Bournemouth - Newcastle0 - 1
Magplask! IFK Göteborg – Helsingborgs IF 1 – 2
Individuella och taktiska misstag fäller Blåvitt mot Helsingborg. Spelmässigt motiverade vi för första gången vår plats i botten.
Ibland är det ett rent nöje att skriva matchrapporter, andra gånger är det en ren plåga. Ni kan säkert gissa vilken kategori dagens rapport faller inom. Efter en dryg kvart av andra halvlek var jag helt säker på att jag hamnat i någon ond tidsmaskin och blivit förflyttad till en av förra höstens alla misärmatcher.
Det började dock helt annorlunda, Bosse valde återigen att satsa på en 4 – 3 – 3-uppställning från start och det var Blåvitt som tidigt tog kommandot i matchen. Flera halvchanser skapades och de mynnade allt som oftast ut i hörnor. Redan efter en knapp kvart stod det 7 – 0 i hörnstatistiken till Blåvitt. Riktigt farligt blev det tyvärr sällan även om Jonas Henriksson hade ett bra läge som Fredrik Larsson gjorde en fin parad på. Allra piggast i inledningen var Mikael Sandklef som både vann bollar och drog upp anfall. En som däremot redan från början hade det tungt var Rosen som inte lyckades med mycket.
Helsingborg hade inte så mycket boll i matchinledningen men man såg rätt tydligt hur deras taktik var upplagd, kompakt spel bakåt och när man vann bollen så gick den snabbt till forwards som går i djupled eller ut mot kanterna där det fanns ytor för forwards och yttermittfältarna. Inledningsvis lyckades de inte skapa mycket framåt men det var inte så långt borta i den 18:e minuten när Antonsson tvingades till en perfekt brytning för att få stopp på Gustaf Andersson i straffområdet.
Blåvitt fortsatte dock att föra spelet ännu ett tag men efter ett par halvchanser i den 26:e (Crossa går på skott som täcks till hörna) samt den 27: minuten (Dennis Jonsson nickar över på hörna) så var det i stort sett slut på Blåvitts offensiv vad den första halvleken beträffar. Nu har Helsingborg kommit rätt i sitt försvarsspel och utnyttjar det numerära övertag de har på mitten. Blåvitt stressas till misslyckade uppspel som Helsingborg lätt kan bryta och snabbt vända på spelet. Efter att Jimmy Svensson har missat på mitten så får Gustaf bollen längs kanten och löper in i straffområdet, han spelar in bollen i mitten och Eklund fläker sig fram och styr bollen precis utanför ett öppet mål. I övrigt lyckas ett starkt mittförsvar i Blåvitt annars förhindra HIF från att komma till några hetare lägen och en tidigare chansrik match blir nu betydligt mindre händelserik.
Just innan paus kommer 0 – 1 som en riktig kalldusch, Helsingborg har en hörna som rensas ut ur straffområdet, Järdler slår en ballonglyra tillbaka in framför mål men Bengt är där för att helt oattackerad plocka ner bollen, det misslyckas han tyvärr helt med och bollen dimper istället ner framför fötterna på Jesper Jansson som inte kan undvika att göra mål. Ohyggligt onödigt är bara förnamnet.
Drygt halva första halvlek spelade Blåvitt helt ok, men sedan var det slut på det roliga. När HIF stressade vår backlinje och mittfältet så fick anfallarna i stort sett inga bra bollar att jobba med längre, istället fick man se en del höjdbollar mot Crossa men det kändes rätt utsiktslöst med tanke på Janssons och Rasmussens nickstyrka. Tremannamittfältet hade svårt att stå upp Helsingborgs fyrmannamittfält och det syntes att Mild inte är i form än.
