Spelarsummering 2021/22 – Försvarare
Säsongsbetygen seglar vidare, men kapsejsar omedelbart när det har blivit dags för vraket som är Manchester Uniteds försvarsspel och de i huvudsak ansvariga för detta – försvarsspelarna.
Vi inleder med en påminnelse om vad denna summering är för något: I första hand ett sammanfattande betyg av spelarnas individuella säsonger, i andra hand delas lagdelarna som inte är målvakter upp per position, dit vissa spelare godtyckligt skohornas in. Varje position kommer vidare att bedömas utifrån den specifika positionens rekryteringsbehov nu i sommar.
Kriterierna är enkla: alla spelare som gjort minst 90 minuter för klubben i en tävlingsmatch den här säsongen är med för bedömning. Betygsskalan är densamma som vi utgår från vid spelarbetyg efter matcher, alltså följande:
1 – Sälj!
2 – Usel
3 – Underkänd
4 – Godkänd
5 – Bra
6 – Mycket bra
7 – Best
Dags så för försvararna!
Högerbackar
Diogo Dalot – 4
(29 spelade matcher, 0 mål, 0 assist)
Lämnar en säsong bakom sig med enormt djupa dalar, där Arnaut Danjumas totala mangling av honom i Champions League är kvar på många skärrade näthinnor. Höjde sig däremot rejält kring tränarskiftet och var en av de som inte behövde skämmas allt för mycket under Rangnick, i synnerhet märktes hans frånvaro av i speluppbyggnaden de matcher han inte spelade. Det är märkligt att en spelare kan ha en på samma gång så bra uppspelsfot och så usel inläggsfot. Han är fortfarande valpig och har mycket att lära både offensivt och defensivt, men jag tycker Dalots vår rättfärdigar ett godkänt betyg. Man saknade honom när han inte var på planen.
Aaron Wan-Bissaka – 2
(26 spelade matcher, 0 mål, 0 assist)
Hur lurade blev vi egentligen sommaren 2019? Efter att ha varit utan en vettig högerback i flera år kommer en ung engelsman in och glidtacklar sig in i allas hjärtan. Visst fanns det oroväckande tendenser redan till en början i både hans positionsspel och inlägg, men att det skulle ha skett såhär lite utveckling, så till den milda grad att det känns som att vi nu har en sämre spelare än den vi köpte från Crystal Palace? Det var i alla fall inte jag beredd på, och är väl ett av många tecken på hur uselt klubben har skötts och skött sina spelare de senaste åren. Stackars Manchester United som har Aaron Wan-Bissaka, stackars Aaron Wan-Bissaka som kom till Manchester United.
Förstärkningsbehov
Alltså, visst hade vi kunnat köpa en högerback. Men Diogo Dalot är 23 år och har visat på en avsevärd utveckling de gånger han fått förtroende och god vägledning. Wan-Bissaka är 24 och har aldrig spelat under en vettig, konstruktiv taktiker. Brandon Williams kommer dessutom tillbaka från Norwich och kan täcka upp och så får vi se vad Ten Hag säger om Ethan Laird efter en hel försäsong. Bestämmer man sig för att sälja Wan-Bissaka, vilket verkar lika delar troligt som i sådant fall rimligt så kanske det behövs förstärkning, men den nuvarande uppsättningen tycker jag i ett fungerande system har potential nog för att åtminstone få en säsong på sig att försöka påvisa den potentialen.
Mittbackar
Harry Maguire – 2
(37 spelade matcher, 2 mål)
Jag tycker uppriktigt synd om Harry Maguire. Han har som icke-presterande lagkapten fått stå symbol för allt som varit fel med United både denna säsong och tidigare, och det är inte helt och hållet rättvist. Det går inte att föra en konstruktiv diskussion om en så kritiserad figur, och faktum är att det ju gått ännu sämre de matcher han inte spelat (två förluster, fem oavgjorda och blott en vinst, med två hållna nollor). Harry Maguire blev inte en dålig fotbollsspelare bara över en natt, och har haft representabla insatser till och med den här säsongen. Men han har heller inte bidragit till något konstruktivt i diskursen om sig själv genom att hyscha vid obetydliga landslagsmål och prata om att han ”måste vara bra eftersom han ju spelar så mycket i Manchester United” (vad säger det ens nu för tiden?). Det går inte att komma ifrån att det är en av de värsta säsongerna för en United-kapten någonsin, men han skall såklart inte säljas för det. Kanske blir han av med kaptensbindeln, det kanske egot förtjänar, men annars tycker jag att ett bombhot mot hemmet är mer bestraffning än vad en individ förtjänar efter en dålig säsong.
Victor Nilsson Lindelöf – 4
(35 spelade matcher, 0 mål, 2 assist)
Ännu en spelare där debatten ofta blir färgad av folks högst subjektiva åsikter om både honom, hans personlighet och hans fysik. Jag är säkerligen också lite subjektiv, men jag tycker Lindelöf har varit vår absolut bästa försvarsspelare denna säsong. Då har han iförsig inte gjort en speciellt bra säsong, men det behövs som bekant inte så mycket för att sticka ut i United. Han har haft den högsta lägstanivån, är oftast bra när det gäller och verkar vara enormt viktig i kommunikationen i backlinjen. De gånger han varit som sämst verkar det dessutom som att det berott på hans enträgna ryggskada eller för att han behövt hoppa in som högerback.
