THIS ONE´S FOR GINA
Daterat 30/11. Mycket har hänt den senaste veckan i West Ham United. Söndagens match mot West Bromwich borde ha vunnits.
Spelmässigt var det stundtals riktigt trevligt, med frejdig offensiv fotboll, precis vad alla beskyddare av The West Ham Way vill se. Dessutom besök av flera kulthjältar från olika generationer. Ett bra initiativ. Sådant uppskattas alltid. Inom laget så är vårt superlöfte Reece Oxford, fortfarande bara 16 år, aktuell för spel, Diafra Sakho är dessvärre med största sannolikhet borta från spel mot Manchester United. Skämtsamme James Collins och vår till spelstilen jordfräsliknande och ytterst lojale lagkapten Mark Noble är båda tillbaka efter avstängningar. Slaven Bilic har för övrigt hintat att han inte räds ändringar av spelsystemet. Det tror undertecknad är precis vad vårt West Ham behöver.
Den tråkigaste nyheten är förstås att mycket uppskattade medarbetaren Gina Allen förlorade kampen mot cancern. Gina arbetade för West Ham United i sexton år. Våra tankar går naturligtvis till dottern Natalie och barnbarnen Hannah och Ava.
3-5-2. Adrian i mål. Tomkins, Reid och Ogbonna i backlinjen. Noble till höger på femmannamittfältet, Song, Oxford, Kouyaté och så givna Cresswell till vänster. Då får vi loss två anfallare. "Andy the Giant" och Manuel Lanzini vore en spännande kombination. Tyngd och teknik. Jelavic och Zarate vore såklart ett alternativ. Hade förre Nottingham Forestspelaren Michail Antonio fått lite mera speltid till dags datum hade denne varit en tänkbar startspelare. Däremot Victor Moses bör få vila framöver. Moses attityd är under all kritik, trots en generöst tilltagen talang i grunden. Skulle det vara så att varken Song eller Oxford är redo för 90 minuter
går det alltid att flytta in "Nobes" och fylla på med Obiang. Jenkinson ger alltid hundra procent och skulle således fungera till höger på mittfältet i en 3-5-2 uppställning.
Oavsett vilka spelare som står ombytta på Old Traffords gräsmatta på lördag, så finns inte en chans att Manchester Uniteds förlustfria svit på hemmaplan består efter slutsignalen. Allt talar för Hammers. Och en sak till: BYT NAMN, Manchester! Det finns bara ett United. Och det är West Ham United.
Trenden är tydlig. Slaven Bilic är den enda managern i Premier League som kan krypa genom ett nyckelhål. Det är åter dags att utnyttja vårt spelarmaterial till max. West Ham United är rock and roll, medan Manchester United är cocktailmusik. Louis van Gaals tråkiga taktik får till och med dennes högra hand, Ryan Giggs, att somna vid reglarna. Forne West Ham spelaren Michael Carrick måste må illa inför lördagens match och självfallet önska att han kunde återvända till Hammers. Till och med förre profilen David Beckham har blivit smart på äldre dar och syns oftare på West Hams hemmamatcher än på Old Trafford. På nätet märks att många "rödtröjor" har börjat inse att de valt fel United. Att välja Manchester United i första läget är naturligtvis ett felval som gränsar till det direkt korkade, men det är aldrig försent att ändra sig.
Wayne Rooney har fallit lätt den senaste tiden. Vilket var övertydligt mot Foxes i lördags. Förmodligen har Red Devils lagkapten insett att årets match närmar sig med stormsteg. Även en rutinerad spelare som Rooney blir knäsvag inför en sådan här tuff uppgift. Och som nämnts tidigare - så finns inte en chans att Manchester Uniteds förlustfria svit på hemmaplan består efter slutsignalen. West Ham varken står eller faller med att spelare som Payet och Sakho är skadade.
Vi alla West Ham supportrar är självfallet ödmjuka inför matchen, men något annat scenario än att de 3 poängen som står på spel följer med tillbaka till östra London finns inte på världskartan. Greater Manchester området har onekligen två av filmvärldens ledande stjärnor när det gäller att falla teatraliskt. Är Citys David Silva den störste filmaren genom tiderna eller kan Ashley Young utmana på sikt? Att filma är att fuska. I Hammers står vi på benen. Den enda likheten klubbarna emellan är väl David de Gea och dennes darriga men hyllade målvaktsspel. För visst känner vi igen stilen: både Robert Green och Jussi Jääskeläinen var exakt samma typer av målvakter när de stod i West Ham. Odugliga i eget straffområde men fantastiska på att bjuda på reflexräddningar. Med andra ord. Att byta ut Adrian mot David de Gea? Glöm det.
Ludek Miklosko var för övrigt en av kulthjältarna som var på Boleyn Ground i söndags. Om Adrian fortsätter sitt förnäma målvaktsspel kan kanske den spanske matadoren utmana ikoner som just "Ludo" och Phil Parkes i historieböckerna som Hammers främste målvakt genom tiderna. Vart är West Ham på väg? Mot toppen av toppen!
Säkert tips: M.U. Dons - West Ham United 0-2
Ödmjukast,
Leif Thomas