I halvtid görs ett byte, Crossa går ut och ersätts av Diallo. Det var följdriktigt att Crossa utgick med tanke på Bosses idéer om en renodlad forward och två släpande, men det kändes lite underligt eftersom Rosenkvist spelat riktigt svagt i första halvlek. Andra halvlek inleds spelmässigt som den första avslutades, Blåvitt spelar riktigt dåligt, har svårt att skapa något framåt och står för en hel del felpass. Helsingborg är inte mycket bättre de så sammantaget är spelet av låg kvalitet. HIF behöver dock inte bjuda på något, det är ändå vår hemmaplan och vi som ligger under och det är nog lite väl mycket begärt att då förvänta sig att motståndarna skall satsa framåt och därmed riskera blottor bakåt. Även om Big Mama är riktigt aktiv på topp så har även han svårt att skapa några riktiga farligheter för Blåvitt och han har en tendens att ramla lite väl enkelt, något som domarna redan verkar ha uppmärksammat.
Det kändes därför riktigt förvånande (men givetvis glädjande) när kvitteringen kom i den 68:e minuten. En nick från Diallo ger en hörna, som i sin tur ger en ny hörna. Den andra hörnan nickskarvas bakåt vid den första stolpen av Jonas Henriksson och vid den andra stolpen står en helt omarkerad Dennis Jonsson som kan nicka in bollen. En mycket snygg hörnvariant som resulterade och en överlycklig Dennis springer mot klacken för att jubla. Efter målet går Rosen ut och ersätts av på topp av Långås. Nästan direkt efter avspark så blir det farligt för HIF när Gustaf kommer in i straffområdet men han får inte till skottet och Bengt kan rädda.
Efter kvitteringen böljar spelet fram och tillbaka med få chanser åt något håll, bästa läget får Big Mama som nästan kommer fri med målvakten men en back hänger med och stör avslutet som Fredrik Larsson kan avvärja. I den 86:e minuten kommer så avgörandet, Långås drar på sig en frispark på mittplan, bollen slås av Järdler mot Jesper Jansson som helt omarkerad fått hämta fart utanför straffområdet och nu kommer helt rätt till bollen och kan nicka in den i Bengts bortre hörn. Vad jag vet har inte Helsingborg så väldigt många nickstarka spelare förutom just Jesper Jansson och någon mer back så man tycker ju att det kunde ha varit på sin plats att bevaka honom noga men det var tydligen inte någon blåvit intresserad av.
Nu, sent omsider blev det återigen lite fart på de blåvita spelarna men det är så dags när det bara är drygt fem minuter kvar. Det vaskades dock fram några halvchanser men antingen så offrade sig helsingborgarna och täckte eller så gick avsluten utanför.
I tidigare matcher har man kunnat peka på att spelet sett rätt hyfsat ut även när vi inte tagit tre poäng, idag tycker jag dock att spelet i stora delar av matchen var riktigt dåligt och i Blåvitt är det bara Antonsson som förtjänar överbetyg. Avståndet mellan anfallet och övriga lagdelar var oftast för stort och passningsspelet var milt uttryckt inte det bästa. Helsingborg var inte överdrivet bra men de fick matchen dit de ville och vann helt klart kampen om mittfältet. Med tanke på hur tungt vårt mittfält hade det och att backlinjen så sällan hade bra spelalternativ hade det nog varit bättre att flytta ner en man till på mitten för att bättre kunna matcha HIF där. Då hade vi kanske också kunna täppa till lite bättre på kanterna där särskilt Christoffer Andersson hela tiden hade gott om yta. Genom att vårt mittfält inte fungerade blev det sällan några vettiga bollar till anfallet och Martin Eriksson var mycket anonym jämfört med tidigare matcher.
Att vi trots alla brister i spelet idag ändå är nära att ta poäng gör bara att förlusten känns ännu tyngre, särskilt när man ser de baklängesmål vi släpper in. Det känns som om vi fortsätter att skjuta oss själva i sank den här säsongen. Nu är det dags för allmän uppryckning mot Hammarby!
Spelarbetygen för Helsingborg är satta av redaktionen på HIF E-zine.
