Spelarbetyg 2022: Mittfältare och anfallare
Lagets mittfältare, yttrar och anfallare betygsätts. Två femmor delas ut.
Värnamos debutsäsong i det svenska finrummet är över och i denna artikel ska betyg delas ut till innermittfältare, yttrar och anfallare
Betygen som kan ges är 1-5 och följande kännetecknar respektive betyg:
1 – Spelaren håller inte för Allsvenskan utifrån det som visats detta år.
2 – Spelarens säsong är godkänd men inte mer än så. Spelaren har oftast en tydlig styrka vilket gör att han kan fylla en viss funktion på ett bra sätt. Spelaren är dock inte ”komplett” utan har tydliga brister i andra delar av sitt spel.
3 – Ganska bra säsong med en generellt hög lägsta-nivå. Högsta-nivån är dock alltför låg eller uppvisas alltför sällan för ett högre betyg. Noterbart är ”treor” också kan göra misstag men det får endast ske vid få tillfällen för att detta betyg ska erhållas.
4 – Bra säsong där spelaren kontinuerligt haft höga toppar och kan prestera mot olika motstånd och i olika matchsituationer. Har goda möjligheter att spela i ett mer etablerat lag nästa år.
5 – Är en av de bästa på sin position i hela Allsvenskan och utan spelaren hade Värnamo troligen varit lägre ner i tabellen.
Endast tävlingsmatcher kommer att värderas och inte insatser i eventuella vänskapsmatcher.
Innermittfältare:
Charlie Vindehall – 2
Det blev 27 tävlingsmatcher för Vindehalls del men endast 9 bataljer från start med 1 mål på poängkontot. Han är en aggressiv bollvinnare som går in stenhårt i dueller och således passar i matcher där Värnamo bevakar en ledning. Med sina många löpmeter täcker Vindehall stora ytor på planen men Charlie har också ett fint driv med bollen. Mittfältarens tydligaste brister är spelförståelsen, första-touchen och avslutningsförmågan. Under 2021 så blev det också 27 tävlingsmatcher varav 10 starter för Vindehall. Just denna statistik förklarar varför han är en ”tvåa”. Jag upplever nämligen att han är en ganska begränsad spelare som inte har en tillräckligt bred repertoar och spets för att kunna starta regelbundet på denna nivå. Han passar bättre när startspelarna blivit trötta och ny energi behövs för att antingen försvara en ledning eller för bryta ner ett motståndarförsvar när en kvittering jagas.
William Kenndal – 2
Kenndal har fått speltid i 29 matcher varav 22 har varit starter. Det är en passningsskicklig spelare med fint tillslag och som dessutom är rörlig. Hans rörlighet gör att han ofta är spelbar när medspelarna blir pressade och han är således nyttig utifrån den aspekten. Han har en ganska defensiv utgångsposition och har i några matcher varit i jämnhöjd med backlinjen när Värnamo försvarar. Anledningen till att det endast blir en tvåa för Kenndal är för att han är ganska ojämn. Ibland slarvar han i de avgörande lägena och i vissa matcher blir det primärt enkla sidledspassningar eller bakåtpassningar. Han springer mycket och bidrar på så sätt defensivt men han är relativt svag i dueller och förlorar merparten av luftduellerna han hamnar i. Både denna och under fjolårssäsongen så blev det 0 poäng från hans del fastän han är mittfältare och det är också något som sänker intrycket av hans prestation. Nämnas bör att han ”nosade” på en trea och har en hög höjd.
Hampus Näsström – 2
Näsström naturliga position är mittback men i Värnamo har han placerats på mittfältet. Spelaren har använts som en defensiv mittfältare där han går ner i straffområdet när Värnamo försvarar men står på mittfältet när IFK attackerar. Näsström kom till Värnamo från division 1-laget Sylvia i vintras. Det var således ett stort steg för Näsström och säsongen är godkänd. Det har blivit speltid i 25 allsvenska matcher men bara 7 starter. Näsström är bra på att vinna dueller och väldigt användbar när motståndarna har fasta situationer. Trots sin storlek så har han en bra grundteknik och han har även gjort en och annan dribblingsräd. En utmaning för Näsström är tempot, särskilt när han hamnat på mittfältet och måste fatta beslut snabbt. Det har nämligen blivit en och annan ogenomtänkt passning. I vissa matcher kan han se lite klumpig ut i sidledsförflyttningar och han har därmed svårt att hänga med mot fartfyllda lag. Han är en typisk ”tvåa” eftersom han passar bra under vissa specifika omständigheter och det är mot fysiskt orienterade lag som slår mycket långbollar samt satsar på fasta situationer. Mot mer ”tiki taka”-liknande lag där det krävs mycket löpningar och snabba förflyttningar så är han inte lika vass.
Abdussalam Magashy – 4
Magashy kom till Värnamo inför säsongen 2020 och har blivit bättre och bättre för varje år. Han är stark, snabb, explosiv, teknisk och väldigt ivrig. När Magashy får mycket yta på offensiv planhalva så går det väldigt fort och Magashy har varit inblandad i många farligheter. På poängkontot har det blivit 4 mål och 3 assist för nigerianen. Spelaren har ingen tydlig svaghet men har ibland slarvat i de avgörande lägena, det är antingen dålig precision i avsluten eller ogenomtänkta passningar. Trots mycket löpningar och styrka så är han inte heller överdrivet bra i bollåtererövringen. Magashy har inte den sista ”dominanta spetsen” som krävs för att få det högsta betyget. Det är dock en väldigt bra lirare som endast är 24 år och troligen kommer spela i ett bättre lag än Värnamo nästa säsong.
