Djurgården-Värnamo: Säsongens största förlust.
Värnamo förlorade med 5-0 i huvudstaden.
Det var ytterst få, möjligen någon naiv och hoppfull smålänning, som förväntade sig något annat än förlust mot Djurgården på bortaplan. De två klubbarna har väsensskilda ekonomiska förutsättningar och även dagsform talade till Djurgårdens favör. Det finns dock alltid ett halmstrå här och där samt det slitna uttrycket ”bollen är rund”.
Vi tar det dock från början.
Inför matchen hade Värnamo endast tagit en poäng efter uppehållet och detta var sämst i hela Allsvenskan. Tre nya spelare hade värvats varav två fick chansen direkt från start i denna match. Det är Lohikangas som hade tränat med IFK i en vecka och Zeljkovic som enbart varit på Ljusveckas träningsanläggning i två dagar.
Hellberg ställde upp med denna elva:
Vaitsiahovich
Winsth – Tihi – Eriksson – Lohikangas
Wenderson – Larsson – Magashy
Becirovic – Antonsson – Zeljkovic
Förutom nyförvärven så gjorde också Becirovic sin första allsvenska start. Spelaren har missat en stor del av året p. g. a. skador men ändå hunnit med några inhopp. Liraren ger alltid ett piggt intryck med sina löpmeter. Tre nya spelare in innebär automatiskt att tre åker ut och dessa var Wennergrund, Vindehall och Kenndal. Två kamrater byte också position, den första är Wenderson som gick från vänsterytter till mittfältare och den andre är Larsson som skiftade från vänsterback till mittfältare.
Det kan ifrågasättas ifall dessa förflyttningar var lämpliga då det innebar att Vindehall och Kenndal bänkades. Förvisso var båda dåliga i den föregående omgången men detta är de inte ensamma om. Vindehall hade eventuellt varit nyttig med sitt duellspel och sin bollåtererövring. Den rimliga förklaringen bakom petningen är att Larssons naturliga position är mittback och spelaren var ofta nere i straffområdet jämsides med försvarana och bildade en fembackslinje under matchen. Det är givetvis mer rimligt att starta med en mittback ifall man vill bilda en fembackslinje än med en mittfältare. Samtidigt så var Larssons insats halvdan vilket förklaras senare i texten och detta gör att jag är tveksam kring om Hellbergs val var rätt.
Att Wenderson spelade i stället för Kenndal är svårbegripligt för mig. Kenndal är lagets bästa passningsspelare och han har varit en länk mellan backlinjen och mittfältet sedan serien startade medan Wenderson primärt spelat vänsterytter. Att byta position i en match med denna svårighetsgrad är knappast optimalt och Wenderson har också uppvisat begränsat spelsinne emellanåt vilket riskerar att straffa sig på mittfältet. Förmodligen beror Kenndals petning på dagsform och/eller en skadekänning.
Att flytta Wennergrund från elvan är fullt rimligt eftersom han var iskall mot Sundsvall. Han kändes väldigt nervös och nästan ”rädd” vilket bidrog till att mest sprang runt och gömde sig på sin kant.
På skadelistan återfanns Kindberg, Wallenberg, de Vries, Johansson och Netinho där de tre sistnämnda hade varit aktuella för startelvan om de varit friska. De Vries är korsbandsskadad och kommer tyvärr missa hela säsongen. Johansson har lättare känningar och väntas vara redo för AIK samtidigt som också Nethinos skadeproblematik är lindring.
Djurgården:
Medan Värnamo var omstartens sämsta lag så var Djurgården det bästa. Stockholmarna hade plockat nio poäng och därmed besegrat Sundsvall, Hammarby samt Helsingborg. Särskilt starka är Djurgården på Tele2 där de inför omgången vunnit 6 av 7 drabbningar med bl. a. 4-0-segrar mot Sirius, Malmö och Varberg. Tabellmässigt var Djurgården andraplacerade och bara en poäng efter ledande Häcken.
Tränarduon ”Kim och Tolle” har sedan de tog över fått mycket beröm med SM-guldet 2019 som klimax. De spelar en fotboll som kännetecknas av possession, platsbyten, spelvändningar och hög press. Blåränderna är stabila defensivt där de inför mötet enbart släppt in tio mål vilket var bäst i Allsvenskan.
