Swedish Hoops goes W12..
..en ögonblicksskildring från svenskarnas besök i QPR-land!
Ett antal Swedish Hoopsare begav sig i helgen till London W12 för att följa sitt kära QPR i matchen mot Nottingham Forest! Reflektionerna är många och redaktionen försöker här sammanfatta flera olika synvinklar från helgen. Håll till godo!
------
Petter in Smalland:
”Det finns fotbollsresor, och så finns det fotbollsresor…. Då var man hemma efter en intensiv helg, och äntligen fick man uppleva "the new revolution at Loftus Road".
Nåväl, resan började med att rese-gänget (dvs vi som reste från svenska huvudstaden), efter inhandlad bussbiljett (Steve Wicks gjorde en kanonaffär, hittade en t/r för facila priset av 199 kr, enkel = 120, ni förstår att Wicksy är affärsman ut i fingerspetsarna..) När grabbarna grus är ute och reser är det alltid kul å bjuda på det oväntade, så SwHL och Wicksy fick varsin nötcreme från printzell, för att markera att "nu var vi på gång "..
Bild: Patrik laddar med nötcréme - resan har börjat!
Efter en bra transport upp till Arlanda och en supersnabb incheckning så stövlade pojkarna målmedvetet till en skön skinnsoffgrupp med utsikt över start och landningsbanan, 3 pints Staropramen stod snabbt på bordet. QPR-historierna avlöste varandra och vadslagningen dröjde inte speciellt länge, hade Monty kommit på tåget från Paris ??, hade Doggelito, även kallad sydafrikanen, haft en skön natt på Stansted?, snart skulle vi veta..”
Steve Wicks:
”Flygresan gick bra, Petter klagade lite på det ljumna kaffet men allt löste sig till det bästa. I brist på renklämmor fick det duga med ost dito.
När vi landade på Heathrow terminal 5 var det snabba steg ner i tunnelbanan. Petter och Skinkan skulle till Designhotellet för att träffa Dogge och Monty. Själv begav jag mig till Blackfriars för att med en stock snus betala mina övernattningar ovanpå puben Stamford Arms.
När jag kom dit installerade jag mig i den spartanska lägenheten och drack några pints i puben…”
Red-Fred:
“Jobbkonferensen på kontoret i Paris ville aldrig ta slut, jag sneglade en smula oroligt på klockan, med “normal” Paristrafik skulle taxiresan till Gare du Nord ta minst en halvtimme och även om franska taxichaufförer tenderar att vara av de mer risktagande slaget så ville jag inte chansa. VD:ns utdragna föredrag blev dödsstöten för min 14.15-biljett, jag tvingades boka om och kunde inte lämna den franska huvudstaden förrän vid kvart över 4 lokal tid.
Tågresan med Eurostar tog dryga 2,5 timme och strax ur kanaltunneln damp det första SMS:et ner i mobilen. ”Ses utanför Empire, Shepherds Bush Green kl. 19”. Förtruppen var alltså på plats, nu återstog bara utmaningen att matcha den tuffa samlingstiden. Tack vare vassa armbågar och en något aggresiv rush genom St Pancras station så hann jag sånär som på 5 minuter fram till puben ONeills där Petter in Smalland, SwHL och Dogge väntade..
Bild: Redaktör Montgomery skall tydligen uppträda på kvällen...stor underhållning
utlovas av den musikaliske Red-Fred
Steve Wicks:
Klockan halv tio var det samling på en kinakrog i Soho. Nu var vi alla fem samlade och ankan från Peking gick en snabb död till mötes. Resten av middagen avverkades i ett raskt tempo. Till detta dracks det Tsing-Tao.
Bild: Stackars pekinganka blir ett snabbt offer för hungriga Swedish Hoopsare...
Visst har Patrik något lystet i blicken...
När kvällen var slut begav jag mig hem frampå småtimmarna. Det blev några pints på Stamford Arms.
Dogge:
”Efter en natt på Stansteds flygplats, där man fick slåss för att komma åt en soffgrupp utan armstöd, var det himla skönt att checka in på K West Spa & Hotel. Matchdagen startade med lite ångbastu på mitt nya favvishotell. Detta gjorde gott för alla stela muskler som behandlats illa på flygplatsen. Därefter blev det intag av en kolesterolrik frukost på ett typiskt engelskt diner som Wicks tydligen besökt nu i 30 år, inte utan att man undrar hur gammal denna snubben är!??”
