Träningsrapport 040415
En decimerad trupp. En oväntad målkung. En dag på Kamratgården.
Solen ler över Göteborg. Kamratgårdens allt grönare omgivningar ler tillbaka och fågeln som häromdagen sjöng en sorgsen sång kvittrar nu med ihärdig optimism. Pustande traskar jag upp för backen ifrån Töpelsgatan och tänker att vädret är härligt i alla fall. Då stannar en bil bredvid mig och föraren frågar om jag vill ha skjuts upp till Kamratgården - mycket välkommet! Det var en sådan dag.
Medan solen oförtrutet fortsatte sitt vårvärv att värma upp omgivningarna traskade de blåvita spelarna ner ifrån omklädningsrummet. Det var en del som saknades. Utöver de skadade Marino Rahmberg, Jonas Henriksson, Rickard Claesson och Andreas Nilsson så var även Peter Ijeh frånvarande. Nu visade det sig inte vara allvarligare än att han var och träffade representanter för skofirman för att hitta en sko som passar honom, det har ju tidigare varit problem med fotbollsskorna för vår nigerianska skyttekung. Varför inte George Mourad deltog vet jag inte. De närvarande värmde upp.
I den följande passningsövningen så inträffade något tråkigt. Magnus "Bubba" Erlingmark kolliderade med en annan spelare och blev liggande. Det var huvudet som tagit smällen och under resten av passet deltog Magnus inte. En befarad hjärnskakning men enligt de senaste uppgifterna är det antagligen ingen fara för Halmstadsmatchen på måndag.
Ganska snart övergick man till tvåmålsspel på liten plan där man framförallt arbetade med press och understöd. Matchen som var mållös var intensiv och Stefan Landberg som deltog manade på spelarna att gå in i pressen på ett aktivt sätt. Under slutet av den intensiva matchen tyckte Bengt Andersson att pressen inte riktigt var vad han ville se och lät de övriga spelarna ljudligt få veta detta. I själva matchen tyckte jag att Kalle Svensson var duktig när han flera gånger fattar rätt beslut. Niclas Alexandersson har en fin hand (eller kanske skall man skriva fot) med bollen och det visar han upp allt som oftast.
Efter en drickapaus var det dags för den avslutande övningen för de som spelat gårdagens B-lagsmatch. Samtidigt som dom fick springa genom stolpar och köra lite snabba fötter så hade målvaktstränare Ove Tobiasson lite övningar med Bengt Andersson, Mustafa Gül och Lee Baxter. Hans beskrivning av det avslutande momentet har alla möjligheter att bli en klassiker:
- Jag kör lite halvvolley och lobbar. Principen är densamma, bollen kan gå vartfan som helst.
Så skall en målvakt drillas.
Gårdagens aktörer fick alltså dra sig upp till Kamratgårdens omklädningsrum för att där utföra det styrkepass som Stefan Landberg så vänligt preparerat för dem. Alla utom en. Sebastian Johansson fick stanna med de andra och fortsätta träna.
- Jag spelade ju inte så mycket igår, förklarade han och log.
Seb trodde inte att gårdagens utvisning var ett tecken på överladdning samtidigt som han naturligtvis vill visa att han skall vara med och konkurrera om en plats i startelvan i A-laget. Efter att ha varit i princip ordinarie under förra säsongen så har han fått finna sig i att bli placerad på bänken i de båda inledande allsvenska omgångarna.
- Det känns naturligtvis tråkigt, säger han, samtidigt så får jag göra mitt bästa på träningarna och visa att jag vill vara med. Mer än så kan jag inte göra.
Konkurrensen har hårdnat men det är naturligtvis egentligen något positivt även om det för tillfället har inneburit bänkning för vår tuffe mittfältare. Just att det i grund och botten är något positivt är han noga med att poängtera.
Kvarvarande spelare återvänder till den lilla planen och inleder där en match. Fem mot fyra där de övertaliga endast har två tillslag på bollen att utnyttja. En som utnyttjar det är den något oväntade målkungen Fredrik Risp som öser in mål i matchen. I en situation har han ordentligt flyt i ett sammanslag och får bollen med sig för att sedan placera den i mål som om han inte gjort något annat i hela sin karriär. Allt till Bosse Johanssons stora förtjusning.
- Tur men bra, ropar tränaren glatt.
- Man får ha tur, tillägger han efter.
Matchen är slut och individuella övningar tar vid. Lee Baxter har följt matchen ifrån sidan medan han stretchar ut. Nu följer han Sebastian Johansson uppspelsövning med ögonen medan han byter några ord med undertecknad. Det initiala intrycket som han delgav oss redan i La Manga om en grupp spelare som har en fin harmoni inom gruppen har han inte haft någon anledning att revidera. När man talar med Lee är det lätt att förstå varför så många utav supportrarna till hans tidigare lag önskar honom all lycka. Lee är en riktigt trevlig person.
Det är en solig dag och det speglar som vanligt av sig i spelarnas jargong ute på planen. Under de individuella övningarna så är det mycket skämt och stoj utan att göra avkall på seriositeten i momenten. Mest skratt ger nog Bengt Anderssons son Linus upphov till när han får agera anfallare mot Anton i en inläggsövning. Stefan Landberg är på ett strålande humör och får oss åskådare och spelarna att brista ut i stora leenden genom sina många tillrop. På motsatt mål tränar Tomas Rosenkvist avslut. Ofta när han träffar bollen hör man hur fint tillslaget är.
Senare under passet tränar Alex, Rosen och Hjalmar frisparkar. Samtidigt så slår Anton crossbollar mot Dennis "Christer Björkman" Jonsson. Dennis får springa en del.
Efter passet promenerar jag med Kjell Pettersson ner mot Kamratgården. Vi pratar om gårdagens B-lagsmatch och Kjell är glad över den inställning som spelarna visar när det kommer till B-lagsmatcherna. Alla aktörer på banan jobbar och tar ansvar, detta i sin tur leder till att de ungdomar ifrån U-laget som får chansen får en helt annan "resa" än om de hade varit de mest motiverade på banan. Låter bra det. Bosse Johansson förnekar bestämt att han blev uppvisad på läktaren för någon förseelse ifrån hans sida. Eftersom han inte stod uppskriven så får han inte vistas vid lagledarbänken bara.
På väg ut ifrån parkeringen möter jag Jonas Henriksson. Han har precis påbörjat rehabträningen. Så mycket träning är det dock inte för honom. Tills svullnaden har lagt sig får han inte göra så mycket - och absolut inget som innebär att han böjer knäet. Samtidigt har han haft tur med skador tidigare och visar upp en oförtrutet positiv inställning.
- Det är tur att det hände nu när våren är så kort. Nu spelar det ju ingen roll om jag är skadad i sex eller åtta veckor, påpekar han, jag missar ju samma antal matcher i alla fall.
Heja Blåvitt!
