Tålamod
Ännu en lång och frustrerande silly season har kommit till sin ända. För Fenerbahces del var årets sillyseason mycket likt föregående år. Man gör få värvningar men knyter till sig desto störee namn. I år har man lyckats värva stjärnor som Daniel Güiza och Emre Belözoglu, samt spelare som Burak Yilmaz och Josico för att bredda truppen. Ändå så verkar fansen inte vara riktigt tillfredsställda och ser på framtiden med lite oro.
Man kan lugnt säga att Fenerbahcefansen har skämts bort de senaste åren när det har varit dags för silly season. På bara några år har de fått se spelare som Ariel Ortega, Pierre van Hooijdonk, Alex de Souza, Stephen Appiah, Nicolas Anelka, Mateja Kezman, Lugano, Deivid och Edu spela för deras lag. Mätt med turkiska måttband har dessa värvningar varit av allra högsta klass, för många bara en dröm för 10 år sedan.
I år har man värvat spanska skyttekungen Daniel Güiza, turkiske landslagsmannen Emre Belözoglu, Burak Yilmaz samt Villarealveteranen Josico. Men framförallt så har man gjort en riktig bra värvning i den spanska europamästarcoachen Luis Aragones. En fantastisk värvning i mina ögon. Med hans kunskaper och erfarenheter i fotbollsbranschen de senaste 40 åren har Fenerbahace kanske gjort sin bästa värvning på många år.
Men det har varit väldigt svårt för styrelsen att övertyga fansen om att de har gjort bra värvningar. Under två månaders tid har fansen matats av falska rykten av media och lurats in i falska förhoppningar. Världsstjärnor har av media värvats till Fenerbahce. När dessa påhittade värvningar aldrig skedde var det styrelsen som fick ta kritiken och inte media.
Så är fallet även i år. Fenerbahce var ute efter spelare som Xabi Alonso ocg Marco Senna som ersättare för Marco Aurelio. Fenerbahce hade pengarna att köpa över dessa spelare men ibland är pengar inte det enda som avgör en övergång. Dessa spelare ville helt enkelt inte spela i den turkiska ligan vilket man till viss del kan förstå. Fansen har dock haft svårt att förstå att vissa stjärnor inte vill spela i Turkiet.
Som supporter glömmer man ofta bort att ha tillit till det befintliga laget under silly season. Många tror att den nya säsongens framgångar endast hänger på vilka nyförvärv man gör, men glömmer bort att det alltid finns en stor risk att ett nyförvärv misslyckas i sitt nya lag. En riktigt bra spelare kan misslyckas totalt i ett annat lag. Shevschenko i Chelsea är ett praktexempel. Inte nog med att de byter lagkamrater de byter även land och i många fall kultur.
Av denna anledning har jag alltid tyckt att det har varit bortkastad tid att lägga ner så mycket möda på vilka som ska komma eller gå. Självklart är det alltid extra roligt med nya spelare och nytt blod, men oftast är det bara en eller två spelare som köps in som är tillräckligt bra för att spela direkt i startelvan. Ett bra lag behöver oftast bara ett till två förstärkningar ,medan ett lag som kompletterar sin startelva med 4-5 nya namn har gjort fel värvningar tidigare säsonger.
Fenerbahce har på senare år bara förstärkt laget med 1-2 spelare som har varit startmaterial. I år är det Güiza och Emre. Förra året var det endast Roberto Carlos. Gökhan Gönül som var tänkt som bänkspelare visade sig vara en spelare för startelvan och inte för bänken. Rena rama bonusen för Fenerbahce.
I årets silly season har Fenerbahce endast förlorat en spelare som var startelvamaterial, nämligen Marco Aurelio. En stor förlust för Fenerbahce men ej oersättbar. Här gäller det för de övriga spelarna att visa upp sig och ta större ansvar. Visst kan man köpa en ersättare men ibland är det mycket billigare och säkrare att ersätta någon annan med en spelare direkt från bänken. På denna position har vi Maldonado, Selcuk och nu även Josico.
Många anser inte Maldonado att vara tillräckligt bra för spel i Fenerbahce men med tanke på vad fansen tyckte om Deivid i hans första säsong så borde fansen ha lärt sig att ge spelarna en ärlig chans. Maldonado har redan inledningsvis av säsongen visat att många har haft en fel bild av honom.
Deivid gick från syndabock till hjälte över en natt. Spelaren som alla ville skulle säljas saknas nu av samtliga fans nu när han är på skadlistan och ej tillgänlig för spel.
Istället för att förlita sig alltför mycket på nyförvärven så anser jag att vi som supportrar ska ha mer tillit till det befintliga laget. Om all hopp hänger på vilka nyförvärv vi gör då har vi inget vidare bra lag i grunden.
Men Fenerbahce visade oss förra säsongen att vi är ett bra lag. Och bara för att en spelare från startelvan lämnar laget blir man inte ett sämre lag. detta är att se ned på de övriga spelarna som var minst lika duktiga förra året som Aurelio.
Vi har fortfarande samma duktiga backlinje som förra året. Mittfältet är nästan densamma med kazim, ugur, maldonado och emre. Med Deivid och Wederson tillbaka från sina skador kommer vi att bli änu starkare och stabilare.
Anfallet är bättre än aldrig förr med målkungen Semih som ordinarie anfallare och som numera kommer att få hjälp av inte mindre än spaniens skyttekung. Det härliga med detta anfallsspar är att ingen av dem är själviska. Samspelet mellan Semih och Güiza har varit förvånansvärt bra på så kort tid. Om den ena gör mål står den andra oftast för assisten.
Men vi har en spelare som många andra lag inte har till sitt förfogande, och det är Alex de Souza som har sett väldigt hungrig i sin nya position längre ned på banan.
Visst har vi fortfarande en massa brister i laget. Vist hade vi kanske kunnat köpa bättre spelare till andra positioner i laget. Men detta är det dyra och riskabla alternativet eftersom man aldrig kan veta om ett nyförvärv kommer att anpassa sig eller inte. Det kommer alltid att finnas rum för bättre spelare men förutsättningarna i Turkiet tillåter för tillfället inte bättre än så här, vilket i för sig inte är fy skam. CL kvartsfinal med begränsade förutsättningar ska inte underskattas.
Som supporter tycker jag att vi därför ska visa mer tålamod för det här laget som har motbevisat oss mer än en gång. Förra året inledde vi säsongen på säsmsta möjliga sätt med en förlust och två oavgjorda matcher innan vi tog vår första seger. Många föväntade sig en riktig dålig säsong. Men det som hände var att vi gjorde succe i den största turneringen av dem alla och var på väg att vinna ligatiteln trots att vi tävlade i två ligor samtidigt, något som våra spelare aldrig hade varit utsatta för tidigare.
Med tålamod så kommer vi att kanske vinna tillbaka en oslipad diamant som Maldonado på samma sätt som när Zico och styrelsen hade tålamod för Deivid. Ugur och Kazim som för tillfället underpresterar kanske hittar tillbaka till sina gamla former snabbare om vi ger dem lite tid istället för att vifta bort dem med ett handslag. Jag vet att det är lättare sagt än gjort, men varför inte pröva denna vinkel för omväxlings skull.
Med lite tid och tålamod så tror jag innerligt att vi kommer att få uppleva en mycket god säsong. Spelarna är desamma som förra året varför jag inte tror att vi på något sätt har blivit svagare, tvärtom så tror jag att vi kommer att bli starkare med vår nya coach Luis Aragones och hans nya värvningar.
