We Were There When Jensen Scored
...and Gallen, Allen and Impey!
Highbury
Sat 31st December 1994. Arsenal 1 Queens Park Rangers 3
Attendance 32,393
Arsenal: Bartram; Dixon, Winterburn, Jensen, Bould, Keown,
Campbell, Wright, Smith (Clarke 75 minutes), Schwarz,
Parlour.
Rangers: Roberts, Bardsley, Wilson, Barker, McDonald,
Maddix, Impey, Hodge, Ferdinand (Allen 47 minutes), Gallen,
Meeker.
Referee: G Willard - Worthing
Vi är röda, vi är vita
Rangers-fans i rätt åldersgrupp lär komma ihåg att lördagen den 31 december 2011 inte är första gången vi mött Arsenal borta på nyårsafton.
Senaste gången vi lirade på detta datum mot Arsenal tog vi en mycket välförtjänt seger med 3-1. Denna match har - lite stänk av ironi här - faktiskt gått till historien som den enda matchen den danska landslagsspelaren John ”Faxe” Jensen gjorde sitt ENDA mål för Arsenal.
Alltför ofta, nästan jämnt faktiskt, har klipp ifrån denna fajt framförallt handlat om Jensens mål. Men om du är sugen på att se Kevin Gallens, Bradley Allens och Andy Impeys mål kan du tex njuta av dom här:
http://www.youtube.com/watch?v=4h0ZO02UcLk
Säsongen 1994-95 spelade fortfarande flera av spelarna som tog oss till Top London Club 1992-93. Laget mot Arsenal på Highbury för 17 år sedan innehöll ett av de bästa ytterbacks-paren i vår historia i form av David Bardsley och Clive Wilson. Ever green Alan McDonald och spelande managern Ray Wilkins fanns fortfarande med i förstauppställningen. Men vi var också förstärkta med starkt kommande spelare såsom 19-årige Kevin Gallen.
Wilkins var tillbaka efter en runda hos Crystal Palace och det var ett populärt val bland QPR-anhängarna. Han efterträdde Gerry Francis efter att den senare sagt upp sig när det kom till hans kännedom att vår ordförande Richard Thompson hade för avsikt att anställa Rodney Marsh som Chief Executive. Utan att Francis visste något om det såklart.
John Jensen hade kontrakterats av Arsenal efter att han vunnit en EM-medalj av ädlaste valör i Sverige 1992. Han gjorde första målet i finalen mot Tyskland. Matchen mot QPR var hans 98:e match för Arsenal och han hade alltså ditintills inte hängt en enda balja. Hans kvittering till 1-1 i 64:e minuten var för övrigt det enda mål han gjorde i Arsenal-tröjan.
Det här var en ganska tuff tid för Jensens klubb. Arsenal hade inte vunnit hemma på över två månader och Paul Merson var på rehab efter att hans dryck och drogvanor blivit officiellt kända. Precis före matchen blev Tony Roberts inkallad i mål istället för Sieb Dykstra och David Bardsley fick klartecken för spel efter skada. Arsenal bytte också målvakt sent, Vince Bartram in istället för fd Rangers-keepern David Seaman.
Nyårssmällar
Efter bara 3 minuter låg bollen i nät och Kevin Gallen kunde bokföras för sitt 5:e mål för QPR i högsta ligan. Målet kom efter en exakt cross från Les Ferdinand och Rangers kontrollerade det mesta av spelet i första halvlek.
I andra kom dock Arsenal tillbaka starkt och John Jensen kom in i matchen. Han hade ett par vassa chanser innan han så gjorde sitt historiska mål och var under ett par sekunder världens lyckligaste. Och det var ett riktigt vackert skott.
Målet hade dock inte effekten som alla Gunners hade väntat sig. Istället taggade QPR upp ändå mer, Bradley Allen sköt 2-1 och bara nån minut efter tråcklade Andrew Impey in trean nere vid ena stolproten efter ett långt inlägg av Bardsley. De tvärrandiga kunde gjort två till men matchen slutar rättvist 3-1 i Rangers favör.
Efter slutsignalen sprang spelarna bort och firade med Rs fans vid Clock End och Bradley Allen höll triumferande upp 3 fingrar på ena handen och 1 på den andra.
Arsenals manager George Graham erkände efteråt att ``The best team won. I was delighted to see John score, and it gave us a lift for a while, but all our best efforts came from midfield players and defenders. It wasn't enough.''
Graham fick sedermera sparken efter att mygel i samband med spelarövergångar uppmärksammades av FA. Hela 4,8 miljoner lyckades han bla sno åt sig när Arsenal signade John Jensen.
I deras sista match för säsongen - Cupvinnarcup-finalen i Paris - föll det berömda “Nayim from the halfway line”-målet. Ni vet det där som seeeeglade över Seaman sekunder innan slutet av sista förlängningskvarten.