Denna elva ställdes på banan:
Zetterström
Johansson – Hien – Ekdal - Andersson
Banda – Finndell - Eriksson
Radetinac – Edvardsen – Wikheim
Både Finndell och Radetinac var tillbaka efter skada respektive sjukdom medan Käck samt Schüller inte var tillgängliga för spel. Inför mötet så hade Djurgården ett tätt schema med fyra matcher de 12 kommande dagarna vilket inkluderade ett dubbelmöte mot kroatiska Rijeka och en allsvensk toppmatch mot Häcken. Detta ledde till rotation där mittfältaren Andersson ersatte vänsterbacken Bengtsson och formstarke Asoro vilades.
Innan avspark så avtackades kaptenen Magnus Eriksson som spelat 100 allsvenska matcher för Djurgården. Eriksson fick en matchtröja med siffran ”100” på ryggen av sportchefen Bosse Andersson och massvis med applåder från publiken. Eriksson var i min mening Allsvenskans bästa mittfältare ifjol men har varit mer ojämn detta år.
Innan matchrapporten bör det nämnas att termen ”Eriksson (D)” syftar på mittfältaren i Djurgården IF medan ”Eriksson (V)” syftar på försvararen i Värnamo.
Första halvlek:
Värnamo öppnar piggt och tilldöms en hörna redan i den andra minuten. Det blir en kort variant där Zeljkovic får bollen och skickar ett inlägg mot straffområdet. Mittbacken Ekdal är uppe och nickar men hans nick hamnar hos Antonsson som skjuter från dålig vinkel varpå skottet går utanför. Värnamo har ytterligare ett farligt anfall i inledningen och det börjar med att Becirovic vinner en duell mot Andersson på kanten för att sedan slå en passning centralt i banan. Antonsson tar emot bollen medan han tampas mot två Djurgårdsförsvarare och forwarden försöker spela vidare till Zeljkovic men det ivriga försvaret lyckas rensa undan. Med facit i hand så borde Antonsson aldrig ha vidrört bollen utan låtit den rulla vidare till Zeljkovic som i så fall haft öppen gata mot mål.
Djurgården uppvisade därmed brister i försvarsspelet och därför kunde Värnamo emellanåt passa sig fram och skapa lägen. Väl på offensiv planhalva såg det mycket bättre ut från blårändernas sida som ständigt uppvisade briljans. I den sjätte minuten slår Andersson ett klockrent inspel till Radetinac som skjuter direkt. Den omarkerade Radetinac stod placerad mellan backlinjen och mittfältet varav just markeringsspelet var en svaghet för Värnamo matchen igenom. Minuten därpå spelar Eriksson (D) till anfallaren Edvardsen men hans skott blockeras av Tihi. Bollen hamnar hos Finndell som slår en klockren crossboll till Radetinac som spelar in bollen i straffområdet på ett tillslag. Bollen går mot Banda som är i kamp med Larsson men djurgårdaren lyckas inte styra in bollen. Minuten därpå skjuter Finndell på egen hand från distans men skottet går utanför.
I den nionde minuten vänder spelet efter att Lohikangas slagit en långboll mot Becirovic. Målvakten Zetterström springer ut och försöker rensa men skjuter rakt på Becirovic och oturligt nog studsar bollen till Ekdal som lyckas undanröja faran. Med lite flyt hade bollen studsat med Becirovic som hade kunnat peta in bollen i öppet mål. Så blev det dock inte och i stället blir Djurgården mer och mer dominanta. I den 15:e minuten levererar Andersson ett inspel som Ekdal styr men Eriksson (V) är på hugget och blockerar. I anfallet därpå kommer ett nytt inlägg från stekhete Andersson och det nickas in i nätmaskorna av Radetinac som vinner en duell mot Lohikangas. Väldigt olyckligt att det var Lohi som fick agera syndabock efter bara kvarten spelad med tanke på att det var hans debutmatch.
Ett besvärligt faktum för Värnamo är att Djurgården vunnit alla åtta matcher de tagit ledningen i. Utöver ett stabilt försvar så är blåränderna kontringsstarka vilket är sårbart när ett lag i underläge måste öppna upp sig i jakt på en kvittering. Fem minuter efter målet slår Finndell en perfekt crossboll till Radetinac. Målskytten hamnar i duell med syndabocken Lohikangas och på Robben-manér skär han in från kanten och skjuter men skottet går utanför.
