Kort försök till lätt cuprapport...
Peterborough - WBA 0-3
Kort försök till lätt cuprapport...
Hur lilla cuptrippen var? Asch då, inte va det till nå besvär inte...
Vi tog dagen som den kom, ja ni vet ungefär som en liten uppmuntrande lördagsutflykt, sträckte på benen, lätta på blåsan när vi kom fram dit till Peterboro, en låda kallskuret, kaffe och sockerkaka, och ja sen...
Tja, lät tjeck snabbt knacka dit första sylen, och bomma igen hela föreställningen efter blott en kvart. Nää, det var som sagt inga större bekymmer, och ja lär då säga att om det omtalade cupäventyret inte är värre än så här, tusan ser man ju fram emot nästa lilla trevliga föreställning. Förresten, hörru skyttekungen..!
Du kom väl ihåg att spika igen me ett tredje inan vi åkte hem, va? Bra!
Tja, vad mer att fråga? Så det är väl bara för skribenten att komplettera med; "vidare i cup-listan", 28/1:
1. 3, målantal igen!
2. 4, oanfäktad cupomgång.
3. 5, omgången mot Coventry, överkomligt, rimligt...
Resultatbörsen: 4 omg Fa-cupen,Peterborough U-Wba 0-3, (0-2)
En cupp dricka till: James morrison, vilkens fötter de flesta anfall passerade.
Å simsalabim, upp ur 5:e omgångens cuphatt kom: Coventry City, förvisso borta match men man tillåter sig att drömma vidare...
Historiska institutionen påminner om 1: 40-års jubiléum sedan vi vann FA-cu...
Historiska instutitionen påminner om 2: att 1931 lyckades (läs, orkade) vi faktiskt samma säsong både vinna det årets läskliga å FA-cu...
Såcialstyrelsen rekommenderar: hatten på, mot pyrande cuphybris.
Omgångens Cup-Pelé: ledig, stanna hemma under täcké.
Till forumets thai-resenär: skål å svoosch... Wow framtiden! (Snälla, lägg ut receptet på den drinken.)
Nästa gång: Ligalunk igen, tisdag kväll mot ett halvsjavigt Preston på bortagräs.
Gammalfarfar minns: Ahh, dä va minsann i ungdomens fagraste vår, me pomada i håret, nypressade kostymbyxor å ett litet expressivt fjun vinkande på överläppen, som man bjö mä gammalfarmor, där bak på velicipeden, upp te Preston, närmare bestämt den 13 september 1913, för å skåda vårt albion stryka över stadens North End me 2-0. fred Morris minns ja gjorde ett av målen. han Morris spela för oss åren 1911-24, å va en storväxt centertank som tesammans me vänsteryttern H Gregory bilda fruktad duo de åren. Oj oj Morris hade jäsikens fin bollkontroll, ett snabbt ax, å sest men inte menst en sjutusans dynamitgubbe i högerdojan. 118 mål på 287 matcher fixa Morris allt som allt i albiontröjan, å när vi vann ligan den där enda gången, 1919/20, vill ja minnas att han tellverka hela 37 mål åt oss, å som sig bör, feck han oxå göra två landskamper för england dä året. Ahh, den där målspjuvern Morris imponera så mycket på gammalfarmor så ja feck lov å transportera hem ´na bojad å bunden bak på velicipeden, håhå jaja dä va då dä...
I cupen vi går lång lång
i ligan samma BÅNG BÅNG!!
