5 spaningar efter AIK - Elfsborg
AIK genomförde sin sista träningsmatch innan det att Svenska Cupen sparkas igång nästa helg. Elfsborg stod för motståndet när AIK vann med 1-0.
AIK som blandat och gett under försäsongen imponerade idag då man besegrade Elfsborg med 1-0. Den första halvleken var den bästa som laget visat upp under träningsmatcherna, men ställningen var 0-0 när det blåstes av för halvlek. Det enda som saknades under de första 45 minuterna var klara målchanser. Även om det inte haglade målchanser i den andra halvleken så kunde AIK, via Radulovics panna, göra det avgörande målet. Skönt att se en ordinarie elva få spela ihop sig inför Svenska cupen och göra det så pass bra.
Seriens bästa backlinje
Idag fick vi se den backlinje som kommer spela de flesta minuterna under säsongen. Att AIK sitter inne på den bästa backlinjen i Allsvenskan är inte för stora ord enligt mig. Eric Kahl fortsätter visa en otrolig skicklighet och det både defensivt och offensivt. Per Karlsson är evigt ung och sätter sällan en fot fel i försvaret. Sotte är en spelare som jag tycker hamnat lite i skymundan sen återkomsten till Solna och AIK, men han är en jätte i försvaret och vinner i stort sett varenda duell han ger sig in i. Ute till höger är säkerheten själv, Mikael Lustig. Han inger ett lugn och en rutin som få andra spelare i Allsvenskan kan mäta sig med, men visar även upp styrkor i det offensiva spelet. AIK kommer att vara svåra att få hål på, något man som AIK:are blivit bortskämd med senaste säsongerna. Viktigt att de får spela ihop sig inför cupen nästa vecka.
AIKs för stunden bästa mittfältstrio
Att Ofori skulle vara en del av AIKs mittfält den föregående och kommande säsong såg de flesta som givet. Nu är det en vecka till Cupspel och känslan är att AIK just nu är bättre utan honom. Bilal är en av spelarna som imponerat mest under försäsongen och växer för varje match som går. Förutom ett fint passningspel och god teknik så vinner han förvånansvärt mycket boll på mitten. Han utgår lågt, likt Adu gjort under de senaste säsongerna, vilket passar honom bra då han kan diktera tempot och slå ut lagdelar hos motståndarna tidigt.
Firma Rogic-Seb måste vara den duo som springer överlägset mest i Allsvenskan. Det ger inte motståndarna ett enda tillfälle till lugn och ro. De är även otroligt viktiga i det presspel som idag fungerade utmärkt mot Elfsborg. Förutom deras löpmeter så bidrar de i lagets offensiv och uppbyggnad med boll. De kommer vara en mardröm för alla mittfält som kommer möta dem i år.
Håller yttrarna?
AIK ställde idag upp med Saku Ylätupa till höger och Tom Strannegård till vänster, och det funkade okej. Att de är fina fotbollsspelare råder det inga tvivel om, men båda har och har haft problem att få fram en slutprodukt.
Nu när Saku får ha Lustig bakom sig tror jag det kan lossna för finländaren då han kan fokusera på det offensiva och samtidigt få understöd av den rutinerade högerbacken. Ylätupa skulle också ligga bakom målet i matchen då Lustig skarvade hans inlägg till en fristående Radulovic. Utöver den aktionen hade yttern även ett fint avslut som tvingade Tim Rönning till en kvalificerad räddning i den första halvleken. Det ska dock sägas att det, åtminstone förhoppningsvis, finns mer att hämta hos Saku.
Strannegård som är en av dem läckrare spelarna att följa behöver bli mer effektiv och resolut på den sista tredjedelen. Han flyter förbi försvarare och lurar upp dem på läktaren med snurrfinter men har fortsatt en del felbeslut och slarv i viktiga skeden. Han hade ett bra läge till att avsluta med högern i den första halvleken men slog istället en svag passning mot Radulovic som resulterade i att bollen hamnade i Elfsborg ägor. Den unga bolltrollaren kom även med boll i ett tre mot två läge, men även då stod han för en felpassning och det hela slutade i bolltapp. Att Tom kan komma att bli en viktig kugge och en dyr försäljning för AIK tror jag stenhårt på men beslutsfattningen måste bli bättre. Känslan är att 18-åringen skulle göra sig bättre ute till höger så att han har möjligheten att vika in och avlossa med sin bättre fot.
Det ska nämnas att Nabil Bahoui fortsatt befinner sig på skadelistan och när han är hel så huserar han på någon av positionerna. Det har snackats om att han ska spela som spets kommande säsong, men jag ser för tillfället hellre honom ute till vänster med Radulovic i mitten och Tom till höger.
Är Radulovic svaret på anfallsfrågan?
Den gänglige serben svarade upp dubbla mål mot Örebro med att göra det enda och avgörande målet mot Elfsborg. Anfallaren höll sig framme efter en nickskarv från Lustig och nickade säkert in 1-0. Förutom målet så visade han prov på skickligt targetspel och fördelade bollar på ett bra sätt. Att spela enkelt, som Radulovic gjorde, är inte alltid det lättaste och är något som skulle göra AIK gott om han fortsatte med. Det skapades inte jättemånga chanser framåt, men när det gjorde det så tycker jag att han höll sig på rätt plats och var rätt nära på att nicka in ledningsmålet redan i den första halvleken.
Ett fungerande presspel
En av sakerna som var mest glädjande att se var hur AIK kunde störa Elfsborg tidigt i deras uppbyggnadsspel med en hög press. Det var vid flera tillfällen som AIK kunde vinna boll högt uppe, tvinga fram en hörna eller en långboll från Elfsborg. Den som var, och som nog kommer vara, viktigast i pressen är den evigt pigge Filip Rogic. Det skulle vara intressant att se statistik över antalet steg han tar. Även mycket imponerande att han lägger ner alla löpmeter även i träningsmatcher. Men utan hjälp skulle Rogic löpande vara förgäves och hela laget var med och hjälpte honom idag mot Boråslaget. Tror det kan vara ett vinnande koncept för AIK att pressa likt man gjorde idag mot de flesta lagen, kanske att det blir svårare mot mer spelskickligt motstånd.
Vad är era tankar om matchen? Tror ni att Bojan är lösningen på anfallsfrågan?
