Nowadays, I Keep Seeing Red............
When I keep seeing these stupid red cards!
Luciadagen 1984 flyttade jag till Sverige. Jag var endast 24 år gammal, nykär och spänd. 2 dagar senare såg jag, tillsammans med min svenske vän Tommy ”fispåse” Nilsson min första tipsextra match.
Jag tyckte att det var häftigt (och inte minst märkligt) att jag kunde titta på engelsk fotboll direktsänt på en lördag eftermiddag. Matchen var mellan Newcastle United och Norwich City och slutade 1 – 1, och om jag minns rätt, gjorde Chris Waddle Newcastles mål.
Tommy frågade om jag ville se Halmstads stolthet dagen efter dvs. handbollslaget Drott spela.
Jag tackade ja; trots att jag inte visste vad handboll var för någonting (det spelas knappast i England).
Efter matchen frågade han mig om vad jag tyckte och jag svarade ärligt att jag tyckte att det var rätt så kul men jag hade svårt att förstå varför domarna blåste av eller skickade ut vissa spelare vid några tillfällen, samtidigt som de släppte, i mina ögon, samma sak en minut senare.
Tommy höll med mig och sa: ”Det är en bedömningssport!” Att han klarade det på engelska var helt klart en bragd.
Vi fortsatte vårt samtal och sa att fotboll är bäst för blåser domaren av spelet, förstår alla varför. Det var minsann ingen bedömningssport!
27 år senare har jag ändrat mina åsikter. Nuförtiden är fotboll den största bedömningssport av alla. Nu blåser domarna för straffar och delar ut röda kort för saker som jag (och de flesta andra) inte har en aning varför.
Nyligen har mitt lag (Stoke City) drabbats av detta vansinne. Först fick Robert Huth ett rött kort mot Sunderland och sedan fick Rory Delap se rött i cupmatchen mot Crawley Town. Jag kunde inte förstå varför.
Sedan måste jag vara ärlig och säga att 20 minuter efter Delap hade gått ut, fick vi en straff (för vad vet jag inte…….kanske kompensation?)
Givetvis är det inte endast Stoke City som har drabbats av dessa märkliga beslut. Det känns som det är några märkliga domarebeslut varje match jag tittar på nuförtiden.
I år har jag gång på gång sett idiotiska utvisningar t.ex. Gary Cahill då Bolton mot Spurs och Blackburns Yakubu.
Min fråga är så här: Vill vi inte se tacklingar i fotboll längre? Givetvis, vill jag inte se en begåvad spelare gång på gång brutalt nersparkad, men jag vill INTE se fotboll bli en typ av basket.
Jag älskar att se en riktig tuff men rättvis tackling; särskilt en glidtackling på en blöt plan. Det hör till en fotbollsmatch anser jag. Endast ett mål fick större jubel än en klassisk brittisk tackling.
Är inte fotbollsspelare välbetalda idrottsmän? Tjänar de inte massvis med pengar? I så fall borde de tåla lite kontakt eller hur?
Och värst är när hela bänken står upp och skriker och försöker påverka domaren. Förr i tiden skulle en spelare aldrig ligga och skrika som en gris på planen om han hade blivit tacklad. Även om han hade ont, skulle han aldrig erkänna det.
Vem är det som drabbas av detta då? Först och främst är det laget som plötsligt måste spela resten av matchen med en man mindre, eller plötsligt ligger under efter en mycket tveksam straff. Men i mitt tycke är det publiken som drabbas mest.
Folk måste betala alldeles för mycket pengar för att se en fotbollsmatch anser jag. Men de betalar för att se 2 lag som består av 11 idrottsmän i sina bästa åldrar som kämpar för att vinna.
Om någon försvinner för en obetydlig sak eller om någon spelare har slängt sig för att få en straff, är det mest de (publiken) som har blivit lurade.
Kalla man mig gammaldags och nostalgisk, men jag längtar tillbaka när tuffa tacklingar godkändes och om en domare blåste straff, visst alla varför!
I, FOR ONE, DO NOT WANT FOOTBALL TO BECOME SOME STUPID ”BEDÖMNINGSSPORT”
Hur det var förr………..vissa saker bättre och vissa sämre.
http://www.youtube.com/watch?v=p3YfKuVHgxs
