- -
West Ham United FC- Fulham FC 3-0: Klasskillnad på Upton Park
Det var ett rejält revanschsuget Hammers som inte visade någon pardon då man förhållandevis lätt avfärdade ett blekt Fulham under lördagskvällen.
Det var två sargade lag som drabbade samman under lördagen. Fulham under strecket och West Ham precis över, om de finns något som kan kallas sexpoängsmatcher var detta onekligen ett praktexempel på en sådan. Många var vi nog som hade förväntat oss ett krampaktigt spel från hemmalaget, men till stor förvåning sågs ingenting av detta och det var egentligen bara ett lag på planen från matchminut ett. I matchminut nummer nio är hemmalaget millimeter från att ta ledningen då Maiga når högst på en frispark från Noble. Bara stolpen satte stopp för Maliern denna gång. Maiga som hånats av många och många gånger med all rätt skulle komma att göra en riktigt fin insats denna match. Förvånansvärt stark i huvudspelet för att se så tunn ut. Efter Maigas läge fortsätter Hammers att trycka på och skapar det ena läget efter det andra, dock utan att det resulterar.
Första halvlek slutar mållöst trots mycket bra spel men precis som vanligt verkar det vara svårt att omvandla chanser till mål.
Tanken och farhågorna inför andra halvlek var att det skulle sluta som det brukar göra, vi skapar chanser o missar dessa och får en frispark mot oss och det är ”tack och god natt”. Som tur var gällde inte detta idag och knappt hann den andra halvleken börja innan Diamé skjutit 1-0. Diamé tar påpassligt bollen från Sidwell och avancerar framåt i planen. När han sedan avlossar skottet träffar bollen Amorebieta och bollen rullar in i nätet bakom en chanslös Stekelenburg. Precis sådär turligt och fult så att manbara älskar det men inte mindre värt för det.
Efter målet lyfter Fulham spelet något och får tag i lite mer boll men utan att skapa något nämnvärt. I ärlighetens namn var det ett riktigt lojt Fulham vi fick se under lördagens match.
med drygt 77 minuter på matchuret blir Nolan utbytt och in kommer Ravel. Många av oss hade nog gärna sett den senare från start och jag skall i ärlighetens namn säga att jag inte förstår hur man kan bänka Ravel efter sin säsongsinledning. Bara fyra minuter efter detta byte kommer Carlton Cole in på bekostnad av Maiga.
I den 83:e minuten får Ravel utrymme på det centrala mittfältet och lyckas med en delikat passning hitta en framrusande Downing. Downing i sin tur rundar Richardson och spelar in bollen i mitten. Vem dyker upp där om inte Carlton Cole, två minuter efter sitt intåg på planen gör han sitt första mål på snart ett år. Otroligt kul för Cole som är en riktigt skön lirare, kanske inte världens bästa anfallare men det var svårt att undgå lyckan hos både Cole och hans lagkamrater efter målet. Carlton Cole är ingen startman för West Ham men min åsikt är ändå att jag vill ha han kvar i klubben på något sätt.
I den 89:e minuten är det återigen mål från Cole men denna gång Joe och inte Carlton. Efter en världsklass uppvisning av Ravel på kanten är det egentligen bara för Cole att placera in bollen utom räckhåll för Stekelenburg. I den 93:e minuten sätter domaren pipan i munnen och deklarerar att matchen är slut. Tre väldigt viktiga och välförtjänta poäng för Hammers.
Man of the match går till Downing som verkligen var briljant denna match, nu vill det sig bara att målskyttet kan lossna med. Näst bäst på planen är Ravels dryga 15 minuter på planen där han visade mer än vad Nolan gjort på 13 matcher. Hur ska Big Sam kunna peta Ravel i nästa omgång? Man pratar ibland om att ”the sky is the limit” sällan har detta stämt så bra in på någon som på Ravel. Han kan verkligen bli hur bra som helst och jag skulle inte bli förvånad om vi om två-tre år hittar han i Barcelona eller Real Madrid.
Sammanfattningsvis en otroligt skön seger men den betyder inget om vi inte kan bygga vidare på detta. En seger inästa match mot Palace hade varit så viktigt och skulle kunna ge lite tillfälligt andrum för Londons bästa lag.
Up the Hammers!