I den 22:a minuten har IFK en möjlighet efter att Winsth slagit en bra och öppnande passning till Magashy men nigerian lyckas inte få kontroll på bollen efter en duell med Hien. Minuten efter är Winsth återigen inblandad i en farlighet och det börjar återigen med en passning till Maga. Den sistnämnde tar emot bollen medan Winsth tar en löpning in i straffområdet. Nigerianen passar sedan tillbaka och bollen är på väg ut över kortlinjen när Winsth med en glidtacklings-liknande rörelse lyckas göra ett klockrent inspel till Antonsson som skjuter mitt i straffområdet men Ekdal blockerar. I en match likt denna får man väldigt få möjligheter och det är minst sagt kostsamt att inte utnyttja dessa chanser. Ekdals blockering styrs ut till hörna och på den skjuter Zeljkovic ett skott som blockeras ut till en ny hörna. På den andra får Magashy chansen från distans men avslutet är inte innanför målburens ramar.
Den korta perioden med Värnamo-press leder alltså till ingenting och i stället återtar Djurgården initiativet. Efter ett fartfyllt passningsspel skjuter Banda från distans i den 25:e minuten men Vaitsiahovich räddar skottet. Minuten därpå har Finndell en volley som går utanför. I den 28:e minuten har Andersson en frisparksmöjlighet men bollen går högt över mål. Med halvtimmen spelad kommer dock 2-0 för Djurgården och det börjar med att Wenderson tar emot bollen felvänd på egen planhalva. Banda kommer bakifrån för att pressa och Wenderson försöker vrida kroppen och på så viss finta bort Banda. I aktionen tappar han dock kontroll över bollen och det uppfattar Eriksson (D) som gör ett försök att återta den. Wenderson och Eriksson (D) hamnar i en kollision där ingen får kontroll över bollen och den studsar i stället till Banda som skickligt och på ett tillslag spelar vidare till Eriksson (D). Den sistnämnde kommer ensam mot Eriksson (V) där hemmaspelaren skjuter i steget och kyligt placerar in ett mål.
Sekvensen kan beskrivas som en miniatyr som speglar matchen i dess helhet. Ett enkelt misstag från Värnamos sida straffar Djurgården direkt med hjälp av briljans och skicklighet. Noterbart är att Djurgården stod för liknande misstag men smålänningarna hade alltså inte förmågan att straffa huvudstadslaget. Bandas assist är också klockren och även Erikssons (D) placering där han hittar en liten lucka mellan backen och målvakten. Just den offensiva spetskompetensen som den nämnda duon uppvisade besitter ingen i Värnamo förutom möjligen Oscar Johansson som inte ens var med på plan.
Efter målet slår Djurgården av på tempot och deras hårda press avtar. Tre minuter efter fullträffen är det i stället Värnamo som hotar där Magashy passar Zeljkovic. Nyförvärvet tar några löpmeter med bollen och skjuter utanför. I den 42:a minuten är Piotr Johanssons mottagning dålig och detta uppfattar Wenderson som roffar åt sig bollen. Wenderson springer några meter och skjuter men rakt på Zetterström. Innan halvtid har även stockholmarna två möjligheter. Först är det Wikheim som tar sig förbi Winsth och skjuter men Larsson blockerar. Minuten därpå skjuter Finndell från distans och Vaitsiahovich räddar trots en läskig styrning från en av backarna.
I halvtidspausen stod det 2-0 till Djurgårdens men trots detta hade spelet varit godkänt, särskilt på den offensiva planhalvan. Statistiskt så visade xG 0.88 för Djurgården och 0.56 för Värnamo vilket är relativt jämnt. Skott på mål var dock 4-1 och samma siffror gällde för avslut i målzonen. Djurgården hade 12 tillfällen i offensivt straffområde medan kamraterna enbart hade 3. Tillfällen på offensiv tredjedel var 21-11 till Djurgårdens favör och denna fakta visar sammantaget att Djurgården var bättre på att ta sig till farliga ytor där det är enklast att göra mål.
