Välkommen tillbaka - eller?
Zlatan Ibrahimovic är tillbaka, eller "Jesus slår ihop sina krafter med djävulen" som Zlatan själv illustrerade det. Beryktat, till slut mer eller mindre förväntat. Men är det rätt val av klubben?
Det bekräftades precis som förra gången - det vill säga genom Zlatans egna sociala mediekanaler. Med en bild på sig själv iklädd Jesu-kläder bröt han arm med djävulen. Det goda och det onda, Zlatan Ibrahimovic och de röda djävlarna. Förenade återigen.
Detta scenario var sist och slutligen ganska väntat. Efter att Zlatans kontrakt gick ut i juli, korsbandsskadan gjorde hans framtid oviss, har det ryktats om en återkomst hela sommaren. Nu blev det verklighet, inga frågor om Zlatans framtid längre.
Men bland oss supportrar existerar fortfarande frågetecken. Är denna lösning verkligen bra för Manchester United?
Om man kollar på Zlatans facit kan man egentligen tycka att det är en oberättigad fråga. Under sin debutsäsong i klubben gjorde den karismatiske svensken 28 mål, 46 framträdanden och var sammantaget en av lagets bästa spelare. Han var ledstjärnan i det lag som vann både Ligacupen och Europa League. Vem vill inte ha en sådan spelare i sitt lag? Bevisligen en hel del i våra rödklädda led.
Anledningarna till det går egentligen att dela i två: Hans ålder och hans spelstil. Om vi börjar med det första, det som står i hans pass, så har den delen mycket att göra med Manchester Uniteds-DNA. Klubben har alltid satsat ungt, eget och fartfyllt. Det språket är något som José Mourinho inte har gjort sig känd för att tala, men har denna säsong börjat lägga ett ganska ungt pussel där spelare som Marcus Rashford, Romelu Lukaku och Paul Pogba m.fl. alla har sett väldigt intressanta ut. Varför då lägga till en bit som inte tillhör samma generation? Ska han in och byta bort en fungerande funktion?
Den andra delen, kanske den ännu mer omdiskuterade, är den om hans spelstil. Under dessa inledande två matcher har ett fartfyllt och rörligt United överösts med beröm, som sagt har flera offensiva spelare blixtrat till ordentligt. Det har mer eller mindre unisont förklarats med att den statiske Zlatan bytts ut mot den djupledslöpande Lukaku. Är tanken nu att Zlatan ska in i laget igen, ta tillbaka en spelidé med längre bollar och mindre finess, istället för att föra utvecklingen framåt? Är det värt den risken?
Jag ser båda argumenten som logiska. Jag är själv en av dem som helst inte hade sett Zlatan återvända, delvis på grund av åldern och mycket på grund av spelstilen. Men kanske framför allt för att jag hade velat se en mer långsiktig lösning baserat på kontinuitet istället för en kortsiktig lösning med Zlatan för ett halvår. Jag ser detta mer som ett steg i sidled än ett steg framåt.
Med det sagt kan jag förstås också se varför klubben gör valet. Mourinho snackade om ambition och erfarenhet när klubbens hemsida presenterade förlängningen. Sådana egenskaper är alltid viktiga för ett lag, inte minst när det är en utomordentlig fotbollsspelare på köpet.
Men jag hoppas verkligen att tanken inte är att Zlatan ska vara ett förstavalsalternativ, det trots att han får tröja nummer tio. Jag vill i första hand se Rashford utvecklas ytterligare, jag vill se Martial få mer speltid och inte minst vill jag se Lukaku göra fler mål. De ska vara prio ett. Där bakom kommer Pogba och Mkhitaryan precis som de hittills gjort i så fall gynnas och i längden hela laget vara bättre.
Den roll som jag hoppas att Zlatan får - och att han även nöjer sig med - är en roll som pådrivare, en spelare som sätter ribban vid den allra högsta nivån. Som en fadersroll i omklädningsrummet och den som på egen hand kan vinna oss matcher när det behovet uppstår. I den kortsiktiga rollen kan jag se Zlatan som en förbättring av laget, någon som spetsar till en redan stark trupp.
Om sådant är och blir fallet tror jag därför att klubben har gjort ett bra val. Kanske inte det jag hade föredragit, men ändå ett bra steg för stunden. Om allting går rätt kan Zlatan i så fall bli pricken på det i som vi supportrar hoppas betyder ett steg närmare ligatiteln, som Zlatan själv kanske översätter till en sista chans på Champions League-bucklan. Är det den riktningen som denna kontraktering visar sig ta lär ingen - varken Zlatan, klubben eller vi supportrar - vara missnöjda med beslutet.
