Säsongens utmärkelser 2012/13
En säsong med galna vändningar, sena avgöranden, triumfer, besvikelser, ligaseger och känslosamma farväl ska nu sammanfattas. Häng med!
Säsongens match: Manchester City - Manchester United 2-3
Detta var matchen med stort M, matchen som hade allt. Manchester United var ligaledare inför derbyt och lokalrivalen jagade strax bakom. Bortalaget spelade ut hela sitt register i den första halvleken. Man försvarade som mästare och anföll med livsfarliga omställningar. Wayne Rooney gjorde 0-1 och 0-2. I 45 minuter var det klasskillnad och derbyt såg ut rinna City ur händerna. Så slog de ljusblå tillbaka trots allt. Yaya Toure reducerade och Zabaleta slog till med ett vackert avslut några minuter före fulltid. Från ledning 2-0 till 2-2 och utjämnat. Nu tryckte City på för segermålet. Och visst fick vi se en vinnare i detta stekheta derby på Etihad Stadium. Robin van Persie på frispark via Samir Nasri i 92:a minuten. Laget firade framför de tillresta i extas. Det var ett vackert ögonblick där Manchester United besegrade Manchester City, ryckte i tabellen, till viss del fick revansch för 1-6 och gjorde allt detta på Fergietime, som så många gånger förr mot just grannen. Det kunde inte bli mer dramatiskt.
Bubblare: Manchester United - Tottenham Hotspur 2-3, Chelsea - Manchester United 5-4, West Bromwich Albion - Manchester United 5-5
Säsongens mål: Robin van Persie v. West Ham (FA-Cup)
Det var inte säsongens vackraste avslut, nej det priset tar kanske Rafael hem, eller varför inte just Robin van Persie för sin balja mot Aston Villa. Men det var ren magi när holländaren kvitterade borta mot West Ham i FA-Cupen, återigen sent i matchen. Manchester United var på väg ur turneringen trots att Tom Cleverley gett bortalaget ledningen. James Collins nickade in kvitteringen och ledningsmålet. På tilläggstid hittade Ryan Giggs skyttekungen med en perfekt slagen passning i djupled. Robin tog emot och placerade distinkt in 2-2 med högerfoten. Ett vackert mål, från början till slut.
Bubblare: Rafael v. QPR, Kagawa v. Norwich, van Persie v. Aston Villa
Säsongens "daylight robbery": Liverpool - Manchester United 1-2
Ja, hur United kom undan med den här segern är ett mysterium. Liverpool var det klart bättre laget sett över 90 minuter. Anders Lindegaard storspelade i första halvlek och såg till att det stod 0-0 när domaren blåste av för paus. Innan det hann Jonjo Shelvey bli utvisad, vilket gav Manchester United ett bra utgångsläge inför den andra halvleken. Men det var Liverpool som tog ledningen genom Steven Gerrard. Manchester United svarade dock omgående när Rafael elegant placerade in bollen via stolpen med vänsterfoten. Bortalaget skapade inte särskilt mycket och stod för en slätstruken insats samtidigt som Liverpool spelade bra fotboll. Men det skulle bli United-seger, hur som helst. Antonio Valencia gjordes ner i straffområdet och Robin van Persie satte 1-2 från elva meter. Liverpool hade sedan hyfsade lägen att kvittera men det ville sig inte. Manchester United lämnade värsta rivalens arena med samtliga 3 poäng. Snacka om daylight robbery.
Bubblare: Southampton - Manchester United 2-3, Braga - Manchester United 1-3, Aston Villa - Manchester United 2-3
Säsongens bästa insats: Real Madrid - Manchester United 1-1
Ibland känns det som att Manchester United inte kan spela taktiskt längre i och med den vilda västern-fotbollen man visat upp de senaste åren. Inför stormötet mot Real Madrid anade många att försvarsspelet skulle bli ett problem. Istället fick vi se ren perfektion - eller så nära man kan komma - i 90+ minuter. Laget var samspelt, allt från press på bollhållare till hur man låg i positionerna. Backlinjen skötte sig fint och spelare som Jonny Evans & Phil Jones storspelade. Omställningarna var hyperfarliga och Shinji Kagawa, Danny Welbeck, Wayne Rooney och Robin van Persie satte Real Madrid under stor press. Just Welbeck gjorde sin bästa insats i karriären och nickade in 1-0 på hörna. Cristiano Ronaldo kvitterade men bortalaget var närmast en seger och 1-1 behövde man inte alls be om ursäkt för. Om något, var det Real Madrid som kom undan med blotta förskräckelsen.
