Albionbullentinen: Stukad kapare, illa besviken skriftställare
Det är en lika stukad som uppgiven kapare Mowbraj som man får lyssna till i efter-Stokematch-intervjun. Det är en utan självförtroende, fullständigt liknöjd, kapare som hörs konstatera att hans "fritt flytande framåtfotboll" ännu en gång inte räckte till *). Ja det är dessutom en till synes idélös kapare som uttryckligen menar att hellre förlora med detta underhållande spel än att grisa sig till en eller tre futtiga poäng. För tusan man bjöd ju i alla fall upp och försökte spela gladfotboll, ja en speltaktik som precis alla motståndare i premiärligan älskar att se, ty de passar dem ju alla sååå bra. Förresten, vad gör det att Albion förlorar, tycks vår kapare fråga sig. Herregud, ingen kan ju ändå förvänta sig att Albion ska kunna bli något stort, att någonsin kunna vinna någon stor titel. Nej, allt gott att i nåder få shoppa på loppmarknaden, hitta spelare som snabbt får passera revy i Albion, där man i denna tydliga experimentverkstad får lära sig spela riktigt glad tjosanfotboll. Så vare allt frid och fröjd om man därpå också kan kränga iväg dessa bollkaniner, helst för fina pengar, gärna till någon av de 4 stora jättarna, ty det är i denna verklighet vi alla supportrar måste lära oss att leva. Å en poäng hit och dit är som sagt inte så viktigt, något lag måste ju alltid förlora en och annan poäng, men vi gjorde det både hedersamt och roligt, och vi kommer att fortsätta på samma inslagna linje...
Alltså, som supporter blir man besviken. Rådande anda smittar av sig på hela verksamheten, nu även i denna obetydliga skriftställares simpla spalt. Så varför inte löpa linan fullt ut? Tja, varför inte? Med ett återfunnet smil på läpparna tar jag ut skallen från vardagsrumsväggen och skriver; "supergladfotboll-listan", 30/11:
1. Lustiga hattar: för ännu mer underhållning i spelet.
2. ...måhända med rolig lösnäsa därtill, för bättre sniff på mål.
3. ...eller att kanske helt enkelt anpassa taktik efter omständigheter, väl ändå skitkul med en poäng ibland, va?
*: Matchrapport, premiärligan, 22/11; Stoke City-West Bromwich Albion 1-0 (0-0).
Dödgrävarn kungör: Sista datum för anbudsförfarande angående grävning är satt till 30/11.
Citatet: "...and the hoodoo continues just as the dark night fell over Stoke-on-Trent.", glasklar kommentar i Albion Radio direkt efter slutsignalen.
Lagdelsbarometern: -25, försvaret, stångades, försökte, klarade i alla fall undan de där inkasten. -50, anfallet, utan bollar, ja säkert bra... I läskligan! -100, mittfältet, lättviktiga, livrädda, passningssäkra på egen planhalva. Månne jazzgymnastik?
En gammal hoegerback: tycks visst tyvaerr inte hoella moettet laengre.
Kverulanten kverulerar: se hela denna spalt, eller tag del av veckans forumsinlägg.
Optimisten optimerar: men vi försökte i alla fall spela roli... AJ!
Albion Watch: 24 omg, 2160 minuter, 72 p, kvar av sejouren... eh, menar naturligtvis av pl-säsongen 08/09. 1 poäng å 18 baklängesmål på de 7 senaste kamperna säger summa 11 poäng å definitiv 20:e jumboplats. Så låt oss nu 2la dit Wigan för 3 synnerligen välbehövliga, tick tack...
Gammalfarfar försöker minnas: - Wigan??? Nä du pojkåsna, de enda Wigan ja känner te va familjen wigan som vi bodde grannar mä nån gång under fimbulvintern -22. Gubben va förrexten resande i tvålar, frugan hans satt mest hemma mä snoken mellan gardinerna. Men Wigan Aktlektik säger du..? Nä, nåt sånt lag känner ja int te. Måste va nåt tocket modernt påfund...
Å nästa gång: pom pom pom Pompey, hemma, söndag 7/12.
Usch, denna spalt vart vrång vrång
ja gottgör med ett stående BÅNG BÅNG!!
