Äntligen nypremiär!
Krönika om en ligastart.
Äntligen nypremiär! Mot ett kluvet Arsenal Co. Ltd?
Kära Albionbröder o systrar, var hälsad till en ny säsong!
Det är dax att vakna upp från en lång läskligasömn, tid att skölja bort den fadda coca-cola smaken från munnen, för att uppbringa alla potentiellt tillgängliga bollsinnen och bereda smaklökarna på mer utsökt champagnekittlande smakupplevelser!
808 dagar har vi väntat på återkomsten.
Hela 808 dagar och nätter har vi bidat vår tid sedan den där majdagen 2006 då vi skapligt blåslagna senast trampade ur det mäktiga PL-klaveret. sålunda, 808 luckor har vi träget öppnat i premierkalendern, förvisso med delbelöningar som en historisk serieseger och två Wembleybesök, men nu äntligen står vi här igen vid själva kalasmålet; nypremiär i 1:a premierligan.
Så vad väntar då bakom den där 808:e luckan? Hoppla hoppsan, visst omedelbar rivstart på bortagräs mot en av ligans fyra bröder Pompös, närmare bestämt den tredje brodern i storleksordningen, bollsparkarna som till och med katten och moster kan referera till; Arsenal ! Och jodå, vi är alla överens, ett inte så litet premiäråtagande, inte en så alldeles enkel motståndare att försöka klämma på poäng, ja kanske till och med en alldeles hopplös uppgift om man llyssnar till experter och motståndarens alla medgångssupportrar.
Men stopp vänta nu... Jag frågar mig om de berömda London Kanonjärernas krut verkligen är så torrt som det en gång varit?
Vad vi möter är väl egentligen mer ett internationellt storföretag än en alldeles vanlig fotbollsklubb, ett nöjesetablissemang som man kan hoppas har målet mer på profithunger än mellan stolparna där nere på kortlinjen.
Dessutom, Sedan vi senast besökte norra London har våra motståndare inte bara krängt den fruktade skyttemajestäten Henri m.fl, utan också i dollartecknets och flygshejkernas namn även mördat halva sin själ genom att riva sitt klassiska Highbury för att flytta till, det i konsekvens med spelartruppen, mer passande Immigrantes stadium, (eh förlåt, emirates stadium ska det naturligtvis vara), förhoppningsvis också det en orsak som kan tvätta våra kära motståndare i fatet?
Summa summarium, trots en verklighetens bistra fotbollsrealitet, med ännu levande motståndarnamn som Fabregas och Adebayor, en Monnsieur Wenger fortfarande handhavandes den globala spelardammsugaren, så sitter jag här draperad i mitt bortaställ och fantiserar om att vår egen lilla kära "bonnelva" möjligtvis ska kunna rå på bollgiganterna Arsenal Co.Ltd...
Nä, jag tror varken på Tingeling eller farbror Jultomten, men tar mig här ändå friheten att inför premiären plita ner "önskelistan, 14/8:
1. 3 bortapoäng, = superskräll.
2. 1 bortapoäng, = braksensation.
3. Önsketänkande, är väl i alla fall tillåtet, va..?
Glödhett: PL, pirrande dagsaktuellt.
Kylslaget: Os, långrandigt redan innan vattenpolon å dressyrritten dragit igång.
Nyförvärv att kolla in 1: marek cech, ska göra rätt för fet cech!
Nyförvärv att kolla in 2: Scott Carson, ska stoppa motståndarscott!
Saxat från Arsenalredaktionen: "...de kan släppa in bag ladies, Laurie Cunninghams spöke, eller en uppstylad Cyrille Regis, det blir naturligtvis pisk så det står härliga till när ligan inleds--."
/ Skriftställarns anm.: Tja, får vi möta en halvpivo Merson, en bredbent Jennings, så då är dä nog tur för Arsenal att dom i alla fall har en suveränt ligasegrande damelva att luta sig mot.
Skriftställarns räddningsplankor 08/09:
Hull; tuggas, sväljes, besegras - med Hull och hår!
Wigan; redan uträknat i 2 år - nu tredje gången gillt!
Bolton; skyttegravstaktik - en gammal förlegad krigskonst!
Fulham; värvningen supersuller säger allt!
Sunderland; lever på manager Roy Race - mest ett skrikbygge!
Stoke; inte bara räddningsplanka - utan också livbåt, badring, isdubbar, skumsläckare, fallskärm...
Citatet: "Is that what people are saying? Well, lets wait and see. I am always interested in what the so called experts have to say about these sorts of things.", bossen Mojbraj till Birmingham Post angående en omedelbar återkomst till läskligan för vårt Albion.
Veckans ordspråk: Ju större dom är desto tyngre faller dom!
Albion watch: 38 matcher, 76 halvlekar, 3420 minuter, 114 poäng kvar att spela å fördela. Kniirk knoork.... Åhej, å så var uret uppdraget för ännu en säsong, tick tack...
Gammalfarfar minns: - Vaffalls! Unnrar du Om ja nån gång har sett arse... Nä vet hut oförskämda pojkåsna, Får ja höra ett sånt påstående till å du ska minsann få se va du pratar om, å dä från insidan lovar ja dej! Nåväl, däremot minns ja att ja den 29 augusti 1931 placera gammalfarmor i baksätet, veva igång min gamla Aston Mårten, å styrde kosan mot huvustan för å beskåda Albion dänga dit Assenal mä 1-0. dä du korkade pojkvåp va minsann inte fy kattskit gjort av våra stolta gossar. albion kom faxtiskt oxså den säsongen som uppflyttade nykomlingar från andradivisjonen, å fast drabbningen geck på den en gång så värdigt respektinjagande Hajbury, så spela ve som vi varken hört talas om högfärdiga storebröder, skarpskjutande kanoner eller 55 380 mä å motgångssupportrar på läktarna. Albionbödel för dan va snabbfotade yttern Stan wood, men själva hjälten vill ja säja va vår drygt 6 fot långa, 13 ½ sten tunga, burväktare Harold Pearson. Oj ojsan pojkvåp! Du skulle sett hur gamle Harold den dan mota kanonskotten så vattenkammen stod på ända, plocka crossbollar som dä vore sättpotäter, å ohoj, sparka lädret över Hajbury så snörningen lossna å geck opp! Jo minsann, HP vakta nätet hela 303 kamper för oss, mellan 1927-37, å feck, innan han blev coach för albion åren 1948-52, sin rättmätta belöning mä å få göra en landskamp mot skottland. dä du pojknolla vill ja säja va en minnesvärd da! Å sen hämta ja opp gammalfarmor på puben utanför å tesammans tralla vi trumfmarschen högt å glatt hela vägen hem. För övrigt pojkåsna, vill du få syn på dä dä du tala om så ryckomenderar ja att du använder en spegel, å förresten ä stjärtamentet ett mycke hövligare uttryck! Håhå jaja, dä va då dä...
Nästa gång: Hemmapremiär 23/8. Bring Evert on!
Så startar ny säsong säsong
vi sjunger redan BÅNG BÅNG!!