Bubblare: Newcastle - Manchester United 0-3, Manchester United - Arsenal 2-1, Manchester United - Liverpool 2-1
Säsongens sämsta insats: Norwich - Manchester United 1-0
Kanske hemmamatchen mot Chelsea var lika usel, men ligan hade redan avgjorts så viss förståelse får man väl ha. I november månad besökte Manchester United Carrow Road och bjöd på säsongens sämsta insats. Ett Norwich i bra form behövde inte alls förta sig utan lät United göra sin grej, dvs vara bedrövliga, medan man ställde om snabbt och sårade gästerna med sitt inläggsspel. 1-0 målet var vackert, när Anthony Pilkington nickade bollen i mål från en svår vinkel. Manchester United skapade ingenting under hela matchen och var aldrig riktigt nära en kvittering. "Suck" tänkte man efter matchen. Det var 90 minuter som inte gjorde någon glad. Eller jo, Norwich och Manchester City jublade nog.
Bubblare: Manchester United - Cluj 0-1, Manchester United - Chelsea 2-2 (FA-Cup), Manchester United - Chelsea 0-1
Säsongens individuella prestation i en enskild match: Javier Hernandez v. Aston Villa
När Manchester United besökte Villa Park för att hämta hem 3 nya poäng blev det aningen svårare än förväntat. En högst medioker första halvleken avslutades med att Andreas Weimann öppnade målskyttet. Samma spelare gjorde 2-0 i inledningen av andra. Javier Hernandez hade bytts in i paus men fick se österrikaren näta för andra gången. Hernandez ville inte vara sämre, utan reducerade, ordnade 2-2 via Ron Vlaar (självmål) bara några minuter senare och i 87' avgjorde han matchen med pannan. Det var ännu en av de berömda vändningarna signerade Manchester United, och den typen av segrar var viktiga när Manchester United trummade vidare mot nr 20. 10:e november var Javier Hernandez spelaren som ledde vägen dit.
Bubblare: van Persie v. Southampton, Welbeck v. Real Madrid, van Persie v. Aston Villa
Säsongens individuellt svåraste motståndare att hantera i en enskild match: Marouane Fellaini (Everton - Manchester United 1-0)
Oj som den här spelaren gjorde livet surt för Manchester United när Everton tog emot de röda i säsongens allra första match way back i augusti. Fellaini ägde det centrala mittfältet nästan på egen hand, vann 11 av 10 nickdueller, låg bakom Evertons farligheter och avgjorde mötet när han nickade in 1-0 i den andra halvleken. Belgaren var magisk och Manchester United fick lida. Det var den enskilt bästa insatsen mot ligamästarna sedan David Silva storspelade på Old Trafford hösten 2011.
Bubblare: Moussa Dembele (Manchester United - Fulham 3-2), Gael Clichy (Manchester United - Manchester City 1-2), Romelu Lukaku (West Bromwich Albion - Manchester United 5-5)
Säsongens överraskning: Rafael
Alla visste att Rafael var en duktig högerback. Förra våren visade han upp ett stabilt försvarsspel som var ganska överraskande. Rafael har annars varit lite av en wildcard. Att han skulle prestera på en så fantastiskt hög nivå under hela säsongen hade nog inte många räknat med. Den solida defensiven, aggressiviteten, farten, anfallslusten och slutprodukten gör brassen till en av ligans allra bäst ytterbackar. På högersidan är det nog bara Zabaleta som kan mäta sig med vår Rafael.
