Redaktionens tankar efter Southampton
Di Maria på topp - nej tack!

Redaktionens tankar efter Southampton

United hade chansen att befästa sin tredjeplats då man tog emot Southampton under söndagen, men en tafatt offensiv insats senare fick man istället se sig passerade av The Saints i tabellen. Förlusten kom i ett läge då van Gaal i princip kunde välja och vraka i laguttagningen, således kan vi knappast lägga skulden på det berömda skadehelvetet. Så, vad hände egentligen?

Inför söndagens match meddelades det att truppen i princip var skadefri. “Can you believe it?” yppade van Gaal. Vi trodde på karln, och mycket riktigt ställde han en stark elva på benen mot Southampton. Nu gick det som det gick, och i efterhand har managern fått ta emot kritik för att han står fast vid 3-5-2 även fast det offensiva spelet inte fungerar. Min fråga till er blir således: Do you believe in it?

Kristian:
Jag vill fortfarande inte döma ut 3-5-2, men frågeställningen är viktig med tanke på hur det så ofta sett ut. Fantasilöst, långsamt och uddlöst. Många pekar på vårt bollinnehav som en positiv sak, men i sanningens namn så beror det på att vi spelar sidled, sidled, sidled för att sedan chocka med en bakåtpassning till De Gea som lägger ut den på en kant så att vi kan börja om. Nja, jag vill väldigt gärna se oss ställa upp en fyrbackslinje i nästa match mot QPR.

Men det som kanske stör mig mest är att Van Gaal börjar experimentera när vi äntligen hade chansen att spela våra spelare i naturliga positioner. Jag tänker främst på Di Maria som topp och Rooney som mittfältare, ett synnerligen misslyckat försök..

Björn:
Det känns väldigt underligt att spela formationen mot allt och alla, särskilt som det inte sällan låser sig mot lågt liggande och kompakta försvar. Samtidigt ska ett lag med individuella spetsspelare kunna dyrka sig fram ändå, men då nyckelspelarna inte är i slag och då spelarna uppenbarligen inte helt greppat omställningen från klassiskt kantspel i en 4-4-2 till ett mer bolltrillande 3-5-2 så skiter det sig helt enkelt. Det är väl, tyvärr, som jag sa förra veckan att det kommer ta tid. Många pusselbitar har fallit på plats, men anfallsspelet sitter inte. Om van Gaal envisas med att hålla fast vid modellen lär det lossna förr eller senare, frågan är bara hur många poäng det isåfall kommer att kosta oss på vägen.

Koemans grabbar stod för en nästintill felfri insats på Old Trafford, inte minst defensivt. The Saints har nu övertagit tredjeplatsen från United och frågan alla ställer sig är; kan folket från sydkusten surfa på framgångsvågen resten av säsongen? Är det Southampton snarare än Arsenal och Tottenham som vi får se upp med i kampen om CL-platserna?

Kristian:
Southampton spelar som ett lag. De spelar med hjärta och de tror på uppgiften. Koeman har gjort det väldigt bra med tanke på hur många bärande spelare som laget tappade inför säsongen. Jag tror att det kan räcka långt, men inte hela vägen. När vi i slutet av maj summerar säsongen så har jag ändå känslan av att United knep den där så viktiga tredjeplatsen, strax före Arsenal som just nu härförs av en formtoppad Alexis Sanchez.

Björn:
Nånstans hoppas jag ändå att Southampton kommer att hänga med där uppe och landa på en fjärdeplats (bakom United givetvis). Det vore förbannat vackert på alla sätt och vis. Samtidigt måste jag inta rollen av en dödstråkig realist och påpeka att det sällan brukar hålla vägen för dessa succélag. I slutändan spelar rutin och bredd en allt för stor roll. Det enkla svaret vore att säga att Arsenal blir den största utmanaren och således tar fjärdeplatsen i sedvanlig ordning, men jag har en liten känsla för Tottenham. Den där Harry kan trolla, han frälser de liljevita i vår.

Angel Di Maria gjorde sin första match från start efter skadan, och han gjorde det på topp i något som kan liknas vid en fri roll. Rooney däremot fick fortsatt husera på mittfältet. Just igår funkade det inget vidare. Vad vill van Gaal ha ut av att spela dessa herrar “ur position”? Var gårdagens match ett bevis på att experimentet bör upphöra?

Kristian:
Ja som jag sa tidigare, det experimentet retade mig rejält och jag vill inte se det en gång till denna säsong. Jag ser faktiskt inte poängen med det heller. Varför flytta ner Rooney när vi redan hade två stabila, passningssäkra mittfältare (Blind och Carrick) på planen? Varför låta Di Maria göra sin första start efter skadan, på en position han uppenbarligen inte behärskar när vi har renodlade anfallare i truppen?

