsliv i storklubben.
Igår blev jag hembjuden till familjen Söderberg och där var också Ole, 18 år, som är hemma på semester från sitt spel i Newcastle. Givetvis tog jag tillfället i akt för att höra med Ole om hur han har det! Jag kunde konstatera att det var en förnöjsam Ole som har både landslagsturnering framför sig och sen semester i Turkiet med ett kompisgäng.
Vad är det bästa med Newcastle som klubb?
– Träningsanläggningen och planen, det är perfekt. Allt är så mycket mer professionellt. Vi har 5-6 tränare, en för varje lagdel. De är hårda och tuffa, ställer stora krav men de är också roliga. Min målvaktstränare är speciellt rolig! Haha…Paul Barron heter han, han är grym!
Tycker du att du har utvecklats sen du lämnade Häcken?
– Ja, absolut. Speciellt fötterna, snabbheten, grepptekniken och styrkan. Vi har ett eget gym som är ganska välbesökt.
I England bor han inneboende i en familj tillsammans med en annan spelare, en italienare.
– Det blir mest att vi umgås av naturliga skäl. Familjen är annars kanonbra. De har två döttrar hemma och tro det eller ej, jag har till och med lärt mig laga mat. Det har inte varit speciellt svårt att få kompisar, man umgås med alla i laget. Det blir ganska mycket X-box.
Vad saknar du från Göteborg då?
- Hehe, det skulle väl vara tjejerna då! Alltså, det finns ju tjejer där borta också men… (Ole väljer att inte utveckla detta närmare..) Maten också, det är alldeles för fet mat i England. Också kompisarna här hemma förstås.
Vad är ditt absolut bästa minne från Häcken?
- Den är inte speciellt svår, det var när vi spöade IFK Göteborg på Heden i semifinalen i Gothia.
Och ja, det kan man ju förstå, det blev en helsida med Ole dagen efter i GT eftersom han blev matchhjälte. Minns jag det rätt så tog han två straffar och satte en själv sen som grädde på moset.
Men man kan ju inte leva på gamla meriter sägs det. Efter att ha varit ordinarie keeper i juniorlandslagen nu ett par år undrar man ju hur målsättningen är ställd framöver?
- Jag siktar på att stå för Newcastles A-lag inom en tvåårsperiod, svarar Ole inte ett dugg ödmjukt.
Och nej, varför ska han vara det. Han är en av Sveriges mest lovande målvakter idag och jag är övertygad om att vi kommer få se honom stå för vårt landslag på herrnivå i en framtid inte alls så långt borta.
- Jag har visserligen en konkurrent i Tim Krul (f. 88) men det ska nog inte bli några problem. Hehe..
Dina styrkor idag?
– Räckvidden och min pondus. Det tog lite tid även i Newcastle att våga skrika på medspelarna men idag är det inga problem alls.
Vad jobbar du medvetet med att utveckla då? (försöker undvika ordet svagheter)
- Snabbheten och koordinationen jobbar jag ganska mycket med.
På tisdag åker Ole med J18-landslaget till Portugal för en 4 nationsturnering. Mötande nationer, förutom värdlandet själv, är USA och Norge. Turneringen pågår i fem dagar, 20-25 maj. Och där tog vårt samtal slut, Ole var grymt hungrig på en av biffarna som låg på grillen – dessutom skulle han ut med polarna som också var på besök. Förhoppningsvis var detta inte sista gången vi hörde ifrån honom i alla fall.
Jag kan nog garantera detta. Ole Söderberg lär vi höra mer om.