Andra halvlek:
Värnamo börjar också den andra halvleken piggt med flera anfallsvågor mot Djurgården. I den 50:e minuten spelar Winsth till Magashy som därefter slår en bra passning till Becirovic. Den sistnämnde passar in i boxen där Zeljkovic står fri och är redo för en enkel ”tap-in”. Becirovics passning är dock felriktad och därför lyckas inte Zeljkovic näta. Två minuter senare kommer i stället 3-0 efter att IFK-försvaret inte lyckats rensa undan bollen. Den hamnar hos Edvardsen och ett passivt Värnamo låter honom till en början promenera fram. Wenderson reagerar på detta och gör ett försök att stoppa honom men Edvardsen lyckad ändå passa till Banda som placerar in 3-0 med ett rullande distansskott. Eriksson (V) försöker blockera målgörarens avslut men han är för långsam ut i blockeringen och täcker en alltför liten yta av målet.
I anfallet som sker direkt efter målet så har Värnamo ett bra läge, det är Wenderson som slår in ett inlägg och hittar en fri Larsson men han nickar utanför. Tio minuter senare har Asoro kommit in för hemmalaget och spelaren skapar en chans direkt. Han kommer fram på kanten och slår in bollen i straffområdet där han prickar han Andersson som hotar med en styrning som räddas av Vaitsiahovich. Minuten därpå har spelet vänt och Zeljkovic skjuter men skottet blockeras. Värnamos anfall blev ofta uddlösa likt dessa där det antingen saknades precision i det avgörande momentet eller ett desperat avslut som var ofarligt.
Motsatsen gällde för Djurgården som med hög fart kunde passa sig genom Värnamos försvarslinjer och hamna i bra avslutslägen. I den 66:e minuten har Andersson bollen och han hittar en omarkerad Radetinac som är precis i utkanten av straffområdet. Radetinac får bollen och spelar till Edvardsen som skjuter utanför inifrån straffområdet. Utöver att det är skickligt utfört så är det snabbheten i sekvensen som är svårhanterlig för Värnamo då försvararna inte hinner omgruppera och täcka ytor.
I den 67:e minuten utökar Djurgården ledningen för fjärde gången. Det börjar med att Asoro roffar åt sig bollen från Lohikangas och passar en omarkerad Eriksson (D) som sätter 4-0. Väldigt bra placering av målskytten som faktiskt stod utanför straffområdet i skottläget. Vaitsiahovich målvaktsingripande kan kritiseras i sekvensen eftersom han har sin kroppsvikt på vänstra benet i samband med skottet och därför inte hinner slänga sig åt motsatt håll.
Precis efter avspark görs ett försök att sätta ett tröstmål efter att Zeljkovic kommit runt på kanten och passat Antonsson men hans skott blockeras. I den 75:e minuten har Radetinac ett skott från distans men det leder ingen vart. I den 84:e minuten sker det ett missförstånd mellan Zeljkovic och Vindehall vilket leder till att inhopparen Doumbouya får tag på bollen och skjuter men bollen går utanför.
I den 86:e minuten skickar Andersson in ett inlägg till en omarkerad Edvardsen som testar Vaitsiahovich med ett volley-skott men målvakten räddar. Även Radetinac har ett avslut strax därpå men det är ofarligt. I den 88:e minuten fortsatte djurgårdarna att hota Värnamo och det börjar med en djupledsboll där Bengtsson är steget före Winsth. Bengtsson spelar in bollen till en omarkerad Edvardsen som får en jättechans men skottet går utanför. Halvdant försvar från Eriksson och Näsström som inte hänger med.
Edvardsen missade alltså det nämnda läget men skulle få jubla på övertid. Det börjar med en halvplanspassning från Andersson som går mot Edvardsen. Edvardsen springer ifrån Näsström samt Eriksson (V) och kommer ensam med Vaitsiahovich som han lyckas dribbla förbi och därefter näta. En väldigt klantig sprint från målet av Vaitsiahovich som missbedömer situationen helt. Innan slutsignal har faktiskt inhopparen Wennergrund ett skott som blockeras men matchen slutar 5-0.
