Newcastle - Manchester U
The Clash of Uniteds
Under den påtänkta vilodagen så drabbar fotbollsvärldens två största Uniteds samman.
Det är dags för den slumrande söndagen vars syfte är att vila upp batterierna i väntan på att den nya hårda veckan ska inledas. Men denna söndagen blir annorlunda. Det kommer nämligen inte bli någon vila för dem som sett sanningen. För dessa speciella individier så ska det tilltänkta syftet för dagen ignoreras för nu är det dags för fotboll. Nu är det blod, svett och tårar som står på tapeten i ett klassiskt möte mellan två klubbar som befinner sig i vilt skilda sitsar men där man ändå kan enas i att det inte längre känns lika bra som det tidigare har gjort och nostalgin härjar friare än någonsin. Fotbollsmagin har lyst med sin frånvaro både i Newcastle och den röda delen utav Manchester men utöver det så har även djävulen skickat sitt sändebud till Newcastle för att orsaka lite extra blödande under dödens sista gryning.
Läget i Newcastle
Gräset är alltid grönare på andra sidan sägs det. Detta ringar ännu mer sant om det endast är din gård som regnet valt att ignorera och hela trädgården har som resultat torkat ut och dött medan grannarna dina kan stoltsera med grönska så långt ögonen kan nå. Lite grann så skulle man kunna beskriva det konstanta känslotillståndet i Newcastle och hos dess supportrar, Det har varit en tuff säsong med små glimtar av hopp som sedan visar sig vara rökridåer. Man har känts sig som ett barn som får en godisklubba men precis när man ska stoppa godisklubban i munnen så tar någon vuxen klubban ifrån en.
Men i alla fall, nog med självömkan. Detta är en ovanlig upplaga utav PL som ofta påpekas. Bottenstriden känns som rena rama skyttegravskriget där nästan alla klubbar på den nedre halvan är inblandade. Det kommer bli stentufft enda in i slutet och varenda match är av en närmast vital innebörd.
Det mesta snacket inför matchen har varit gällande Slimanis lårskada och om den har läkt ordentligt. I stort sätt alla Newcastlesympatisörer väntar i spänning på att få se algerien in action. Är han botemedlet för fansens klagorop?
Benitez fick beväpna och bunkra upp sig rejält på presskonferensen då kulorna flög från journalisternas sida. Newcastle har blivit kallat för både det ena och det andra under säsongen och ingenting av det är av en positiv klang. Mycket kommer från mötena med Pep Guardiola då den utnämnde despoten och frälsaren gick ut och sade att han föredrar när hans motståndare försöker spela fotboll mot hans fattiga och arma miljardbygge.
Benitez svarade på kritiken om sin defensiva "anti-fotboll" med följa halvflotta ord:
"We're not a defensive team, we are a team that has to defend."
Utöver det så var det samma budskap som Benitez återkommande har kommit med under säsongen. Det är endast hårt arbete som kan fixa den där förnyade PL-biljetten.
Skadelistan för Newcastle ser helt okej ut. Det är bara lyxreserven Jesus Gamez och fransosen Florian Lejeune som befinner sig där. Och sedan så är det frågetecken kring Slimani som sagt och hur involverad han kommer att vara.
Truppen: Darlow, Dubravka, Elliot, Yedlin, Manquillo, Dummett, Haidara, Lascelles, Clark, Mbemba, Merino, Hayden, Shelvey, Ritchie, Atsu, Murphy, Diame, Kenedy, Perez, Slimani, Joselu, Gayle.
Potentiell startelva: 4-4-1-1: Darlow, Yedlin, Lascelles, Clark, Dummett, Ritchie, Diame, Shelvey, Kenedy, Perez, Gayle
Även om jag gärna hade sett Benitez försöka peta in Merino samtidigt i elvan som Shelvey och Diamé.
Läget i Manchester United
Oavsett kritiken som väller in från alla håll, i synnerhet från media så kan man inte bortse ifrån att Manchester United håller på att befästa andraplatsen i serien och att man resultatmässigt har förbättrat sig rätt så rejält under det svarta fåret bland topptränarna, Jose Mourinho.
I senaste triumfen mot Newcastle så var Paul Pogba instrumental i segern. Denna gång kommer fransosen extra utvilad efter att inte ha spelat alls i senaste segermatchen mot Huddersfield. Detta skapar ju såklart lite extra huvudbry för Benitez. Att strö sand i Pogbas ögon(kom inte på något bättre) är vitalt för Newcastles fråmgång här.
Jag har egentligen inte mycket att säga om Manchester United. De är rent statistiskt det främsta laget defensivt i ligan med endast 18 insläppta mål. Men baserat på mina egna upplevelser så är de ändå överraskande svajiga defensivt för att vara ett Mourinholag. Det är ingen ointaglig fästning så att säga.
