Gästkrönika: ”Bajen vs. Gud. Vem har trognast supportrar?”
Påsken nalkas och vi tar oss härmed an hur vårt supporterskap till Hammarby står sig mot det allra heligaste av det heliga – Helt enkelt mot självaste Gud. Vem har egentligen mest trogna supportrar?
Ögonbrynshöjaren tillika graden av intresseväckare om man i stället för ovanstående frågeställning skulle jämföra supporterskap mellan Bajen och ett annat allsvenskt lag torde vara av samma kaliber som en lördagskväll i ett vintrigt Kalmar, en ljummen kokt hos Korv-Ingvar i ett vindpinat Solna eller för den delen ett s.k. derby på västkusten. Det duger inte.
Att välja något CL-lag som halva Europas snorungar springer runt och gör reklam för blir också snedvridet fast på ett annat sätt. Nej, här behövs lite tuggmotstånd. Något man får knåda och brottas med ett tag. Lite David mot Goliat-feeling. En rejäl jobspost, samtidigt som man odlar den klassiska underdog-känslan hos Bajen. Nästan som på gamla dagar.
Vi tar oss därför an hur vårt supporterskap till Hammarby står sig mot det allra heligaste av det heliga – Helt enkelt mot självaste Gud. Vem har egentligen mest trogna supportrar? Hur står sig 11 000 mot 1 000 000 000? Känns uppgiften svettig? Betänk då att mirakel har hänt förr, både för 2 000 respektive för åtta år sedan.
Notera att undertecknad ingalunda är teologie doktor, ej heller en frekvent kyrkobesökare. Dock har jag en stark grön-vit tro och en fäbless för att utsätta den tron för diverse prövningar bestående av bataljer med allehanda andra grupperingar i samhället (Läs mer, men oftast mindre betydelsefulla landsortsklubbar). Inget är för heligt för att tas upp till ytan och bli jämförd med.
Valet av antal ronder är givet. Vi använder oss i denna batalj av sju kategorier. Siffran är helig för båda grupperna. Hos den ena parten för att den symboliserar Jesu sju ord på korset, de sju kardinaldygderna, vishetens sju pelare, sju sakrament, de sju dödssynderna osv.
För den andra parten behöver man bara nämna ett namn. Vår egen nr. 7: Suleyman Sleyman.
Låtom oss knäppa våra händer och be en stilla bön att det kommer att arta sig till en ”fair fight”. Får jag be församlingen resa sig upp. Må bästa tro vinna:
Rond 1 - Sång
Vid en första anblick påminner de båda om varandra; en grupp människor samlas och sjunger tillsammans ett antal fördefinierade sånger. Alla står bredvid varandra, känner samhörighet och skrålar efter bästa förmåga. Men här finns en väsentlig skillnad; i fotbollsfallet styrs inte sången av att alla från början till slut slaviskt och utan avbrott sjunger sångerna med en perfektion som skulle få den där ljudtanten i mellanstadiet att gå igång rejält. Nej, här kan sången plötsligt upphöra när någon av följande karaktärer påverkar din fokusering på sången:
• Domaren med den oformliga kroppshyddan
• Motståndaren med det ofördelaktiga utseendet
• Grön-vit målgörare
Tro står helt enkelt över fokus på sången. Dessutom visar det i fotbollsfallet, att styrkan i rösten och frenesin i densamma tyder på en väsentligt större passion och tro. Låt gå för att klangen och vibratot är långt bättre i kyrkofallet och att oktaverna har en hög grad av perfektion, men en ölindränkt artikulationsapparat, ett par hastigt svepta Jägermeister samt på tok för många gutturala utrop i de övre röstregionerna som man inte behärskar gör ju sitt till.
