1987-88: En historisk säsong när Larissa såg till att storklubbarna från Athen och Thessaloniki fick kliva åt sidan - Men vad händer i dagens Larissa?
Säsongen 1987-88 blev Larissa historiska när de som första lag utanför Athen och Thessaloniki vann det grekiska ligaguldet. Tränare på den tiden var Jacek Gmoch som ledde ett lag baserat på spelare ifrån närområdet till oanade höjder för många. Men nu 23 år efter guldet är det andra tider för Larissa. Trots en nybyggd arena i AEL FC Arena lyckades laget inte hålla sig kvar i Super League och nästa säsong 2011-12 kommer klubben att få hålla en skymd tillvaro i Football League/Beta Ethniki.
1 Maj 1988 inträffade något unikt inom grekisk fotboll. Larissa besegrade Iraklis med 1-0 efter ett läckert mål av Georgios Mitsimponas i matchens 87' minut [Video]. Målet gav Larissa segern och därmed även ligaguldet. Det var första gången och är fortarande än idag, den enda gången som ett lag utanför någon utav de två största städerna (Athen & Thessaloniki) tagit hem den grekiska ligatiteln. Klubben som lyckades med den unika bedriften var AEL 1964 som står för Athlitiki Enosi Larissas och året då klubben bildades. Säsongen 1987-88 var jämn men under polacken Jacek Gmoch vid rodret kunde laget från Thessalien stå som mästare med tre poäng fler än tvåan AEK och fyra poäng mer än trean som var PAOK.
Guldet som var nära att frysa inne
Dock var det nära det inte blev någon historisk ligavinst för ordförande Stelios Kantonias och hans lilafärgade Larissa. Det var nämligen så att på vårkanten 1988 när ligan gick in mot sin slutspurt, offentliggjordes ett beslut ifrån sportdomstolen att frånta Larissa fyra poäng p.g.a av spelaren Georgi Tsikov. Han hade testats postiv för ämnet kodein efter ett urinprov som gjordes i samband med en match mot Panathiniakos den 27 December 1987. Bestraffningen kom trots att ämnet inte ens ingick i IOK:s (Internationella 
Olympiska Kommittén) lista över förbjudna medel. Efter mängder av protester och andra aktioner ändrades sedemera beslutet och Larissa straffades enbart med en bötessumma. Men guld blev det och ett historiskt sådant 1987-88. Anförda av Jacek Gmoch (Se bild) på bänken ända fram tills sista omgången då Horacio Morales (f.d. assisterande tränare till Gmoch) tog över, hade Larissa fått fram ett utmärkt lag som även tog sig till semifinal i cupen under säsongen. Gmoch fick sparken då rykten gjorde gällande att han var överens om en flytt till Olympiakos.
Ett lag med nästan enbart egna produkter
Spelarna i Larissas homogena guldtrupp kom överlag från närområdet med några få undantag. Målvakten Christos Michail från Serres och tidigare nämnde Georgi Tsikov samt kameruanen Mulamba Kanyemba. I övrigt så var spelarna från närområdet vilket är något som i stort sett inte existerar längre i dagens fotboll. Dessutom hade säsongen innan guldet Krzysztof Adamczyk och Takis Parafestas, två av klubbens större spelare genom tiderna lämnat Larissa. Guldlaget hade många starka profiler och en av många nycklar till framångarna var det fina mittfält laget hade. Det var diamantformerat med Ioannis Alexoulis som defensivt ankare. På flankerna fanns Sakis Tsiolis och den skicklige Thodoris Voutiritsas. Som spets på mittfältet spelade den mycket begåvade Vasilis Karapialis som var Larissas viktigaste samt bästa spelare under guldsäsongen. Någon plats i landslagets startelva fick han dock aldrig riktigt eftersom spelarna från Athen och Thessaloniki gick före i rangordningen på den tiden oavsett vad.
I försvaret hittade vi bland andra mittbackslegendaren Ioannis Galitsios. Galitsios spelade i Larissa mellan 1979-1993 och är den spelare som varit kapten för Larissa över längst period genom tiderna. Tillsammans med fenomenale Georgios Mitsimponas (dog år 1997 endast 35 år gammal i en bilkrasch, vila i frid) bildade de ett enastående mittlås. Målet vaktades utav tidigare nämnde Christos Michail men det fanns utmärkt backup i form av Georgios Plitsis som ryktades vara på väg bort från klubben redan i början av säsongen och mycket riktigt skrev han på för Olympiakos under vintern samma säsong. Tillsist måste även såklart anfallaren Michalis Ziogas nämnas. Ziogas var lagets skyttekung under guldsäsongen med sina 16 fullträffar i ligan.