Bubblare: de Geas förbättrade spel i luftrummet, att Manchester United vann ligan så överlägset, Sir Alex tackar för sig
Säsongens besvikelse: Tom Cleverley
Jag var nog inte den enda som förväntade mig betydligt mer av Tommy C. Det känns så lojt och oinspirerat med den här killen. Offensivt är han fullt duglig men en central mittfältare måste bidra framåt och bakåt. Det räcker inte att lämna ifrån sig ansvaret till närmaste kollega och vänta på att laget ska återvinna boll. Cleverley kommer från de egna leden och är uppvuxen i Manchester United. Varför märker man inte av det på planen? Fördelen med produkter från akademin är deras vilja att ge allt för laget. Förhoppningsvis kan David Moyes få ut det mesta av Tom.
Bubblare: Anderson, Nani, Antonio Valencia
Säsongens comeback: Phil Jones
Efter en mycket trevlig debutsäsong och en mindre bra höst studsade Phil Jones tillbaka på bästa sätt och var en av lagets allra bästa spelare under våren. Hans förmåga att spela på flera olika positioner, anpassa sig efter motståndet, vaksama försvarsspel, explosivitet framåt samt vältajmade löpningar in i offensivt straffområde gör Phil till en nästan komplett spelare med framtiden framför sig. Jones kommer uträtta stora saker så småningom, vågar någon sätta emot mig?
Bubblare: David de Gea, Nemanja Vidic, Patrice Evra
Säsongens bortafans: Chelsea - Manchester United 5-4 (Ligacup)
Det var endast några dagar efter att Manchester United besegrat just Chelsea i ligaspelet och både hemma- och bortafansen var heta. Men det var de tillresta som dominerade Stamford Bridge. Bengaler, inspring på planen och en generellt fantastisk atmosfär hjälpte till att skapa en oförglömlig match. Trots att det blev förlust fortsatte Uniteds fans sjunga efter slutsignalen. London var sannerligen röd den kvällent. Det sorgliga? Jag blev erbjuden biljetter till bortasektionen men kunde inte gå pga arbete.
Bubblare: Aston Villa - Manchester United 2-3, West Ham - Manchester United 2-2 (den matchen var jag på, dock!), West Bromwich Albion - Manchester United 5-5
Säsongens "ja...detta var onödigt": Wayne Rooneys nya utspel
Hm, nu vill Wayne lämna igen. Been there, done that. Vi alla minns hösten 2010. Och visst, vill man inte vara kvar så bör ingen tvinga en. Men att detta behövde komma ut samma vecka som Sir Alex annonserade att han skulle pensionera sig? Satan vad onödigt. De dagarna handlade om bossen, om klubbens största legendar genom tiderna (tillsammans med Sir Matt). Uttala dig veckan efter, veckan innan, när som helst men inte just då. Sen känns det onödigt eftersom Wayne troligtvis kommer ångra sig och stanna kvar. Kan fansen förlåta honom igen? Vi får se.
Bubblare: Rafaels spark på David Luiz, Scholes säsong, kollapsen mot West Bromwich
Säsongens twittrare: Rio Ferdinand
Inte mycket till konkurrens precis.
Bubblare: Rio, Rio, Rio
Säsongens glädjevrål: Rio Ferdinand v. Swansea
Rio Ferdinand får två (!) utmärkelser den här säsongen. Trotjänaren Rio, i Sir Alex sista hemmamatch, med endast minuter kvar att spela, stenhård volley. Book it! Vilken saga, den kunde inte skrivits bättre. Rios glädjevrål sa allt som behövde sägas. Sir Alex skulle bara få vinna i sin sista match som tränare på Old Trafford, och Rio Ferdinand såg till att det blev så. Legendar!
Bubblare: van Persie v. Southampton, van Persie v. Manchester City, hela laget när Sergio Ramos gjorde självmål
Säsongens nyförvärv: Robin van Persie
Holländaren har varit fenomenal sedan han anslöt i augusti. Det började perfekt med mål i första starten, och sedan fortsatte framgångsvågen under hösten, vintern, avtog en liten stund, och fortsatte storstilat ända fram tills sista matchen mot West Bromwich, där van Persie även då lyckades näta. Holländaren har varit allt vi förväntade oss och mer. Är någon ens besviken att vi värvade Arsenals lagkapten? Skulle förvåna mig om ens många alltjämt kom ihåg att van Persie brukade bära bindeln för Gunners. Vilken ödmjuk person, vilken spelare, vilken målskytt, vilket nyförvärv. Well done Robin och well done Sir Alex.
