Första besöket på Borås Arena
I går besökte jag Borås Arena första gången. Imponerad är dagens underdrift. Vilket bygge! A-laget hade redan börjat träna när jag kom och för att se bättre gick jag långsamt längre in på arenan.
Ögonen snurrade runt i huvudet på mig. Intrycken ville inte ta slut. Jag fick snabbt syn på Guliganernas klacksektion. Ett mycket bra läge, det bådar gott inför framtiden.
Jag fortsatte se mig omkring. På varje kortsida högst upp satt det två elektroniska tavlor där laguppställningar, resultatet och annan diverse information rullade fram. Jag kastar ett öga på konstgräset och funderar över varför den ser grön/svartrandig ut. Svaret får jag av massören Olle Andersson som förklarar att det svarta i gräset är gummikulor som kommer att försvinna ned i gräset.
Ute på planen fortsatte laget sin träning. Arenans akustik gjorde att jag lätt kunde urskilja Johan Sjöbergs mäktiga pådrivande stämma. Jag börjar nu förstå alla som tjatar om att det är skillnad mellan pensionerade Ryavallen och arenor utan löparbanor mellan planen och läktaren. Bara att gå inne arenan är en mäktig upplevelse, hur kommer det då bli när det blir match riktigt?
Ljudanläggningen går inte av för hackor den heller. Det spelades några bitar ur olika låtar medan jag var där. Vilket tryck! Att jämföra med Ryavallen är som att jämföra med David och Goliat. Blotta tanken på inmarschen på söndag ger mig gåshud.
Det här var första men med all säkerhet inte sista gången som jag besökte Borås Arena.
Vill du också göra dina tankar hörda här på hemsidan. Vi tar gärna emot insända krönikor. Är du intresserad så maila oss.
