Cardiff - Everton
0 - 3

Rapport: Manchester United 1 – Reading 0

Manchester United bärgade samtliga tre poäng mot Reading i en sömnig tillställning på lördagskvällen. Wayne Rooney gav hemmalaget ledningen efter dryga tjugo minuter, därefter var chanserna få och utspridda. Bortalaget var aldrig riktigt nära att åstadkomma en kvittering, United hade ett par chanser att utöka ledningen men den andra akten var i huvudsak en lång transportsträcka.

Manchester United drabbar samman med The Royals för en “tredje rond” och siktar på att bärga ännu en seger mot det blåvitklädda. Tabelltvåan City förlorade tidigare under dagen mot Everton och chansen finns alltså att utöka försprånget till smått fantastiska 15 poäng. Sir Alex Ferguson väljer trots detta att rotera friskt och basunerar sålunda ut att han förlitar sig till truppens bredd.

Jämfört med söndagens FA Cupmöte med Chelsea är endast tre spelare kvar i elvan. På ytterbackspositionerna får Smalling och Büttner en sällsynt chans. Vidic gör Rio sällskap centralt. Mittfältet är helt utbytt, Carrick vilas men finns på bänken samtidigt som Cleverley är helt utanför truppen. Istället får den formstarke Giggs förtroendet från start, bredvid sig får Anderson en ny chans att bevisa sig. På topp sparas det inte på krutet; såväl Rooney som van Persie spelar från start.

Den nya, tillika tillfälliga, tränaren i Reading Eamonn Dolan gör inte fullt lika många förändringar. Tredjekeepern Taylor ställs mellan stolparna, andrekeepern Federici är skadad och förstamålvakten McCarthy är nyligen åter efter en långtidsskada. Därtill saknas avstängde anfallaren Pobregbnyak, i hans ställe startar ynglingen Hunt ensam på topp. Inhoppsspecialisten Le Fondre återfinns på bänken och lär göra ett inhopp. Startelvorna i sin helhet följer nedan:

Manchester United: De Gea; Smalling, Ferdinand, Vidic, Buttner; Welbeck, Giggs, Anderson, Young; Rooney, Van Persie
Avbytare: Lindegaard, Evans, Valencia, Hernandez, Carrick, Powell, Kagawa

Reading: Taylor; Shorey, Kelly, Pearce, Mariappa; Karacan, Leigertwood, McAnuff, McCleary, Robson-Kanu; Hunt.
Avbytare: McCarthy, Gunter, Harte, Morrison, Akpan, Blackman, Le Fondre

Första halvlek:
De första tio minuternas spel blir händelsefattiga och lagen turas om att rulla boll på mittplan. Manchester United sätter in en hög press då motståndarlaget är bollförande (som sig bör på Old Trafford) men Reading ser inledningsvis ut att ta det hela med ro. United har måhända merparten av bollinnehavet men lyckas för den delen inte skapa något vidare ordnat anfallsspel. Den första målchansen uppstår först efter 14 minuter då Ferdinand kliver upp och slår en fin crossboll mot Young på vänsterkanten. Yttern får med sig bollen och viker in i straffområdet varpå han måttar ett mellanting av skott och inlägg mot den bortre stolpen, van Persie hinner sånär fram men bollen får passera orörd och smiter utanför.

Efter den första halvchansen tar de röda över spelet allt mer och Reading blir eftersom tillbakatryckta. Welbeck har ett halvfarligt skottläge vid ett tillfälle och burväktaren Taylor är långt ute och boxar bort en djupledsboll vid ett annat. I den 21a minuten tar så Ferdinand initiativet återigen, mittbacken driver med boll från mittplan och vinner mycket mark. Strax utanför straffområdet passar han in bollen centralt till Rooney varpå denne tar ned bollen och går direkt på avslut. Skottet styrs på täckande försvararen Pearce och går sedan i en båge över Taylor och in i mål. Något turligt, likväl; Manchester United har tagit ledningen.

United fortsätter på den inslagna banan efter ledningsmålet och dominerar den efterföljande tiominutersperioden. Bollen hålls säkert inom laget och offensiven bedrivs framförallt centralt i banan, ett flertal distansskott avlossas men inget utav dessa orsakar några större problem för Taylor i buren. Reading kommer upp i ströanfall och har en riktigt farlig målchans efter dryga halvtimmen. Robson-Kanu får bollen centralt utanför straffområdet, den blåvite spelaren är hyfsat ensam och går därför på skott. Avslutet blir riktigt farligt och går någon enstaka decimeter utanför De Geas högra stolpe.

Tendensen är fortsättningsvis densamma, Manchester United håller i tyglarna och Reading sticker upp emellanåt i så kallade ”fyramannaanfall”. Antalet chanser har dock gått ned väsentligt jämfört med den intensiva perioden i mitten av halvleken och inget utav lagen ser överdrivet intresserat ut av att anfalla. Känslan är att bägge lagen är nöjda med att gå till halvtidsvila med det nuvarande resultatet. Så blir även fallet, de sista minuterna spelas av utan några direkta försök till anfall och United vandrar således av planen i ledning.

Hemmalaget har i stort kontrollerat händelserna under första 45. Robson-Kanus avslut är det enda Reading har skapat i anfallsväg och lagets anfall är sporadiska och chansartade. United har å andra sidan inte visat upp någon sprudlande offensiv, utöver Rooneys något turliga mål har laget bara vaskat fram ett par – tre halvchanser. Med tanke på att elvan är en ovanligt komponerad sådan kanske det inte är så konstigt att spelet inte klickar. Åldersmännen Ferdinand och Giggs har varit aktiva och varvat upp spelet vid flera tillfällen, bägge förtjänar de ett plus. Likaså har Büttner och Rooney ränt runt friskt i såväl det defensiva som det offensiva arbetet.