Tanker efter matchen:
Även om huvudstadslaget vann rättvist så är resultatet missvisande då 5-0 inte speglar spelinsatserna. En indikation på detta är att Djurgårdens xG var 2.29 och Värnamos var 0.99. Samtidigt så ljuger varken tabell eller resultattavla vilket tyder på att det fanns reella brister på plan. Siffrorna rörande skott på mål var 11-1 (!) och 6-1 kring avslut i målzonen. Djurgården var därmed bättre i de målfarliga zonerna vilket ofta fäller avgörande.
Den individuella skickligheten och förmågan att utnyttja motståndarnas misstag var också en tydlig kontrast under mötet. Blåränderna var framför allt bra på att göra saker i fart och Värnamo hängde inte med.
En diskussion som uppkom efter matchen var kring ifall Hellberg och Thern borde förändrat grundtaktiken och varit mer cyniska. Thern, som troligen är den viktigaste faktorn bakom Värnamos resa från division 1 till Allsvenskan, har en fotbollsfilosofi som kännetecknas av kortpassningsspel i offensiven och hård press i defensiven. Orsaken till att Hellberg valdes som tränare var för att han förväntades kunna fortsätta implementera denna taktik i Allsvenskan. Therns tänk har gynnat Värnamo men frågan är ifall den borde reviderats eller t. o. m. skrotats inför denna match.
Problemet med att spela på egen planhalva var att Djurgården var skickliga i sin bollåtererövring där Eriksson (D) och Finndell vann majoriteten av andrabollarna. Blåränderna kännetecknas också av en ivrig press vilket stressar bollhållare och riskerar att leda till misstag. Att tappa bollen på egen planhalva mot Djurgården på Tele2:s snabba konstgräs är riskabelt eftersom stockholmarna är vassa på att luckra upp försvarslinjer och skapa konkreta målchanser. 2-0-målet där Wenderson går bort sig är ett utmärkt exempel på detta. En ”förstå-sig-på-are” skulle kunna hävda att det vore smartare att parkera 10 spelare runt straffområdet och enbart skicka långbollar mot Antonsson.
Som alltid så finns det två sidor av myntet. Å ena sidan har Therns taktik varit framgångsrik och spelarna är vana vid strategin. Att plötsligt byta grundtaktik riskerar att skapa otrygghet och leda till misstag. Vidare är det oftast utvecklande att fortsätta spela med samma taktik i omgång efter omgång mot olika motståndare. Olika matcher leder till olikartade situationer och det gör att taktiken kan utvecklas och nyanseras beroende på omständigheterna.
En kritiker skulle dock hävda att eftersom olika lag har skiftande förutsättningar så behövs också olika taktiska instruktioner. Nivån på ett topplag i Allsvenskan är väsensskilt mot det som Värnamo prövades mot i Superettan och i Division 1. I början av säsongen fick Degerfors kritik för att de fortsatte spela en passningsorienterad fotboll med stort bollinnehav trots att de radade upp förluster. Kritikerna efterfrågade dock oftast inte en radikal förändring utan mer pragmatism. Undertecknad väljer inte sida i sammanhanget utan vill enbart belysa att det finns olika åsikter i frågan.
Spelarinsatserna på plan är skiftande. Angående Vaitsiahovich så är det svårt att godkänna en målvakt som släpper in fem mål och dessutom tar ett rejält felbeslut vid det sista. Det tredje och fjärde målet är placeringar som skjuts från distans och möjligen hade en mer reflexsnabb målvakt hunnit ner och räddat avsluten. Dock är underlaget en svårighet för Vaitsiahovich som är van vid att bollen rullar långsammare.
Angående mittbackarna så är Tihi godkänd. Han är knappast felfri men bra i närkamperna och på att läsa spelet. Inget av de insläppta målen kan kopplas till ett misstag från hans sida. Eriksson håller en liknande nivå men är kanske snäppet under. Vid 2-0-målet lyckas han inte stoppa sin namne och även vid 3-0 är han långsam ut när han ska blockera Banda. Han är dock bra i huvudspelet och vinner flera fysiska dueller.
