Matches I remember
or should I say match
Till helgen åker Stoke City och deras fans ner till huvudstaden för att möta Tottenham Hotspurs. Spurs har börjat säsongen på ett bra sätt och det kommer säkert att bli en tuff match för vårt kära Stoke. Spurs har alltid haft bra spelare i sitt lag under alla dessa år jag har följt fotboll. Men av någon anledning har de alltid misslyckats i ligan. Det var nästan 50 år sedan laget lyckades vinna ligan när de blev den första klubben på 1900-talet att göra ”The Double”. Laget bestod av stjärnor från hela Storbritannien som skotten Dave Mackay, nordirländaren Danny Blanchflower, walesaren Cliff Jones och engelsmannen Bobby Smith. Laget tränades av den tuffa Yorkshiremannen Bill Nicholson. Men sedan dess har de inte varit i närheten att ta ligaguldet trots många stjärnor under årets lopp som Jimmy Greaves, Martin Peters, Martin Chivers, Ossie Ardiles, Glenn Hoddle och inte minst Stoke-född och f.d. Stoke spelare Garth Crooks. Spurs har dock alltid varit ett cup lag. Laget har vunnit ett antal gånger både liga och FA cuppen de senaste 40 åren så väl som UEFA cuppen 1972.
Matchen sänds som huvudmatch här på Canal-plus och det är säkert många här i landet som ska titta. Tottenham har en stor skala supportrar här i Sverige och det är inte omöjligt att jag kommer att se matchen med ett par Spurs anhängare.
När det gäller matches I remember, behöver jag inte går så långt tillbaka för att minnas en oförglömlig föreställning. För ett år sedan den 19e oktober mötte vi The Lilywhites på The Britannia Stadium. Det var vår första säsong i PL och alla hade tippat att vi skulle ramla ur divisionen med det samma och kanske t.o.m. ett sämre facit en Derby Co. hade året innan. Visserligen hade vi slagit Aston Villa 3-2 i vår första hemmamatch och kämpat heroiskt för en poäng mot Liverpool men faktum var att vi låg näst sist. Men ännu sämre var det för Spurs som låg placeringen under. Laget hade börjat säsongen bedrövligt, inte en vinst på de 7 första matcherna trots en uppsjö av namnkunniga spelare. F.d. Sevilla tränare Ramos satt trots framgång i ligacupen året innan löst. Matchen fick ganska mycket uppmärksamhet i media men det handlade inte så mycket om Stoke utan mer om Spurs oförståliga dåliga inledning.
Stoke valde att starta matchen med Tom Soares som gjorde sin debut för klubben och han skulle ha en betydelsefull roll i matchen. Redan efter 7 minuten blev han ren mot målvakten Gomes men sköt utanför. Men han skulle revanschera sig 12 minuter senare när han blev nerdragen av Gareth Bale i straffområdet. Inte nog med straff, stackars Bale fick ett rött kort och plötsligt hade Spurs endast 10 män. Danny Higginbottom valde att ta straffen men det blåste så mycket att han fick avbryta sin sats 4 gånger om innan bollen äntligen låg stilla. Redan då kände jag mig som ett nervvrak men till slut gjorde Danny sitt jobb och gav oss ledningen. Givetvis var det inte vi (med en man extra) som tog initiativen utan 10 man Spurs och det var inte orättvist att Darren Bent kvitterade 6 minuter senare (trots att kameran visade att han stod offside).
Första halvleken slutade 1 – 1, men den andra var endast 8 minuter gammal när Rory Delap kunde ger oss ledningen igen tack vare en underbar passning av Sidibe. Ricardo Fuller kom in för Kitson och matchen hettade till sig. Först fick Stoke målvakten Sörensen ett jack i ansiktet efter en kollision med Spurs backen Hutton. Jacket var så djupt att han inte kunde fortsätta. Sedan fick Spurs målvakten Gomes ont efter en kollision. Men detta var ingenting om man jämför med stackars Spurs backen Vedran Corluka som låg länge på marken efter en otäck krock med sin egen målvakt. Ambulansen kom in på planen och spelet upphörde i många minuter. (tack och lov blev det inte så farligt som befarat).
Efter 90 minuter visade den fjärde domaren hela 11 minuters övertid. Under dessa minuter hann det händer mycket. Först fick Stoke en straff igen eftersom Soares åter blev nerdragen. Denna gång tog Fuller hand om straffen. Han sköt, bollen tog insidan på höger stolpen, rullade på mållinjen, träffade insidan av vänsterstolpen och ut. Delap kom stormande in och sköt mot ribban. Helt otroligt. Sedan fick Spurs backen Dawson rött kort för våldsamt spel mot Sidibe. 2 minuter senare efter ett typiskt Fuller slalom åk sköt han från 25 meter mot ribban. Trots endast 9 man pressade Spurs för en kvittering och i sista sekunden var mitt hjärta i halsen när ett inlägg från Lennon träffade Stoke backen Griffin. Spurs vädjade om straff men tack och lov friade domaren. Äntligen blåste han av och Stokes andra seger var ett faktum. För Spurs tränaren Ramos blev det spiken i kistan, snart därefter fick han kicken medan Stoke fortsatte överraska folk och bara 2 veckor senare kunde de slå Spurs största rivaler Arsenal med 2 – 1.
Vem säger att det finns för lite underhållning när Stoke spelar?