Förutom det följer vi inte slaviskt några invanda texter från något som skrevs t.ex. år 1881 (Förövrigt rätt svårt då klubben ej existerade det året) och trycktes i en röd bok, utan här tar sig kärleken till fotbollslaget och tron på densamma uttryck i mången nydanande skapandeprocesser. Till exempel när man befinner sig i en turistbuss, med en burk Pringles-chips och en kasse öl som vält under stolen. Man har nyss komponerat en ny underfundig ramsa efter att ha varit på pisspaus i Barva, Ödeshög, Bottnaryd eller annan håla tillsammans med andra likasinnade på väg till en bortamatch. Detta myller av skapande karaktärer, ett överflöd av dryckjom och en öppen grön-vit källkod. Kan det bli annat än succé? Ronden är avgjord.
1-0 till fotbollen.
Rond 2 - Antal utövare
Detta är en svår kategori att avgöra. Står antalet utövare i direkt proportion till hur trogen man är? 11 000 mot drygt 1 000 000 000. Det blir ”1-9 torsk” direkt. Eller? Som Bajare är jag naturligtvis färgad och hävdar snarare att det är den mer trogna inställningen, i detta fall den ”lilla klicken” på 11 000, som får symbolisera en äkthet och unikhet och där en miljard får symbolisera likformighet, masstillhörighet och följa alla andra.
Det är dock svårt att förbise 5.500 kyrkokörer som skrålar ideellt vecka ut och vecka in.
1-1. Kyrkan kvitterar.
Rond 3 - Spontana uttryck
Spontana uttryck sker ständigt i fotbollsfallet. Till exempel när illvilliga motståndarsupportrar för oväsen när du är på väg till arenan eller så befinner dessa stackars satar runt arenan innan din match och bräker för full hals. För att inte tala om de störande element som försöker sig på att överrösta dig och dina trosfränder, kasta diverse saker mot dig eller helt sonika springa över mot den sektion du står på.
Det skulle vara en syn för gudarna om det på samma sätt runt kyrkan på söndagarna samlades mängder av andra religionsutövare viftandes med flaggor för att skandera, störa, häckla och kasta allehanda snusdosor, mynt och stenar. De försöker sedan klättra över staketet, bryta sig in genom kyrkodörren och springa över altargovlet för att komma åt dig och de dina. När sedan vaktmästaren försöker skingra bråkstakarna får han en praktfull tjotablängare mellan lysmaskarna.
Allt medan du står där och sjunger just dina sånger i din kyrka med dina vänner. Det är inte riktigt så att man i det läget vänder andra kinden till om man säger så. Domedagsprofetiorna hos kvällspressen skulle hagla likt det gula och röda kortet en ordinär match med Martin Hansson på Söderstadion och den svarta tonern i Aftonbladets tryckpress skulle få bytas ett par gånger om man säger så.
Den något stela framtoningen hos kyrkan gör att de drar det kortaste strået i denna rond.
2-1. Fotbollen återtar ledningen.
Rond 4 - Tryck / stämning / intresse
Precis som i fotbollsfallet finns i kyrkofallet olika falanger som alla symboliserar olika grad av hängivenhet och besatthet. I vissa fall förekommer utomkroppsliga upplevelser medan man i andra fall upplever medlemmar som talar i tungor (Jfr intervju med Rikard Norling) samt helbrägdagörelse. Allt kryddat med en församling som med uppsträckta händer, viftande fingrar och ansiktet vänt upp mot (och förbi) kyrkotaket och som med slutna ögon sjunger med all sin kraft och känner ett med en högre makt. Det ter sig mäktigt och tyder på en grav form av hängivelse.
Å andra sidan så kan alla som upplysts, helats och återfötts på Söderstation vittna om en liknande frälsning; uppsträckta händer (Kanske inte lika många viftande fingrar), ansiktet vänt upp mot (och förbi) taket på J, K och L och med slutna ögon vrålar ur med all sin kraft och blir ett med, ja om inte Gud, så väl med Nacka eller någon grön-vit gubbe där uppe snett ovanför Enskede Gård.
Dock får de ovan nämnda varianterna av religiöst utövande ses som ovanliga i jämförelse med den stora mängden söndagsmässor och med det obefintliga tryck som där råder (Jfr Fredriksskans). Vid en sådan jämförelse tar fotbollen enkelt hem denna kategori.
3-1. Fotbollen rycker.
