Reasons to hate Arsenal (part 1)
dagarna när Stoke City inte dög (ha ha)
Som Stoke City supporter finns det många anledningar att inte älska Arsenal. För det första kommer de från London (bara det räknas som en befogad anledning). Fler anledningar är förstås deras sätt att sno våra bästa spelare under de senaste 30 åren. Alan Hudson, Lee Dixon, Steve Bould samt Lee Chapman och inte nog med detta, de har betalat långt, långt under marknadsvärde på dem.
Förr hade Arsenal ryktet att spela tråkigt (boring Arsenal) men nu måste t.o.m. jag erkänna att de spelar attraktiv fotboll, men däremot har de inga engelsmän nu (så vi kan hata dem för det istället! ha ha).
För mig personligen är anledningen att man inte älska Arsenal baserat på att de slog oss 2 år i rad i FA-Cup semifinalen (1971 och ´72). Trots att det är över 35 år sedan kommer jag aldrig att förlåta dem. (Jag kommer så småningom att dela med mig av min smärta med er ang. dessa 2 oförglömliga matcher)
Men för Stoke supportrar som är äldre än jag (som min far) går ilskan ännu längre tillbaka.
Låt mig förklara;
Som alla vet är annandag jul (Boxing Day) en speciell dag i England när det gäller fotboll. Det är extra bra stämning och laddade matcher. Dock är detta inget nytt, förr spelade man matcher både på juldagen och annandagen (men så klart aldrig på en söndag, ingen fotboll i England på söndagar tills långt in på ´70-talet). Det som var extra speciellt med dessa matcher var att man mötte samma lag. Till ex kunde Stoke möta Derby hemma på den 25e och sedan samma lag borta på den 26e.
Här var en ren lottning om vilket lag man skulle möta och respekt till avstånd mellan lagen förekom inte. Jag kollade just nu och såg att Newcastle Utd. (långt norr i England) mötte West Ham (frän huvudstaden i söder) i ett dubbelmöte säsongen 1928/29. Mycket märkligt att de klarade av resorna i en tid när motorvägar, snabbtåg och passagerareplan inte existerade.
Matcherna hade en tradition av att vara målrika och oförutsägbara. Ett lag kunde vinna stort en dag sedan få lika stort stryk dagen efter. 1957 vann Chelsea 7-4 hemma mot Portsmouth men dagen efter torskade de 3-0 på Fratton park.
1950/51 blev Stoke lottade mot Arsenal, först på Highbury på juldagen och sedan på Victoria Ground på annandag. Arsenal var ett topplag, hade vunnit FA-Cupen säsongen innan och nu skulle de vinna ligan (hade de tänkt). Stoke däremot var bara ett mittenlag. Arsenal tyckte att det var skandalöst att en så anrik förening som deras skulle möta lilla Stoke City över helgperioden. De ”borde” ha lottats mot ett mycket bättre lag så deras fans kunde se riktiga toppmatcher. De klagade frenetiskt till fotbollsförbundet. Men förbundet stod fast, Nej, Stoke City skulle de stå ut med!
Stoke har faktiskt ett bra facit över huvudtaget när det gäller jul matcherna (alla vet att tomte är en Stokie, bara kolla på hans kläder!) och trots att Arsenal låg på andra plats i ligan och Stoke långt ner i tabellen, åkte vi ner till huvudstaden och piskade dem 3-0. (underbart) Dagen efter inför en fullsatt Victoria Ground (långt över 40 000) var Londonlaget efter revansch, men vad hjälpte det, Stoke med ett fantastiskt stöd från publiken slog de igen 1-0. Min gamla far har berättat att när domaren blåste av, skrek i stort sett hela publiken en ironisk julhälsning och välkomnade Londonlaget tillbaka nästa år. Så klart ville de påminna Arsenal om att de visst var ett värdigt motståndarlag. (de exakta orden som skreks vågar jag inte skriva).
Nej, vem kan säga att vårt Stoke City inte duger!!
