Do you want to earn good money in Colombia?
När en Stokie stack till Bogota.
Vad är de första tankar som dyker upp i huvudet när man säger landet Colombia? Man kan nämna dess huvudstad Bogota, deras ökända kokain handel, Farc gerilla och att deras andra stad Medellin kanske är världens farligaste. Man kommer också ihåg mordet på fotbollspelaren Andreas Escobar efter hans självmål under VM 1994 i USA. Men det är INTE bara dystra tankar man får fram, faktiskt är min favorit konstnär Fernando Botero colombiansk (kolla hans alster om han är okänd hos er) och alla känner till Shakira (vars höfter verkligen inte ljuger). På fotbollsplanen har de givit oss härliga spelare som Asprilla (Parma, Newcastle Utd.), Valderrama (the man with the hair) och målvakten Rene Higuita (skorpionen). Men som Stoke City supporter är en av de första saker jag tänker på när man säger Colombia Neil Franklin. Låt mig förklara;
Neil Franklin föddes i Stoke-on-Trent (1922). Han var en lysande fotbollsspelare och skrev på för Stoke City i januari 1939. Pga. andra världskriget fick han inte göra sitt debut tills han hade fyllt 24 år 1946. Franklin var mittback och fruktansvärt duktig, men tills skillnad från de andra mittbackarna var Franklin en skicklig bollspelare. Han var elegant och stilig, oerhört bekväm med bollen och en duktig passningsspelare. Att bara tjonga väck bollen var inte hans stil. Han blev givetvis kapten och landslagsman. Hans plats i landslaget var given.
Dock var Franklin under säsongen 1949-50 besviken på Stoke City. Han tyckte inte om sättet klubben sköttes på (Stanley Matthews hade sålts till Blackpool t.ex.). Han ville iväg men klubben vägrade att släppa honom. Det var annorlunda då förstås, klubbarna ägde spelarna och de fick ett max. belopp av 20 pund i veckan. Ville Stoke inte sälja honom var det kört för hans del.
Säsongens sista match var mot Arsenal (Stoke fick stryk 5-2) och sedan var det VM i Brasilien. Eftersom Franklins fru var höggravid fick han tillstånd av Englands fotbollsförbund att stanna hemma. Jag vill påpeka att sedan andra världskrigets slut hade England spelat 27 matcher och Neil hade spelat i alla.
Men sedan gjorde Neil Franklin det som chockade hela England, han stack (med fru) och en lagkamrat George Mountford till Colombia. Under en presskonferens i Bogota sa de att de hade skrivit på för laget Sante Fe. De skulle få 10 gånger så mycket mer betalt. Colombia tillhörde inte FIFA så det var ingenting Stoke/England kunde göra.
Franklin blev hängt av media i England, girig förrädare blev rubrikerna, inte bara i Stoke utan hela England (kom ihåg han hade tackat nej till VM som pågick i grannlandet Brasilien)
Tyvärr för hans del blev det ingen succé, under förhandlingarna hade allt lovats men när man var själv i landet blev det något annat. Han kunde inte språket, han längtade hem och deras boende var tydligen bedrövlig. Mindre än 2 månader efter hans sista match för Stoke City var han tillbaka i sin födelsestad.
Han blev avstängd av förbundet i 4 månader (fick inte ens träna med en klubb). Stoke vägrade ha något att göra med honom t.o.m. vissa gamla lagkamrater vände honom ryggen. Efter avstängningen blev det ingen skillnad, klubbar var inte intresserade tills när Hull City (andra divisionen) köpte loss honom för 22 500 pund (då världsrekord för en back!)
Här blev det ingen succé heller, Franklin blev snabbt illa skadad och spelade få gånger för the Tigers och efter några matcher med Crewe och Stockport var det dags att kasta in handduken.
Med facit i handen är det lätt att säga att Franklin tog fel beslut, men var han girig eller ville han bara tjäna lite pengar för hans familj? Vad skulle vi göra om någon erbjöd oss 10 gånger så mycket pengar för samma jobb?
Neil Franklin dog 9e februari 1996.
Neil Franklin var alltid min fars favorit spelare, så jag har hört denna historia många gånger.