Björn:
Att Wayne, likt den arbetshäst han är, får gå ned på mittfältet när alternativen saknas - eller då motstånder kräver det - har jag full förståelse för. Att han gör det i ett sådant här läge har jag svårare att förstå. Likaså kan jag inte förstå varför Di Maria startade, och förblev, på topp. Jag sa förvisso för ett par veckor sedan att det är irrelevant var Di Maria spelar; han gör nytta var han än spelar. I en match hemma mot Southampton, där det var förväntat att de skulle ligga lågt, var det dock lätt att räkna ut att vi inte skulle få ut det mesta av honom på topp. Mot ett lag som Arsenal eller City kan det funka, men i övrigt ska han vara där han hör hemma

Skadekrisen har gjort det i princip omöjligt för United att spela ihop en bästa “förstaelva”, och om en ska vara riktigt krass så har laget inte haft någon sådan på en väldigt lång tid. Nu när skadesituationen har ljusnat är förutsättningarna annorlunda. Bör van Gaal försöka spela ihop en förstaelva nu, eller är en viss rotation att föredra? Och; vilka ingår egentligen i en sådan elva?

Kristian:
Att ha en förstaelva som känns ordinarie är aldrig fel, men jag är tveksam till att vi kommer få se det den här säsongen. Vi kommer fortsätta dra på oss skador, och Van Gaal har mer än en gång visat att han väljer spelare efter motstånd och förväntad matchbild. Personligen så hade jag väl hellre sett att han ändrade formation efter motstånd, men nu är det som det är.

Om jag ändå skulle välja en förstaelva så skulle den utformas med fyrbackslinje och mittfältsdiamant. Med denna elva skulle vi dessutom ha en riktigt fin bänk för att förändra matchbilden vid behov. Min förstaelva kommer alltså spela 4-1-2-1-2.


De Gea
Smalling - Jones - Rojo - Shaw
Carrick
Mata - Fellaini
Di Maria
Falcao - Rooney


Björn:
Med tanke på den trupp vi har vore det vansinne att inte rotera på vissa positioner, det finns helt enkelt ett överflöd av spelare som ska få speltid, f€€ramförallt på de offensiva positionerna. Däremot kan det vara vettigt att, om skadeläget tillåter, försöka avgränsa sig till någon form av “kärnmatchtrupp”. Vid det här laget borde ändå van Gaal ha en god uppfattning om vilka han vill använda sig av, då kan det vara vettigt att basunera ut det till spelatruppen. Marginalspelarna som i sådant fall hamnar utanför kan lämpligtvis få chansen i FA Cupen. Min förstaelva - eller snarare "drömelva" - ser ut som följer:

De Gea
Jones - Rojo - Blind
Carrick
Rafael - Mata - Di Maria - Shaw
Falcao - Rooney


Sist men inte minst måste vi beröra Silly Season och förra veckans bomb. Bomben, om den nu är värd att kallas så, var alltså då Victor Valdes kritade på för United. Spanjoren gjorde debut på bänken redan mot Southampton, och där - på bänken - tror också de flesta att han kommer få stanna. Hur ska Valdes användas? Är det hugget i sten att De Gea förblir första burväktare, eller kan Valdes utmana?

Kristian:
Klart det är lite av en bomb, jag menar, lyssna bara på den här rubriken - Valdes valde United. Skämt åsido, jag var ganska säker på att han skulle rehabträna hos oss och sedan signa för en annan klubb där han fick vara given. Jag är osäker på Valdes roll, men jag tror definitivt att han kommer få några matcher och det är väl egentligen först då vi får se vilken klass han fortfarande håller. Med tanke på hur bra De Gea varit hittils denna säsong så kommer han vara fruktansvärt svår att peta, men formsvackor och skador tar inte hänsyn till sådana saker och skulle något av det hända finns det en mycket kompetent backup i Víctor Valdés.

Björn:
Valdes har givetvis ambitionen att utmana De Gea, annars borde vi ifrågasätta varför han plockades in. Däremot är jag helt övertygad om att han är införstådd med att det blir ofantligt svårt, och han lär inte ha blivit lovad något som får honom att tro annorlunda för den delen heller. Hierarkin är, åtminstone i dagsläget, tydlig. Att De Gea får (ännu) en spansk polare i laget, och en målvakt därtill, ser jag bara som något positivt. Att polaren flåsar De Gea i nacken och får honom att ge det där lilla extra är likaså något att glädjas åt.

I vår så ser jag gärna att Valdes får chansen i FA Cupen, inte mer än så om det inte blir nödvändigt. Till nästa säsong, då matchandet förhoppningsvis blir mer intensivt, står vi sedan mer än väl rustade med två slipsar av hög klass.

 

Redaktionen2015-01-14 14:05:00

Fler artiklar om Manchester U

MUWomen’s Barmy Army: Marinbiologen som räddar allt