Larissa 1987-88 [Video]
Tiden före guldet
Åren innan gulet hade klubben lämnat små ledtrådar om att det möjligtvis skulle kunna vara något stort på gång. 1982-83 slutade Larissa på andra plats i ligan. Säsongen innan hade de förlorat en cupfinal mot Panathinaikos. Vidare till 1983-84 blev det ytterligare en cupfinalförlust mot de gröna från huvudstaden. Sedan 1984-85 blev det ett efterlängtat cupguld när Larissa efter två mål från Michalis Ziogas slog PAOK med 4-1 på OAKA. Men trots framgångarna så var det ytterst få som trodde laget verkligen kunde gå hela vägen och ro hem en ligatitel som sedemera blev fallet.
Tiden efter guldet
Åren efter guldet 1988 var dock allt annat än problemfria. Klubben hade ekonomiska beskymmer och tvingades till att bland annat sälja tongivande spelare (t.ex. Karapialis till Olympiakos) och vid milleniumskiftet hade Larissa gått i konkurs och därmed fallit som en sten genom seriesystemet. Som påföljd av konkursen tvingades klubben att byta namn från AEL till AEL 1964. Efter detta började resan mot toppen igen och det med ordförande samt majoritetsägare Kostas Piladakis som härförare. Larissa klättrade uppåt och till säsongen 2005-06 var de tillbaka i Super League (Alpha Ethniki). 2006-2007 vann dessutom laget cupen och 2007-2008 deltog Larissa i UEFA Cupen (Nuvarande Europa League).
Men hur det det ut i dagens Larissa år 2011?
22 år efter guldet gick klubben under hösten 2010 in i en ny del av sin historia då laget flyttade från Alkazar Stadion till nybyggda AEL FC Arena. 80% av summan för bygget är finansierat via lån som klubben tar från Marfin Bank. De resterande 20% av den totala summan finansieras privat av bland andra ordförande Piladakis som var mannen som såg till att bygget blev av. Men flytten till den fina nya arenan blev ett rejält antiklimax ur bland annat ett sportsligt perspektiv. Laget presterade inte på planen och en flytt ner till Football League (Beta Ethniki) blev mer och mer trolig ju längre den nuvarande säsongen fortlöpte. Tillsist kom så dödsstöten den 10 april efter en 2-3 förlust hemma mot AEK. Nu var allt hopp om ett mirakel släckt då klubben även matematiskt blev klara för nedflyttning med en omgång av Super League kvar att spela. Även under förra säsongen (2009-10) var Larissa i farozonen men klarade sig då med nöd och näppe kvar.
Nuvarande säsong inleddes med mycket optimism. AEL FC Arena skulle invigas och på pappret såg truppen riktigt intressant ut med tillskott som Néstor Fabián Canobbio, Stathis Tavlaridis och speciellt Geremi Njitap. Men bitarna föll aldrig på plats ute på gräsmattorna och resultaten uteblev. Ioannis Papakostas fick lämna tränarposten efter 12 omgångar och in skulle Chris Coleman kommit men den affären gick i stöpet. Istället anslöt Jørn Andersen och han fick bara tre matcher på sig innan även norrmannen fick lämna med tre förluster på tre matcher samt uttåg ur cupen och noll gjorde mål framåt. Nikos Kostenoglou fick sedan jobbet och den tuffa uppgiften i att försöka rädda Larissa kvar i Super League. Många av Larissas fans vädrade sitt missnöje med resultaten mot spelare, ledare m.m. på varierande sätt under säsongen. Klubben har riktat blickarna mot domarinsatser som förstört för laget under säsongen men det är hur som helst inte vid vissa domarbeslut detta avgörs i grund och botten i alla fall. Faktum är att alla inom klubben mer eller mindre har sin del av ansvar i att det blev som det blev för Larissa. Ordförande Kostas Piladakis tar på sig största delen av skulden till det som har inträffat men är fast besluten om att fortsätta sitt arbete. Tidigare i veckan berättade han till media om läget i AEL , framtiden och mycket annat. Ordförande Piladakis avslutande ord var följande:
- Det enda som jag är intresserad utav är AEL och hur snart vi återvänder till Super League. - Kostas Piladakis
Larissa hör på alla sätt och vis hemma i Super League och det är något som i stort sett alla anser. Förhoppningsvis är det klassiska laget tillbaka där dem hör hemma så snart som möjligt, d.v.s. tidigast till säsongen 2012-13. Super League behöver klubbar som Larissa och Larissa behöver Super League.