Ytterbackarna har det svårare och gör en halvdan insats. Djurgården var väldigt farliga nere på kanterna där de ofta kom igenom enkelt och kunde mata in bollar i boxen. Till ytterbackarnas försvar så kan det nämnas att Djurgården ofta kombinerade på kanterna där det blev ”2-mot-1” situationer vilket gav stockholmarna ett numerärt övertag. Winsth har stora problem med Andersson trots ett tappert kämpande. Det kan dock nämnas att Winsth är aktiv offensivt där han slog flera öppnande passningar och sprang uppåt. Debutanten Lohikangas fick ingen särskilt bra debut och undertecknad skulle underkänna hans insats. Lohi förlorar den avgörande nickduellen mot Radetinac vid ”1-0” och tappar bollen mot Asoro vid det fjärde målet. Även om Lohikangas inte blev totalt bortdribblad så kändes han nervös och osäker i duellerna mot Radetinac och han hade svårt att stoppa hans inspel. Lohi skickade upp en del bollar offensivt men i princip alla hade dålig precision vilket ledde till att Djurgården enkelt kunde rensa undan. Lohikangas har förvisso några bra brytningar och rör sig relativt bra men det är ändå en dålig start.
Ett generellt mönster kring försvarsspelet som egentligen gällde hela laget var att det var ”osynkroniserat”. Djurgårdarna hade hög fart vilket ledde till att Värnamo tappade markering och inte hann komma i gång med ”press-spelet” ordentligt. Det blev därför fria ytor när Djurgården byte sida eller gjorde något överraskande. Medan pressingen var begränsad så klaffade passningsspelet emellanåt där Värnamo kunde ta sig ur Djurgårdens press. Samtidigt så var inte passningsspelet felfritt utan det skedde också flera enkla misstag.
Magashy är godkänd eftersom han ofta höll sin yta och även var involverad offensivt. Förvisso förlorade Maga en del dueller och hans första-touch brast också emellanåt men det är ändå en godkänd insats. Wenderson är ojämn matchen igenom. Överlag är han disciplinerad i defensiven där han går in fysiskt i närkamper och även är passningssäker. Det kommer dock ett och annat misstag efter att han blivit uppäten av Djurgårdens press. Även om Wenderson hängde med upp i anfallen så bidrog han knappt med något nämnvärt. Larsson gör också en halvdan insats och han har emellanåt svårt att hantera pressingen. Det blev några felpass från den annars bollskicklige spelaren men det är framför allt i närkamperna som hans svaghet tydliggörs. Han vann i princip ingen andraboll och en representativ sekvens är i den 83:e minuten när Larsson försöker täcka ut till hörna. Han har Edvardsen bakom sig och anfallaren lyckas med på ren kraft puta undan Larsson och återta bollkontrollen.
Angående fronttrean så vill jag inledningsvis ge beröm till Becirovic för hans stenhårda press och han lyckas även bryta några passningar. Löpningarna från Becirovic öppnar också upp ytor för medspelarna. I en sådan här match räcker det dock inte med ivriga sprinter utan det krävs mer bollskicklighet och spelförståelsen i de avgörande momenten, där fallerade Becirovic.. Anfallaren Antonsson är inte särskilt synlig men även han viker ner sig i de avgörande lägena. Han missar superchansen i den första halvleken där Winsth ”glidtacklar” in bollen och borde släppt ett inspel i början av matchen. I vanlig ordning kan eloge ges till att han arbetar hårt på egen planhalva och hjälper försvaret men mer förväntas av en forward. Debutanten Zeljkovic gör en ”okej” match där han ofta är synlig och försöker involvera sig i spelet. Han uppvisar också teknisk skicklighet men skapar få konkreta möjligheter. Vidare tas en del onödiga avslut från distans där man i stället hade kunnat försökt spela sig fram till ett bättre läge. Även Zeljkovic kan berömmas för att han inte latar sig utan hjälper defensiven.
Nästa match för Värnamos del är mot AIK hemma på Finnvedsvallen den 24 juli. En väldigt svår uppgift där det de gulsvarta givetvis är givna favoriter. En ljusglimt är dock att Värnamo är svårslagna på hemmaplan där Hammarby torskat och Malmö toppat poäng. Det lär därmed knappast bli en ny ”5-0”-förlust.
Tabellmässigt innebär storförlusten ingen förändring. Värnamo är fortfarande på 13:e plats och har tre poäng ner till Sundsvall och 5 poäng ner till Degerfors. Uppåt så är det två poäng till Varberg och tre poäng till Norrköping. Vid en oväntad skrällseger så kan man därmed klättra uppåt två platser.