Mourinho pratade gott om St James' Park och om Newcastlesupportrarna på presskonferensen. Han tog också upp Sir Bobby Robson som ju som många vet kanske var Mourinhos största mentor och läromästare.
En del skador men inget som drabbat laget nyligen. Eric Bailly, Marouane Fellaini, Zlatan Ibrahimovic, och Daley Blind är som bekant borta. Och sedan finns det frågetecken kring Marcus Rashford.
Truppen: De Gea, Romero, Pereira, Valencia, Darmian, Jones, Lindelof, Smalling, Rojo, Shaw, Young, Matic, Carrick, McTominay, Herrera, Pogba, Lingard, Mata, Martial, Rashford, Sanchez, Lukaku
Potentiell startelva: 4-2-3-1: De Gea; Valencia, Smalling, Rojo, Shaw; Matic, Pogba; Mata, Lingard, Sanchez, Lukaku
Nyckel nummer uno: Måste försöka stänga ytorna för Manchester Uniteds individuella genier, ger man dem ett lillfinger eller mer så käkar de upp hela handen. Manchester United är i klassisk Mourinhoanda ett väldigt effektivt lag som sällan skapar mer än målen de gör.
Nyckel numero två: Omställningar. Både mot Manchester City och mot Arsenal så var Newcastle lite för fega i omställningsspelet, det fanns flertalet lägen där man kunde ha skärrat motståndarna men man valde istället att inte lämna sina försvarspositioner. Man måste börja våga lite mera här och visa större beslutsamhet.
Se upp för: Alexis Sanchez. Chilenaren är ju på pappret som klippt och skuren för dagens Manchester United. En spelare som är som bäst när han får friheten att göra lite grann som han vill i offensiven vilket ju är någonting som Mourinho förväntar sig av sina offensiva spelare, att de själva ska finna lösningar. Få spelare når upp i Sanchez nivå när formen är på topp.
Den dystra och (lögnaktiga) statistiken
Newcastle har endast vunnit två av sina senaste 28 ligamatcher mot "di röe" från Manchester. 19 av dessa har resulterat i förlust.
Manchester United har segrat fler gånger på St James' Park än någon annan klubb under Premier League-eran. Hela tolv gånger.
Romelu Lukaku har stått för imponerande 10 poäng totalt i tidigare möten mot Newcastle. 6 mål och 4 assist.
Newcastle har släppt in hela 92 mål totalt mot Manchester United under Premier League-eran. Inget lag har under denna tiden gjort fler mål på Newcastle.
Newcastle har just nu 8 raka matcher på St James' Park utan seger.
Newcastle har inte vunnit mot något av lagen på den övre halvan hittills under säsongen.
Enda positiva i statistisk väg är att José Mourinho aldrig har vunnit på St James' Park i ligaspelet. 3 oavgjorda och 3 förluster.
A blast from the past: Newcastle United - Manchester United 5-0, 20 oktober 1996.
Tänka sig att 90-tals Manchester United, ett av de kanske mest beundrade lagen någonsin alltså begav sig till St James Park en höstdag på mitten av 1990-talet och åkte på så rejält med däng att röda supportrar som bevittnade slakten än idag måste försöka skölja bort skammen med ett antal Guiness så fort de blir påminda. Det var en annan tid minst sagt mellan två formidabla lag och två formidabla herrar på sidlinjen. "Keegan's Boys" valde ju att lägga i full gas och chockade Fergusons mannar fullständigt. Men Newcastle hade ju även på denna tiden offensiv briljans i överflöd. Två högklassiga anfallare i Les Ferdinand och Alan Shearer som hade promenerat in i dagens elva. Och utöver det spelare som bollkonstnären David Ginola som var väldigt framträdande i denna match för övrigt. Rob Lee, Peter Beardsley, det var larvigt med alternativ att välja mellan. Även försvararna hade ett brett offensivt register med John Beresford som vällde fram längs kanten och belgiska klippan Phillipe Albert som var notorisk för hur han kunde komma löpandes och fylla på i offensiven. Det blev också just Albert som satte den sista förnedrande spiken i kistan här. Manchester United hade också en härlig elva måste sägas. En ung David Beckham och Gary Neville. Det tjeckiska spelgeniet Karel Poborsky, legendkultliraren Eric Cantona och irländska ikonen Dennis Irwin. Sedan en trio skandinaver i Schmeichel, Ronny Johnsen och Ole Gunnar Solskjaer. Härliga tider för bägge klubbarna även om just den här matchen nog gärna vill förträngas från Manchester United håll.
Happier times.