Petter in Smalland:
”Zippy, den engelska dinern, tog emot oss med öppna armar, och för det facila priset 5 pund fick man : engelsk korv, stekt ägg, pommes, stekt svamp och naturligtvis härlig bacon, till detta nedsköljdes en kopp te. Fettnivån spekulerades ligga på 67 %.
Bild: Red-Fred visar hur en engelsk frukost skall se ut!
Efter denna nätta breakfast stegade vi raskt mot Superstore, där prylarna var prydligt uppradade, dock så var det tyvärr mest utbud, av det man minst efterfrågade, dvs Crystal Palace-andra tröjan , samt AIK tredjestället, tyvärr hade inte Clubshop,,,f'låt SUPERSTORE managarer'n gjort läxan angånde, vad säljs, vad efterfrågas,, ty både matchshorts, strumpor och babysortimenten var ytterst klent för att inte säga obefintligt.. -SKANDAL hade säkert TC ropat från villan utanför Sundsvall.
Nåväl, en utsvulten QPRare från Sweden hittar ju ändå prylar att köpa, men i "försnacket" innan Superstorebesöket, hann sällskapet ändå drömma sig bort med inköp som : Ny träningsoverall, full matchdress, schyssta t-shirts, etc etc, och mycket var slut !! Buu !!
Bild: Patrik a k s SwHL framför QPR-mobilen... Ingen Rolls Royce direkt trots de nya
finansiella resurser som tillförts klubben!
Nu efter inköp och nya Gulf-air trycket på bröstet så splittade gänget upp sig, SwHL och undertecknad fick uppdraget att lämna det inköpta på hotellet, men vi var inte dummare än att vi hittade ju ett vattenhål på vägen och valet föll på "nya" Springbok, precis vid arenan, Puben är numera LSA's pub och riktigt snyggt hade de gjort med flertalet målade QPRklubbmärken, bravo !!! Enda minuset var plastglasen”
Steve Wicks:
”Sedan kom en av resans höjdpunkter när vi begav oss mot puben Crown and Septical (nåja). När vi rundade ett gathörn krockade jag nästan med allas vår Iain Dowie! Trots att han var stressad tog han mig i hand och jag önskade honom lycka till i matchen. Han var finklädd i en diarréfärgad kostym. Jag personligen är glad att han kör fotbollsklädd under match, för det var ingen vacker syn kan jag lova!”
Dogge:
"Efter detta skulle vi ha uppmöte på Crown & Sceptre (senare omdöpt till lite mer lustiga varianter) en av dom märkligast belägna pubarna jag vart på men mysig var den. Vi var väl en nio swehoopsare i allt som trängdes och diskuterade allt från engelska odds, Santos vs Rehman och Red-Fred's märkliga trädans innan vi skingrades för att avnjuta ett lite lyxigare Loftus Road"
Bild: Törstiga forumprofiler, från vänster Andy, Lungan och Red-Fred
Steve Wicks:
"Efter minst tre pints var började vandringen till Loftus Road, efter ca 10 meter gick vi förbi en liten affär. Petter ropade då, ”vi måste ha mera öl!!!” Så vi köpte öl, chips och jag tjackade några cigarrer.
Skinkan frustade chipssmulor till Dogges stora förtret.
Framme på arenan blev det några ”kokta” hamburgare, program och Kick Up The R´s"
Bild: Det åts mycket i W12 denna gång, här Petter och Red-Fred som kalasar på
en burgare inhandlad utanför Loftus Road.
Dogge:
"Toaletterna var totalt befriade av lyx och detta var nog så väl då pissoaren snabbt omsätter stora mängder urin. Vi kunde skåda hur Lee Camp gick över planhalvan under uppvärmningen och snackade en längre stund med Forest's tränarstab och man kände på sig att här är någonting på gång. Vi vet ju nu i efterkant att ett lån troligen redan var klart. Vi la även snabbt märke till att varken Agyemang eller Parejo var med i truppen samt att Ledesma var placerad på bänken.
Petter in Smalland:
"På plan var det intressant å se ett flertal spelare sätta prägel på matchen,
Cerny seriens bästa målvakt, en fantomräddning i andra halvlek som fick oss att gå upp i maxpuls på en 1000dels sekund.
I backlinjen var det tryggt å se Hall och Stewart på mittback och Ramage, som både på forumet och även på plats verkar ha upprört vissa fans, i denna match var han bra, rejäl och pålitlig. På andra ytterbacken fanns Delaney - stabil som 17.
