Pubguide W12 - nr 4
Crown & Sceptre, 57 Melina Road
Här gäller det att försöka hålla igen med tangentknackandet, för om denna pub finns massor att berätta.
Kronan & Spiran ligger lite ”gömd” mellan Uxbridge Road och Goldhawk Road och det finns mängder av QPR’are som aldrig ens hittat hit även fast det är en genuin pub med hög QPR-faktor. Undantaget är några år i mitten av 2000-talet då den gjordes om till en gastro där den BILLIGASTE maträtten kostade £12. Vad värre var, QPR-souvenirerna åkte i soporna och fotbollsfans med färger släpptes inte ens in.
Nu är ordningen återställd. Det irländska paret som tog över 2008 har återskapat stället till den traditionella pub det bör vara. Den historiska anknytningen till Queens Park Rangers FC är återbördad och fotbollsintresserade är återigen mycket välkomna.
C & S är inget annat än ren klass. Inredningen är “old school” och foton på R‘s pryder väggarna. Kolla även in den läckra målningen av vår Greyhound-maskot Rapid Ranger som hänger över bardisken.
Crown & Sceptre är en Fullers-pub och kan alltid erbjuda 6-7 olika ales, vilket är imponerande många. Maten är välsmakande (man har riktat in sej på Thai-stuk men även annat käk finns). Det är rent och snyggt och man märker att ägarna lägger ner sina själar och är stolta över puben. Det faktum att de plöjde ner hela 2 140 000 sek för renovering är bevis nog.
Här finns en öppen eldstad och en finfin beer garden. Sky Sports på HD-TV, quiz-kvällar och annat kul. Personalen är supertrevliga och besökarna representerar alla åldrar. Alla är välkomna. En annan rolig sak är att detta sköna ställe seglat upp som en stark kandidat till Swe Hoops ”samlingspub”.
C & S har en unik QPR-historia. Visste ni t.ex. att grabbarna som tog oss till andraplatsen i ligan 1976 hällde upp pints till fansen härinne efter den sista ligamatchen mot Leeds? Vi var Champions i tio dar och det bästa klubblaget i hela världen som aldrig vann sin inhemska liga. Det står jag för. Och jag diskuterar det inte ens!
Puben har också figurerat flera gånger i brittisk tv. Crown&Sceptre har hängt upp ett gäng bilder från “Steptoe and Son”, en legendarisk följetong som utspelades i Shepherds Bush. En serie som blev känd även i Sverige via Sten-Åke Cederhök och Thomas von Brömssen. “Albert och Herbert“ någon?
Men nåt de verkligen borde skylta med är de många passningarna hit i serien “Boys from the Bush” från tidigt 90-tal. En småkul komediserie som inte ens visats i Svedala (jag är inte förvånad, här fattar vi nämligen ingenting. När “Auf Wiedersehen, Pet” kom ut 1983 var det en serie som slog knockout på allt annat. När andra upplagan kom ut bestämde nån idiot på SVT att den inte höll måttet längre! Vilken makalös missbedömning. Det fanns inget bättre, har aldrig funnits och kommer aldrig att finnas heller. Dö tomtejävel, dö!).
Det kryllar av roliga scener och referenser till QPR och Crown & Sceptre i “Boys from the Bush”. Man ska veta att huvudrollsinnehavaren Reg Toomer (spelad av Tim Healy) är mannen som motvilligt erkänner att Australien är ok men ”de har ju ingen QPR på lördagarna och ingen London Pride…”
När Reg med familj flyger hem till UK från down under efter en 24 år lång exil (hans fru har vunnit resan i en tävling) är han mest upprörd över hur man lyckats pricka in trippen i juli när det är fotbollsuppehåll. Flygresan är som bekant lång och när hans fru slumrar in drömmer hon om en gammal kärlek. “I made the wrong choices Doris..” och sånt ”kvinnligt“. Vad drömmer Reg om då? Jo, hur han svänger runt hörnet på Boscombe Road och hur Crown & Sceptre dyker upp i hans blickfång. Han går förväntansfull in genom dörren och alla därinne tittar glatt på honom och utbrister typ “It’s Reg! Look it’s Reg! Bloody hell, it's Reg!”
Han tänker precis beställa sin vansinnigt efterlängtade Pride och har ett ofantligt nöjt flin i fejset när han såklart blir väckt.
Och som ni nu lagt märke till gick det där med att hålla igen tangenterna åt helvete.
Personligen har jag ett oförglömligt minne av Crown & Sceptre. Första gången jag äntrade puben (omkring 1995) morsade alla som befann sej närmast artigt. Jag kände mej direkt välkommen och gick med säkra steg mot bardisken (efter att ha snubblat på biljardbordet precis innanför dörren, numera borttaget). Jag beställde nån Fullers och lade märke till att stället hade massor med QPR-mementos. Ovanför bardisken hängde t.ex. ca. 80 hemmaprogram på väggen. Det första jag slängde mina ögon på var ett exemplar från 1991. Det såg bekant ut. Hur många matchprogram kan vi ha gett ut? En gissning är 3385 st. Och här lyckades dom hänga upp ett ex jag själv figurerade i! Jag har varit med i tre stycken sammanlagt. Vad blir det? 0,00088 procents chans att ett av “mina” skulle hänga där? Jag blev såklart helt till mej, sträckte på ryggen, klappade till närmsta bargranne på axeln, pekade på programmet och sa: “Bloody hell, I’m in that one. They wanted me to send in some photographs from my wedding and I did. Look here“. Jag tog inte ner programmet för den var fäst med en femtum galv och såna där rep man binder Ålandsbåten med, men jag lyckades efter hårt arbete ändå bläddra fram till sidan där jag var avbildad. Jag pekade stolt på fotografierna, men killen jag klappat till blängde bara lite, skakade sakta på huvet och tog en djup klunk ur glaset. Måttligt intresserad. Själv var jag eld och lågor. Och det är jag fortfarande.
Betyg Crown & Sceptre (skala 1-10, 10 är högsta betyg)
Dryck: 10
Mat: 8
Atmosfär: 10
Nöjen: 7
Toaletter: 8
QPR-faktor: 10
Om du vill hitta till Crown & Sceptre så klicka HÄR
Tidigare pubrecensioner:
Intro samt British Queen
Central Bar
Coningham Arms
Nästa pub: O'Neills