Andra halvlek:
Andra halvleken kickas igång av ett Reading som nu måste gå för en kvittering. Följaktligen får Reading aktens första chans, detta genom en hörna. Hörnan slås och en viss kalabalik uppstår i straffområdet, Unitedförsvaret lyckas dock rensa undan bollen till ännu en hörna. Reprisen visar att vår serb stökat rejält med Mariappa i straffområdet, men rättskiparen låter situationen gå. Den efterföljande hörnan blir tämligen ofarlig. De blåvita kopplar ett litet grepp under de inledande fem minuterna och stressar United till misstag, men några kvalificerade lägen lyckas de inte vaska fram.

Uniteds första chans uppstår först i den 56e minuten då Young blir nedgjord av Kelly till vänster utanför straffområdet. Läget är likt det Rooney gjorde mål på mot Chelsea, men denna gången renderar frisparken inte i någon utökad ledning. Inlägget rensas direkt undan av motståndarförsvaret. Efter detta lyckas dock de röda etablera ett tryck på offensiv planhalva, laget vaskar fram både en och två hörnor och såväl Welbeck som Young försöker sig på skott utifrån.

I den 52a minuten blir Rooney nedgjord utanför straffområdet och laget tilldelas ännu ett högkalibrigt frisparksläge. Rooney stegar mot boll, men de röda bjuder på en härlig ”hoppa-över-bollen”-variant och det blir istället holländaren som tar avslut. Skottet är hårt men går dessvärre rätt på Taylor som kan styra undan bollen utan problem. Reading trycks återigen tillbaka och det är tydligt att United går för att döda matchen.

Bortalaget tar sig dock tillbaka och lyckas själva etablera en viss press. I samma veva genomför laget ett dubbelbyte, mest anmärkningsvärt är att supersuben Adam Le Fondre nu äntrar planen. Strax därefter får Young en rejäl smäll mot foten efter en sammandrabbning med en Readingspelare och yttern tvingas till att byta. Carrick kommer in i hans ställe och Giggs flyttar därmed ut på kanten.
Matchen går efter bytena och skadeavbrottet in i en mindre dvala, spelet är ungefär lika intetsägande som i slutet av den första halvleken. Efter en periods oordnat spel vinner United en hörna i den 83e minuten, hörnan blir kort och efter ett fint kombinationsspel får Giggs bollen i straffområdet. Walesaren söker en lagkamrat centralt, men bollen styrs istället mot mål där en överraskad Taylor lyckas vifta ut bollen till hörna. De efterkommande minuterna trycker United upp laget avsevärt och sekvensen avslutas med distansskott från Rooney, avslutet seglar dock högt över. Därefter väljer Ferguson att göra sitt andra byte: Kagawa kommer in, Anderson går ut.

Sekunderna tickar på och varken jagande Reading eller ledande United skapar något i offensiv väg. Linjedomaren aviserar för fem minuters tilläggstid, men i ärlighetens namn känns det som en formalitet: Reading har varken förmågan eller orken att forcera in en kvittering, United är förståeligt nog nöjda med att få bevaka sin trepoängare. De röda håller bollen i offensivt hörn och fördriver tiden. Med dryga två minuter kvar försöker man sig dock på en aktion för att avgöra matchen definitivt. Kagawa driver in i straffområdet och slår ett inlägg mot straffpunkten, bollen blir något för lång för van Persie som då omvärderar situationen och försöker sig på en liggande cykelspark. Försöket är inte oävet, men bollen seglar en bra bit över. Under matchens sista minut åstadkommer Reading slutligen en forcering, men det blir aldrig riktigt farligt. Domaren sätter pipan i munnen och aviserar full tid, United vinner därmed matchen med 1-0 och tar ytterligare tre poäng i ligatoppen.

Sammanfattning:
I ärlighetens namn, dagens tillställning var en sömnig sådan. United vinner matchen med 1-0 utan att imponera, samtidigt var Reading så pass uddlösa att allt annat än en vinst hade varit ett fiasko. Resultatet speglar matchen fullt ut; bortalaget var inte värda att skrivas in i målprotokollet och hemmalaget hade inte så fasligt många farliga målchanser. United får ett hyfsat tidigt mål och har därefter egentligen inget större behov av att trycka på framåt, detta då Reading knappt hotar offensivt. De röda har en handfull chanser att definitivt avgöra matchen, men skotten tas endera från distans och går utanför eller så hamnar avsluten rätt på Taylor.

Vi kan med fördel kategorisera Uniteds insats i facket ”gör-inte-mer-än-vad-som-behövs”-matcher, United gjorde nämligen precis vad som behövdes; varken mer eller mindre. Tre poäng är tre poäng, och med tanke på att truppen roterades friskt finns det absolut ingen anledning till missnöje. Allt som allt var det oerhört viktigt att få med sig en vinst efter den föregående veckans bakslag, United kan nu gå till landslagsuppehåll utan något ok på axlarna. Försprånget ökade, efter Citys förlust, till hela 15 poäng och det återstår alltså bara 9 omgångar. Efter uppehållet kan United återvända i spel med en ytterst bekväm serieledning, den bekväma serieledningen bör även borga för att den stundande returen mot Chelsea får det fokus mötet förtjänar. Utan att säga allt för mycket: Det ser fruktansvärt ljust ut.