Petter om QPR-Bristol C
Rangersseger och nya kulinariska äventyr med smålänningen...
Kära pojkar och flickor, män och kvinnor !
Som vi alla vet så befinner sig ju serien i ett väldigt "känsligt" läge, nu ska agnarna skiljas från betet, nu blir pojkar män osv osv...QPR hade ju visat en bra form på sistone med kanske undantaget Swindon borta förra helgen, men tagit snabbmedidcin (Alvedon?) och krossat Huddersfield i veckan vilket var ju så himla överstyvt !!! (jönköpings-uttryck).
På alla möjliga forumen ,worldwideweb, har ju genom hela säsongen gått Bulldozers fram som gillat laget, hatat laget och tränaren, biljettpriser o dy så att för en smålänning boendes i Huvudstan känns det lite halv-exotiskt att få vara på plats i ett par matcher så här på slutspurten av den knallhårda Nationwide Division 2 anno 2003. Den anordnade Påskresan med reiseleiter Lungan i spetsen kommer ju med stormsteg vilket känns fantastiskt bra, vilken avslutning vi kan få vara med om..
Inför Bristolmatchen som verkligen var en toppmatch i serien så var det många positiva ingredienser som spelade in:
1) Mycket Bristolfans på matchen, de sålde snabbt ut sin vanliga allocation, på ca 1000 och fick den övre School End oxå, så totalt 2000-2500 röda på läktaren. De skapade en fin fin stämning och QPRfansen var inte sena att hänga på.
2) Skadeläget såg bättre ut än på länge, det var väl egentligen bara Rose alt nya stjärnan Padula som på allvar kunde slå sig in i lagt som det kändes på förhand.
3) Så få matcher kvar, nu gällde det verkligen att ta poäng inför upploppet.
När nu 3/4 delar av säsongen är spelade så är ju linjerna tydliga var Holloway/ Jacket vill spela sina spelare, den som fått mest debattutrymme är väl helt klart Kapten Palmer som Ian har stort förtroende i och tycker gör ett bra jobb på mitten i en tydlig ledarroll. Helt rätt tycker jag. Andra spelare som mer på senare spelat in sig en plats i start elvan är ju den tidigare skadade Paul Furlong.
Inför matchen denna gång så ville jag ytterligare sträcka ut mitt Gourmetkunnande (el magsäck?) och pröva något nytt, min flickvän tog mig till Ochi, Uxbridge Rd 226, där de serverar Carribean food.
-Visst sa jag och hoppade på tunnelbanan. Väl i take-awayen beställde jag en Get-curry med ris dvs en Curry Goat med ris och sötpotatis, det var väl inte helt fel, smakade som en vanlig gryta med curry i. När dessa detaljer väl var avklarade så var det dags att dra sig mot Bush Ranger, där var vi på övervåningen då det var väl mycket folk där nere, Old Firm på TV gjorde sitt. Vi mötte upp en gammal kompis, Robin från Queens Park, snacka om coolt namn framförallt om man ör QPRare...! Ett par Guiness blev det innan vi drog oss upp till arenan, från att det tidigare på dagen varit fint, vårigt värre med sol så började det nu dugga lite lätt, vi höll alla tummarna att vår gigantiska mittback, Bob Hazell kopian Dan "Stor som en hel bergskedja" Shittu inte glömt sina skruvdubbar på träningsanläggningen på Twyfords Avenue.
Vi hade biljett på Ellersie Road, vilket är en bra placering, man har inte kostymfolket utan mer det vanliga folket, bra överblick på arenan och stadion så det är inte mycket att klaga på. Matchen började och speakern manade på publiken, gör det riktigt bra ! Vi hade platser på W, vilket är nära bortaklacken så de hade bra volym i både sång och antal. -Full kredits till dem.
Matchbilden visade tydligt att denna matchen ville bägge lag vinna, på mitten förlorade inte Bircham/Palmer något i de direkt duellerna /tacklingarna vilket var ljuvligt att se, - de vek inte en tum !!!! På topp spelade ju Furlong och Gallen, (ganska lika i sin spelstil), duktiga på att ta emot, släpp vidare kom på ny löpning. Och höstens hackkyckling Paul Furlong var helt fantasiskt bra, jag tror ärligt talat att jag inte såg en missad mottagning, pass eller förlorad nickduell, och nu är jag ärlig. Så bara han spela var värt entrépengen om man gillar se bra individuell prestation. I backlinjen höll ju Forbes och Williams till på kanterna och Shittu och Carlisle städade upp i mitten, framförallt Shittu utmärkte sig och fick mycket stryk, efterslängningar o dy, de fick en tidig varning på det bl a. Målet gick ju till som de flesta sett på QPRWorld en boll i djupet vinns och räddas upp av Paul Furlong som på en-touch drar en halv bicikleta mot Gallen som stressar Bristolbacken som tar med hands. Gallen sätter säkert straffen själv i mål och hela Loftus Road blir helt tokigt !
I andra halvlek gör samma tidigare nämnda spelare ett lika bra jobb + att Williams spelar upp sig rejält, han hade 2 "Glenn Hyséntacklingar" som i alla fall den ena räddade alla 3 poängen till oss denna gång, så det var helt underbart att se, tror han skadade sig i slutet, vet ej hur allvarligt... Det var under långa stunder ett hårt slag på mitten, utan några direkta öppna chanser så att vi fick vårt tidiga mål visade sig ju vara guld värt. Bristol hade en duktig mittfältare, Tommy Doherty, som säkert platsat i ett lag högre upp i systemet, men denna gång togs ned av de våra.. Efter slutsignal, 4 minuters övertid, så kunde man på avstånd ändå se lättnaden och lyckan av att man var ännu ett steg närmare Play-off, flertalet av de tvärrandiga sprang ned till The Loft (där våra hardcore fans för de som inte vet håller till) och visade sin stora glädje tillsammans med fansen. Härliga minnesbilder !
Vi rundade av fotbollsupplevelsen på den nu helt fyllda övervåningen på BR och var rörande överens om att det kan räcka till en Playoffplats i maj.
Come on you R's!