Bubblare: Buttner, Powell, Kagawa
Säsongens bästa spelare: Michael Carrick
Michael har växt till en gigant på det centrala mittfältet under säsongen, och det ska då sägas att han redan ifjol var lysande och även då lagets bästa spelare. Carrick har varit kontinuitet personifierad. Han står aldrig för en mindre bra insats utan presterar kopiöst på topp. På ett centralt mittfält som inte briljerar precis har Michael ändå varit superb från första matchen i augusti till gårdagens möte med West Bromwich. Det mest fantastiska är att Carrick äntligen får den uppmärksamhet han förtjänat i så många år. Nu sjungs det på läktarna och han är nominerad till individuella priser. Michael Carrick är hands down den bästa i världen på sin position. Ligans mest framstående spelare säsongen 2012/13 är givetvis även bäst i Manchester United.
Bubblare: de Gea, Rafael, van Persie
Säsongens sämsta spelare: Antonio Valencia
Valencia försöker alltid, men det har inte fungerat alls den här säsongen. Tony var ligans bästa ytter ifjol men har inte nått de höjderna nu. Självförtroendet saknas, det går långsamt och i sidled och överlag händer väldigt lite kring Antonio Valencia. Förra året var det raka motsatsen. Allting skedde med fart och beslutsamhet, det fanns en tydlig struktur i hans spel och ett vinnande koncept. Inte många vänsterbackar kunde sova natten efter att de ställts mot den här killen. Just dessa vänsterbackar verkar ha läst Valencia till viss del, men de bästa spelarna hittar ett sätt att utvecklas efter hur motståndarna hanterar dem. Antonio måste alltså hitta nya dimensioner i sitt spel för att inte bli så lättläst. Jag är fullt övertygad att han gör det. Säsongen 2013/14 har alla förutsättningar att bli en minnesvärd sådan för Tony.
Bubblare: Buttner, Anderson, Nani
Säsongens tack så mycket: Paul Scholes
En underbar karriär är nu över. Paul Scholes har spelat sin sista match för Manchester United. Paul gjorde sin debut i september 1994 och la skorna på hyllan i maj 2013. Detta säger allt om denna fantastiska människa som bjudit oss på så många fina ögonblick. Det är svårt att skriva en text värd Paul Scholes - spelaren som fick mig att älska Manchester United för så många år sedan - så jag låter bli. Tack för allt, Paul Scholes, den bästa centrala mittfältare England skådat.
Bubblare: Manchester United för nr 20, Albert Morgan, David Beckham
Säsongens profil: Sir Alex Ferguson
Även här låter jag bli att skriva en längre text, det går bara inte. Tack för alla segrar, alla förluster, alla triumfer, alla motgånger, alla titlar, alla fantastiska ögonblick, alla förkrossande sådana. Tack för att du spelat en så stor roll i mitt liv. Tack för att du är tidernas bästa tränare. Tack för att du är den du är. Tack för allt. Njut av din semester nu Sir Alex, den har du gjort dig förtjänt av. Tack till fotbollens största profil någonsin, Sir Alexander Chapman Ferguson. Vi alla älskar och avgudar dig.
Då var säsongen över. Vi minns van Persie som anslöt i augusti, första ligamatchen som slutade med förlust, segern på Anfield, den fina hösten, segern på Etihad, förväntan inför åttondelen i Champions League, Nanis röda kort och uttåget, dubbeln mot Liverpool, derbyförlusten, den titelvinnande matchen mot Aston Villa, hur bra det kändes när 20 kom hem, 5-5 mot West Bromwich, Paul Scholes fantastiska karriär och Sir Alex Ferguson som vi alla fällde en tår för. Säsongen 2012/13 är över och den blev minnesvärd, på gott och ont. Nu blickar vi fram mot en ny era, utan Sir Alex vid rodret, med David Moyes. Mot nästa generation och mot nr 21!