Rond 5 - Lokalen och faciliteter
Kategorin lokal finns till för att utröna om hur trogen man är sitt eget samfund oberoende av lokalen. I ena ringhörnan knorras det över ett, på tok för gammalt och slitet betongschabrak från 1966, som absolut inte håller dagens mått och som måste rivas för att bereda plats för en ny (Evenemangs)arena.
Hmmm, nu skall vi se. Lite rekapitulation tack. Bygga – riva – bygga vart 43:e år. Det betyder att Bromma Kyrka som uppfördes år 1160 skulle ha byggts på nytt 19 gånger under de 849 år som passerat. Ändå står ursprungsbyggnaden där med leriga gångar och samma gamla stenvägg som på kung Magnus Henrikssons tid. Marken runt byggnaden är till bredden fylld med nedgrävda döda människor. Några checkfrågor:
• Storbildsskärm som visar repriser av intressanta delar av predikningar? Näppeligen.
• Utskänkningstillstånd? Skulle inte tro det.
• Livesändning, summering på Text-TV, inslag av SVT, Aftonbladet ZOOM på hur prästen rörde sig, artiklar i alla tidningar samt nätupplagor? Nja, snarare en notis i något internt kopierat kristet månadsblad.
Någon som klagar? Icke sa Nicke.
Byggnaden fyller sitt syfte och behöver inte ändras och fyllas med diverse vidlyftiga planer på diversifierad kommersiell kringverksamhet så som plastiga jippoarrangemang, VIP-loger och allehanda Disney-shower för att öka intäkterna och få budgeten att gå ihop. Kyrkans etableringsansvarig torde vara, förutom stendöd, nöjd över att han år 1160 klubbade igenom bygget för de 100 enheter silver, sex rustningar och fem delar vete kyrkan kostade. Investeringen har under årens lopp betalat tillbaka sig med råge. Ett business case som skulle ge Philip Anschutz våta drömmar om nätterna.
3-2. Kyrkan reducerar och knappar in.
Rond 6 - Familjens inblandning
I fotbollsfallet blir familjen och omgivningen ofta indirekt inblandade (Alternativt även motvilligt) i dina förehavanden med ditt kära Bajen. Detta gäller då du ej är närvarande under själva matchdagen, på bortaresor samt vid matchdagar framåt småtimmarna när du kommer inraglande hem.
För att inte tala om frukosten dagen efter då man inte mår alltför prima. Kebab för 29 kr kanske inte innebär KRAV-märkt kött, icke genmodifierade grönsaker samt hantering enligt Livsmedelverkets riktlinjer när allt kommer kring. Eller om det var ölen som spökade?
Övriga familjemedlemmar kan även blandas in i form av grön-vita babybodies stl. 50-56 cl, matchtröjor, klistermärken samt gungande vimplar i bilen. Att barnen blir Bajare när de växer upp är inget anmärkningsvärt och således ingen högoddsare. För övrigt tvingas familjen ofta titta på Text-TV mitt i favoritprogrammet. Är du en typisk 377-fetischist urskuldar du dig med Alfons Åberg-mantrat ”Jag skall bara...” och sträcker dig mot fjärrkontrollen.
Kombattantens direkta påverkan på familjemedlemmarna ter sig något annorlunda. Här börjar involverandet i de flesta fall redan efter tre månader då avkommorna vigs in i kyrkans värld i form av dopet. Vidare skickas barnen på konfirmationsläger 14 år senare för att ytterligare 15 år senare vigas. Allt detta ihop med allehanda gudstjänster, julottan, julkörer, påskmässor, vänners dop, bröllop, begravningar etc. för att slutligen dra in årorna och skickas vidare ned i marken för vidare transport upp mot pärleporten.
Även om det förekommer att Bajare gifter sig vid fotbollsplanen, att klubbmärket syns i dödsannonser och undertecknad fick kyrkoorganisten att spela ”Här är Hammarbys A-lag” vid vandringen ut ur kyrkan på vårt bröllop, tyder det ändå mer på kyrkans makt än den grön-vita styrkan.