Raphael Varane – 3
(29 spelade matcher, 1 mål, 1 assist)
Nyförvärvet gjorde inte många färre matcher än sina två huvudsakliga kollegor, men tycktes ändå saknas betydligt oftare än dem. När han väl spelat har han under stundom visat prov på sina kvaliteter, men till och från också sett virrig ut och verkar kommunicera svagt med resten av backlinjen. Det kanske är lite hårt att underkänna honom men ”Conference League Varane” blir lite lidande av att han kom med vissa förväntningar. Han lär däremot tveklöst vara en enorm tillgång nästa säsong.
Eric Bailly – 3
(7 spelade matcher, 0 mål, 0 assist)
Hade Eric Bailly gjort sig förtjänt av det hade han spelat mer. Så stor är inte konkurrensen. Blandar och ger på tok för mycket så fort han får chansen, och har absolut den kanske högsta högstanivån av våra mittbackar, en högstanivå han för all del kan visa upp flera gånger under matcher och säsonger. Lika ofta om inte oftare visar han dock upp den avgrundsdjupa lägstanivån han också besitter och då ser han värre ut än alla våra andra mittbackar ens kommer i närheten av (och det säger inte lite). Verkar inte heller ha en toppenattityd mot tränare och ofta vara missnöjd med lite allt möjligt.
Phil Jones – 1
(5 spelade matcher, 0 mål, 0 assist)
Får betyget enbart på grund av att han är den spelare i truppen som inte varit på lån eller sitter på utgående kontrakt som passar bäst in på beskrivningen. Vi måste sälja Phil Jones. Han förtjänar mer än såhär, han förtjänar att spela kontinuerligt. I den positionen han är i nu, som han i mångt och mycket hamnat i på grund av skador, kommer han aldrig någonsin bli en startspelare i United igen. Men han är bra nog att vara en startspelare i Premier League.
Sett till faktiska prestationer var Jones godkänd i stort sett all tid han spelade – förutom den bedrövliga halvleken mot Liverpool. Comebacken och insatsen mot Wolves är en av säsongens absoluta höjdpunkter.
Förstärkningsbehov
Jag förstår verkligen de som tycker att detta är en av de positioner vi behöver förstärka mest, men jag håller inte helt och hållet med. Om pengar skall spenderas och Jones och/eller Bailly säljs bör vi absolut köpa någon. Även om vi inte lyckas sälja någon tycker jag vi gör rätt i att gå för en mittback, men problemet är isåfall att vi har två väldigt icke-kompatibla problemområden att fylla på samma gång: vi behöver framförallt en vänsterfotad mittback och en som kan täcka upp på högerbacken. Givet att både Maguire, Lindelöf och Varane är ganska bra med boll, och att Varane och Maguire spelar till vänster både i United och sina respektive landslag, bedömer jag det senare som mest nödvändigt. Men: den här uppsättningen mittbackar (borträknat Phil Jones) har aldrig spelat med ett vettigt skydd framför sig, och har oftast fått spela i system som snarare blottlagt än gottgjort för deras svagheter. Jag tycker det är miljoner gånger viktigare att förstärka området precis framför mittbackarna, men det hade inte suttit fel med ett ungt, lovande högerviktat tillägg till mittbacksuppsättning. Vore toppen om denna förmåga också kan Ten Hags spelsätt. Tjena, Jurrien!
Vänsterbackar
Luke Shaw – 3
(27 spelade matcher, 0 mål, 5 assist)
Tillsammans med resten av EM-finalisterna i truppen var han inte sig själv när säsongen började och när den slutade hade han varit borta nästan hälften av matcherna. Covid-19, huvudskada, hamstringskada och slutligen en enträgen benskada som tvingade fram en operation – den gamla tidens Luke Shaw-säsong, alltså. För framtiden var det nog lika bra att han fick tid att återhämta sig under säsongens slutskede, och han var långt ifrån den värsta kålsupen när han väl spelade, men lämnar man oss i sticket med Alex Telles har man gjort sig förtjänt av ett underkänt. På’t igen!
Alex Telles – 2
(25 spelade matcher, 1 mål, 4 assist)
Jag har svårt att minnas en enda match där Alex Telles faktiskt var genomgående bra den här säsongen. Hans kvaliteter är verkligen begränsade till att enbart en ganska känslig vänsterfot och trigga igång Luke Shaw. Glimtar till ibland och står för några av säsongens delikatesser, men på det stora hela håller det inte. Det går långsamt i uppspelsfaser, besluten lämnar ofta mer att önska och defensivt är det direkt ihåligt fler gånger än inte. Han kan absolut täcka upp som en habil ersättare vid enstaka matcher, men en större roll än så har vi inte råd att ge Alex Telles i nuläget. Jag hoppas Ten Hag kan få ut mer ur honom.
Förstärkningsbehov
Givet övriga behov i truppen, givet att Luke Shaw kan hålla sig någorlunda skadefri och givet att Alex Telles får åtminstone en tillstymmelse till defensiv skolning så tycker jag inte att det finns någon som helst anledning att prioritera en ny vänsterback de närmaste fönstren. Brandon Williams kan nämnas även här (jag vet verkligen inte vilken hans egentliga position är) och förutom honom finns även Alvaro Fernandez bakom som, om klubben tror på spanjoren, snart borde knacka på dörren till A-laget.
Icke bedömda
Teden Mengi (29’ spelade totalt)
Alvaro Fernandez (0’ spelade totalt)
Brandon Williams (0’ spelade totalt)