På varsin ytterfält lirade Cook och Busken, Cook kom väl inte riktigt förbi sin gubbe men försökte hela matchen, Busken gjorde förutom målet ett flertal fina pass och skottförsök och det känns kul å ha en landslagman i laget.
På innermitt huserade Rowlands i en papparoll,hade mycket boll, kanske kom han lite väl långt ner i banan men mkt bollskicklig och tar stort ansvar då han var kapten, kysst klubbmärket framför fansen efter slutsignalen, vilket alltid höjer jublet !!!
Legget är ju en annan skön snubbe i laget, fysisk och lagom ful, släpper inte många över bron, och han har ett härligt hjärta den gossen.
På topp spelade Dexter tillsammans med unge Balanta. Balanta som gjort 2 kassar i reservlagsserien i veckan fick förtroendet och tackade genom att peta in det förlösande 1-0 i en tilltrasslad situation i 47e, i 1a halvleken fick unge Angelo mycket litet gjort och de 10-15 kg tyngre Forest motståndarna kunde medlätthet fösa bort honom från bollen, han var dessutom ofta för långt ifrån kedjekompis Dexter, vilket gjorde att det skapades för lite.
2-0 gjordes på snyggt direktskott Busaky, och sprang direkt fram till Loftus Faithfuls och blev naturligtvis stort hyllad, reducering gjordes på snygg frispark men det blev aldrig riktigt nervöst även om min kamrat Red-Fred, hann upprepa ett 30-tal ggr: " å typiskt, man kan aldrig lita på QPR j---------------la skiiiiiiiiiiiiiiiit".................... heheheh"
Red-Fred:
"Matchen var bra och även om vi hade svårt att ta oss ur startblocken i första halvleken så var man egentligen aldrig orolig, visst skulle vi besegra jumbon Forest.
Desto snabbare ur blocken var Petter in Smalland, efter ca 20 minuter hade det välbekanta ”lite benutrymme => ihopklämd blåsa => panikartad pissenödighet-syndromet” träffat smålänningen som en klarblixt och han tvingades utgå för ett ofrivilligt besök på Englands bästa toalettinrättning. Farsoten spred sig nu som en löpeld på sektion S och snart var såväl Dogge som Lungan på väg mot befrielsen medan undertecknad med nöd och näppe kunde hålla emot i 45 minuter. Större benutrymme efterlyses på en eventuell ny arena, det skulle minska trycket på toaletterna avsevärt.
I den andra halvleken släppte det på trycket på annat håll, nämligen i Rangers målfabrikation, tack å lov var Swedish Hoopsarna då nykissade annars vet man aldrig hur det hade slutat.."
Bild: Patrik och The Market myser efter segern mot Forest.
Dogge:
”Efteråt samlades vi vid höken där vi hade glädjen att snacka lite med våran ambassadör Lloydy som hade fått tillåtelse från regeringen (han är numera gift) att visa upp sig en liten timme. Höken har blivit mycket gemytligare sen sist och även om man inte hörde mycket sång så var det skönt att skåda så många QPR-fans där”
Bild: Chappers, Dogge och Petter firar 3 goa QPR-poäng på Goldhawk!
Red-Fred:
"Kvällen fortsatte i etthundranittio, en italiensk pizzera fick besök av 5 svultna hoopsare (Steve Wicks tilfälligt ersätt av The Market) som beställde in det bästa huset kunde bjuda. En rejäl pastatallrik räckte dock inte för nästan 2 meter Smalland som tog en Vesuviopizza på maten medan vi andra dök ner i varsinn tiramisu.
Vi orkade därefter inte släpa oss längre än till ONeills igen där ett antal öl beställdes in allteftersom vi grävde ner oss i QPR:ismen och huruvida vi skulle kunna ha en chans mot Man Utd på Old Trafford eller inte. En av de mest kalorispäckade dagarna i ens liv toppades på kvällskvisten upp med en välfylld bucket friterad kycklingvinge samt glass från KFC innan hela gänget somnade sött, bukstinna som få men lyckliga över en lyckad dag i QPR-land.
Hemresedagen förflöt som planerat, dvs med ett ständigt ätande samt bläddrande i söndagsaviserna som strödde rosor över Rangerssegern som vi just bevittnat! Snart åker vi till W12 igen!