När det gäller familjeinblandning får vi lov att beteckna kyrkan som vinnare i denna kategori.
3-3. Kyrkan kvitterar. En rond kvar.
Rond 7 - Fördomar och tolerans
Jämn gren. Båda har vid en första anblick en stor portion tolerans. Den ena har i och för sig en mikroskopisk liten mörk fläck i form av sin, ska vi säga låga tolerans mot uppblåsta, tunnhåriga och överviktiga domare, rabiata motståndarbackar och inavlade bönder. Men att ha så pass stor tolerans så att man ”vänder andra kinden till” gränsar nästan till en obegriplig dumhet.
Den grön-vita tävlande visar prov på stor tolerans då samhörigheten är så pass gränsöverskridande att det ibland finns ett outtalat vänskapsband mellan klubbar enkom för att deras klubbfärger råkar vara av lika underbar kombination: Den gröna färgen stimulerar drömmar och står för hjärtats angelägenheter och den vita för det rena, ärliga och sanna. Livets och dödens färg. Två, något motsägelsefulla egenskaper i symbios (Inte konstigt att man är kluven som Bajare).
Tyvärr gör fördomarna om andra lag, supportrar och domare att fotbollen i denna rond blir brädad av kyrkan (Även om vi alla vet att fördomarna är med sanningen överensstämmande).
3-4. Kyrkan tar hem den sista ronden och så även tävlingen.
Skulle någon inte acceptera detta nederlag som det innebär att inte vinna efter de sju ronderna skulle man kunna strida i ett antal reservronder. Ämnena skulle kunna vara:
Rond 8 - Texttolkning (Psalmer vs. Ramsor)
Rond 9 - Syn på omgivning (Alla är Guds barn vs. 15 andra idiotlag)
Rond 10 - Symbol (Kors vs. klubbmärke)
Rond 11 - Konservatism (2 000 år av tro vs. bajenandan)
Rond 12 - Slogan (”Jesus loves you” vs. ”Bajen bäst i sta’n”)
Rond 13 - Utstyrsel (Prästkappa vs. tränaroverall)
-----------------
Epilog
En otippad segrare? Oväntat stora siffror? Nej, nej. 2-6 mot Peking hemma, då pratar vi stora siffror (1-9 var mer en surrealistisk afton. Den tror jag inte ens har ägt rum). Ändå försökte jag att vara så subjektiv och enögd jag kunde. Men misströsta inte. Konsensus är att det ibland kan vara bra att se utanför boxen och hur andra hängivna beter sig.
Inte för att vi alla behöver samlas i små grupper om vardagkvällarna, hålla varandra i händerna och tolka betydelsen av uttalanden som Roffe Z gjort, än mindre sitta och analysera den djuplodande innebörden i texten ”Kolla, kolla, kolla björken...”. Det finns inte heller någon anledning till att vi åker på sommarläger för att bo i tält och verkligen känna efter om det är Bajen vi tror på.
Nej, det är bara att bita ihop och komma igen. Till exempel på söndag, på självaste påskdagen, den största högtiden i kyrkoåret. För oss infinner sig den största högtiden i bajenåret på den skönt sunkiga Söderstadion och tillsammans med vår grön-vita församling kommer vi uppleva himmelsk glädje. Men var så säker att lika många gånger vi skriker upp i skyn i vild eufori, övertygade att vi tillhör, stöttas och är ett med en högre grön-vitskimrande kraft, lika många gånger kommer vi argsint titta ned mot betongen och bli djupt insiktsfulla att det förutom en himmel även finns ett helvete.
Det är knappast någon tillfällighet att über-Lucifer har en stor förkärlek till kulören svart, benämns Hell-strömmer och vars unga adepter hälsar motståndarna välkomna med ett kärvänligt ”Welcome to hell…”
Mörkrets furste verkar genom hans hord av svartklädda bonnlakejer med ondsint eld i blicken och visst är det så att skoavtrycken helt saknar mönster av dobbar och här framträder en tydlig hov. Det är bara svansen som fattas.
Tack för att ni skapade lite balans, SvFF:s domarkår.
Eder teologifilosof,
