K-L-A-S-S-K-I-L-L-N-A-D
Fenerbahce visade stor klasskillnad när man enkelt beserade Galatsaray inför 50,000 helvilda fans. Slaget om Bosoren vanns ännu en gång av Kanariefåglarna.
Det här kommer att bli en match att minnas, en match som väldigt enkelt hade kunnat sluta med siffror runt 6-0 eller 7-0. Så stor var klasskillnaden mellan lagen emellanåt. Ett tag såg det ut som att det var ett herrlag mot ett pojklag som spelade. Aldrig förr har Fenerbahce skapat så många målchanser för att nämna frilägeschanser i en derbymatch. Gårdagens match kan liknas vid att stjäla godis från en 3-åring. Gårdagens match var den sjätte raka vinsten mot Galatsaray och nästa år kommer vi att prata om den 9-åriga trenden.
Den 12:e spelaren
Före matchen var många oroliga hur fansen skulle reagera på förra årets skandalmatch där Fenerbahce spelarna bombarderades med över 4,500 vattenburkar och tusentals läktarstolar. Att ge tillbaks i fotbollsammanhang är något vi väl känner till. Fenerbahcefansen är inget undantag. Personligen förväntade jag mig att fansen skulle slänga in föremål under uppvärmningen mot Galatasarayspelarna. Tack och lov så skedde detta aldrig. Den 12: spelaren skötte sig utomordentligt bra före, under och efter matchen. Inte en endaste gång slängdes det in något föremål. På så sätt slapp man även dryga böter från förbundet.
Istället ägnade man hela sin koncentration på ännu en av sina världsklass tifokoreografier. Kommer att skriva en artikel om det lite senare. I gårdagens match får fansen 10++ utav 10 för sin insats. Det finns en anledning till att ingen i laget får bära #12.
Matchen
Redan en timme innan matchstart inträdde Galatsarayspelarna planen för att kolla in läget. Redan då insåg jag hur enkelt det skulle blir för Fenerbahce. Ansisktsuttrycken på Galatsarayspelarna talade sitt tydliga språk. De unga Galatsarayspelarna blev inte direkt vänligt bemötta när de inträdde planen för att känna på gräset och atmosfären. De återvände till omklädningsrummen lika snabbt som de kom ut.
Första halvlek
Fenerbahce började matchen och det hade inte gått mer än 4 minuter tills Semih Sentürk, elegant framspelad som vanligt av Alex de Souza, slog in 1-0 målet mellan benen på Galatsaraymålvakten Orkun. Personligen hade jag velat veta vad Galatasarayfansen tänkte efter ett sådant snabbt mål av Fenerbahce, 6-0 matchen från 2002 var säkert nära till hands.
Resterande delen av första halvleken försökte Galatasaray dominera matchen genom att passa mycket och sätta hög press på Fenerspelarna. Detta "brus" störde aldrig Fenerbahce, som trots löpvilliga Galatasarayspelare, aldrig hade några som helst problem att skapa målchanser för sig själva när man önskade så. Galatsaray försökte dominera men deras passningar ledde ingen vart och man skapade knappt en halvbra chans under första halvleken medan Fenerbahce hade kunnat göra både 2-0 och 3-0.
Andra halvlek
Andra halvleken inleddes med ett skott av Galatsarayspelaren Baris som räddades enkelt av Fenerbahce. Efter detta skott fick samtliga på matchen få uppleva en 20 minutersperiod som ingen annan. Fenerbahce satte in högsta växeln och missade målchans efter målchans, från höger och från vänster. Semih, Aurelio, Alex missade ett flertal frilägeschanser, men man agerade alltför nonchalant vid samtliga lägen.
Det existerade varken ett Galatsarayförsvar eller mittfält. Fenerbahce ångade på som en trimmad ångvält. I den 55' blev Semih friställd men fälldes av Volkan Yaman. Domaren blåste frispark och gav Volkan ett gult kort ,som egentligen borde ha varit rött. Bara i Turkiet får man ett gult kort vid ett friläge. Roberto Carlos tog hand om frisparken som träffade muren och hamnade hos Deivid de Souza, som elegant slog på ett tillslag förbi målvakten. Målfirandet var ett av det roligaste jag sett på väldigt länge.
Fenerbahceanstormningen bara fortsatte och ett tag hade man lekstuga framför Galatsaraymålet. Det såg löjligt enkelt ut att ta sig in i Galatsarays straffområde. Fenerbahce passade boll en meter ifrån målvakten vilket visade hur bra Galatasarayförsvaret var.
Resterande delen av matchen blev en lång väntan till slutsignalen för Galatsarayspelarna, som ville att eländet skulle ta slut så snabbt som möjligt.
Matchen slutade 2-0 i en härlig tillställning utan bråk, utan inslängda föremål men med massor av glädjescener och tifon på läktarna.
Summering
Det här var kanske en av de enklare derbyvinsterna på väldigt länge. Serieledaren förlorade inte enbart matchen utan fick även sin allra första förlust för säsongen, och detta mot sin ärkerival Fenerbahce. Detta gör ont. Resultamässigt borde matchen ha slutat med mycket större siffror men man får lika många poäng för 6-0 som för 2-0. Inget att deppa över. Nu är gapet mellan Galatsaray och Fenerbahce bara en ynka poäng. För några veckor sedan var gapet hela 9 poäng. På onsdag spelar fenerbahce en livsviktig match mot CSKA Moskva i champions league, varför spelarna får ta och glömma derbymatchen så fort som möjligt. Detta gäller även den 12.e spelaren.
Avslutningsvis vill jag tacka tränaren Arthur Zico, laget och framförallt fansen för en härlig lördagkväll.
Republic of Fenerbahce
