Slaven Belupo - Dinamo Zagreb
Inför Albion - Chelsea
Nu eller aldrig?
11 0-0-11 4-31 0p. Det är den hemska sammanfattningen av våra möten med Chelsea sedan återkomsten till fotbollens finrum 2002. Men frågan är om vi någonsin haft ett bättre läge att sätta stopp för denna pinsamma statistik. Tidigare under säsongen har vi ändat långa förlustsviter genom vinster borta mot bla Aston Villa och Stoke, så varför inte ännu en gång?
Chelseas miljardbygge vacklar, trots seger senast, och vi har nått en formtopp av sällan skådat slag. 5-1 borta i derbyt mot Wolves följdes i lördags upp med en imponerande 4-0-seger mot vinterns formlag nr 1, Sunderland, efter bla två mål av februari månads spelare i Premier League, Peter Odemwingie. Grattis Peter!
Min förklaring till framgångarna är att vi fått tillbaka ett stort antal skadade spelare nu, jämfört med tidigare i vintras. Paul Scharner missade Sunderland pga en spricka i ett revben, men rapporteras åter nu, liksom Jerome Thomas som klev av med känningar i baksida lår. Men den stora nyheten är att vi får ännu en viktig kugge tillbaka i truppen. Lagkapten Chris Brunt är åter klar för spel efter ankelskadan på nyårsdagen. Frågan är dock om han tar en plats i startelvan.
Personligen kan jag inte tänka mig det. Det finns ingen anledning att ändra på ett vinnande lag, så Brunt och även t ex höstens skyttekung Shane Long får snällt sitta på bänken. Billy Jones och Zoltan Gera saknas pga skada.
Förmodad startelva:
Foster
Reid McAuley Olsson Ridgewell
Odemwingie Andrews Morrison Mulumbu Thomas
Fortuné
Hur går det då? Chelsea ska vara favoriter, trots halvdant spel på slutet, men det finns idag en stor optimism runt the Hawthorns. För en gångs skull tror vi verkligen att vi kan ta poäng. Men till mer än en pinne vågar jag inte sträcka mig, 1-1.
COME ON YOU BAGGIES!