Meanwhile slutade Rangers på en respektabel 8:e plats med 60 poäng.
Sköna tillbakablickar
Bara ett år efter detta äntrade QPR en säsong som - mycket pga av försäljningen av Les Ferdinand - slutade med degradering. Vi fick stryk med 3-0 på Highbury och det var en viss Arsene Wengers första säsong i Arsenal.
Efter detta kan man lugnt konstatera att klubbarna tog olika vägar. QPR ramlade ända ner till tredje nivån 2001 och den säsongen innehöll bla en förnedrande 0-6 förlust mot Arsenal i FA-cupens fjärde runda (så långt har vi för övrigt inte nått sedan dess). Rangers återtog Championship-status 2003-04 men det var också året då Arsenal gick igenom hela ligaspelet utan en enda förlust. Den första klubben som lyckats med det sedan Preston North End klarade den bedriften år 1889.
Här följer några minnen från QPR’are förra gången det begav sig. Dessa kör vi på engelska med ett undantag (varför lär ni fatta själva).
”I remember a George Graham interview being shown on the big screen at Highbury before the game and QPR fans waving money at him as it was in the middle of the bungs scandal. It was also a rare treat to see goals played on a big screen at a game in the era before it became the norm and we went mental every time they were shown again.
I went on my own to the match; a little sad but very few of my mates fancied an away game on New Years Eve - I made the right choice.Rangers played so well that day. Ferdinand went off quite early with an injury at 1-0 and when they got level I think most of us feared we'd get beaten. I was right behind the Jensen goal, it was in from the moment it left his foot. He must have tried the same shot about 5 times before he scored and those 5 efforts are still in orbit now.
What stood out was the patience that Rangers showed in their build up that day and we picked them apart for the other two goals.
I think I went to the Bell in Ealing that night and was singing “only one Kevin Gallen” on a table and drinking like a maniac before waking up on a bench in Ealing Green on New Years Day and being carried home to the Bush by two mates!
David Barton
I was there in the wheelchair section, with a very good mate Bob who is an Arsenal season ticket holder and a female friend of ours, Lynn who was also a big Arsenal fan. Even they couldn't believe it when Jensen scored and I feared the worse, but a great team performance by Rangers, one of very few under Super Ray, secured the 3 points for Rangers and left me about the only smiling face in the mixed wheelchair section, which was virtually all Arsenal fans. It also made for a great trip home with my two Arsenal friends. As a footnote to this, Lynn the Arsenal fan, is now my long-term girlfriend (14 years and counting), so Saturday will be the first time our teams have met in the Premier League since we've been a couple. I'm looking forward to it - should be an interesting day!
Noel McShane
En av mina kompisar, Peter Sellö, en gammal QPR’are från min hemstad Linköping och supporter ända sedan 60-talet, berättade att han ”satt på sina händer” för att han hade plats bland Arsenal-fansen och var tvungen att hålla masken. Han glömde sig lite när Impey hängde spiken men han fann sig snabbt för bakom honom var Arse-fansen högst upprörda (vissa var bla på väg upp mot den övre delen av läktarn där 10-talet QPR-fans jublade, ett gäng snabba poliser satte dock stopp för de tankarna). Peter satte sig snabbt. Och som många vet så lever han fortfarande!
Matz Peterson
I was there.................in the Arsenal Family enclosure! I used to try and take my two Gooner supporting boys to an Arse game between going to HQ. This one covered off for all of us.The family enclosure was along the front of the West Stand at Highbury. Quite by coincidence (the boys didn't believe me!) we were not sat as usual near the halfway line, but instead right up against the Rangers support in the Clock End.
When Jensen scored, like others, I feared they would go on and muller us, even though we weren't playing that badly. When we took the lead, I managed a muted clenched fist. For the third goal I jumped up and punched the air - and then quickly sat down. To be fair, I didn't get any stick from the Arse fans (I'm sure it would have been different outside of the family enclosure!).
It was so sweet to add the rejoinder to Arsenal's "I was there" with "...........and Gallen and Allen and Impey".
Bill Butler
My own personal memories of the game are mostly of the sheer joy of the first Rangers win at Highbury v Arsenal since the 2-0 win 10 years previously, where goals from Terry Fenwick and an absolutely sublime effort from Ian Stewart at the Clock End, sent the visiting Rangers fans wild with delight.
So, at the end of a very exciting 2011 for the Rs, the club are now back at the highest level after 15 years absence, hopefully to stay this time - it’s good to be back!
Martin Percival
Artikel skriven av Martin Percival, fritt översatt av Matz Peterson, även publicerad på indyrs.co.uk
PS: Är det nån som kommer ihåg hur Stefan Schwarz skötte sig i denna match så berätta gärna det för oss. Antingen kommentar här eller i vårt forum