Wenderson – 2
Wenderson har varit en given del av förstaelvan denna säsong och det har blivit ett mål samt tre assist. Under våren så spelade han som ytter och efter juniuppehållet så har det blivit spel på mittfältet. I rollen som ytter passade han inte alls men på mittfältet har insatsen ändå varit godkänd. Hans styrka är att han är väldigt passningsskicklig och fungerar bra i speluppbyggnaden mellan straffområdena. Han är också disciplinerad i defensiven och tar alltid hemjobbet. Hans tydligaste brist är dock spelförståelsen på den sista tredjedelen där han har svårt att se luckor i motståndarnas försvar och uppfatta öppnande löpningar från medspelarna. Det har också varit en del småslarv med felpass, passivt försvar och dålig första-touch vilket sänker betyget. Jag upplever alltså att han är för ojämn för att få en högre siffra.
David Edvardsson -
Edvardsson har spelat 132 minuter Allsvenskan och 120 minuter i cupen. Konkret har det blivit två framspelningar. Med tanke på att han spelat ganska lite så väljer jag att inte betygsätta honom. Spelaren, som är inlånad från Malmö, har dock utmärkt sig med bra spelförståelse, fin teknik och många löpmeter. Mittfältaren hade dock mått bra av styrketräning och har ibland svårt att hänga med i tempot vilket dock kan kopplas till att han spelat lite på den högsta nivån. Edvardsson har förövrigt blivit kallad till det svenska U21-landslaget och har potential att bli en allsvensk startspelare i framtiden, kanske redan nästa säsong.
Erick -
Erick kom till Värnamo sommaren 2019 och stannade tre år vilket innebär att han lämnade i somras. Erick fick endast spela 7 allsvenska matcher varav 1 från start. Det nämnda innebar att det blev 141 minuter på allsvenskt gräs och på grund av den lilla mängden kan han inte bedömas. Den matchen som han startadee var i premiären mot IFK Göteborg och jag minns knappt hur han presterade. Det är faktiskt lite ”konstigt” att Erick knappt fått spela med tanke på att han var given i Superettan och höll klass. Han hade en roll som påminde om ”Jorginho” där han hade en ganska låg utgångsposition men ständigt var spelbar och fördelade bollar. Han visade upp fin teknik och var också bra i pressingen. Sedan han anslöt till Östersund så har han varit given och i mitt tycke har Erick potential att bli en allsvensk spelare.
Frank Adjei -
Ghananen har inte spelat i Allsvenskan utan endast 14 minuter i den svenska cupen. I den nämnda matchen åkte han på ett rött kort. På grund av den smala speltiden så kan han inte betygsättas men under den korta perioden visade Adjei prov på mycket iver och bra teknik. Spelaren är endast 18 år och har således framtiden framför sig.
Yttrar och anfallare:
Oscar Johansson – 5:
Johansson är en spelare som trots sin nyckelroll fått ganska lite uppmärksamhet i media. Under våren så var han Värnamo starkast lysande stjärna och även under hösten så har han hållit en jämn samt hög nivå. Spelaren är komplett med bra teknik, fin speluppfattning, mycket fart och styrka. Just spelförståelsen utmärker honom, han är bra på att ta korrekta beslut i pressade lägen och skapa farligheter ur ingenting. Oscar har spelat som både ytter och på innermittfältet varav båda uppgifterna har han klarat galant. Poängmässigt har det blivit tre mål och sex assist. Anledningen till att det blir en femma är för att han är väldigt viktig för Värnamo och det märks om han saknas. Spelet blir nämligen mer fantasilöst och krampaktigt utan honom vilket leder till färre chanser. Dessutom är han väldigt mångsidig och kan därför leverera en hög nivå i olika matchsekvenser vilket kännetecknar ”femmor”. Noterbart är att Johansson har spelat en allsvensk säsong med Trelleborg och det var för fyra år sedan. Det året blev Trelleborg jumbo och Johansson hade problem med skador vilket bidrog till att han inte riktigt kom upp i den nivå som han visat med Värnamo.
Marcus Antonsson – 5
Den enklaste spelaren att betygsätta och för någon som följt Allsvenskan så behövs det ingen motivering. Antonsson är kanske säsongens bästa allsvenska värvning och gjorde 20 av Värnamos 34 baljor i Allsvenskan. Flera av hans mål har dessutom varit matchavgörande och utan honom hade möjligheten att säkra allsvenskt kontrakt varit betydligt mindre. Antonsson är en bra avslutare men också en smart spelare som är bra på att förutse vart bollen ska komma vilket kännetecknar en bra målskytt. Han är också med i pressingen och står alltid längst fram och stör bollhållande motståndare. Vidare så är han bra på att dribbla och han har snabbheten. En kritiker skulle kunna peka på att spelaren gjort noll assist och dessutom var ganska ineffektiv under våren. Det som kännetecknar en 5:a är dock att han är så pass viktig för laget att hans eventuella frånvaro hade troligen varit förödande för laget.
Edvin Becirovic – 2
Becirovic har fått spela i 11 matcher varav 2 starter vilket genererat 307 minuter. Becirovic bidrar med mycket löpmeter och frenesi på planen vilket gör honom användbar i pressingen. Han har en bra grundteknik men har slarvat tekniskt i den sista tredjedelen trots att han gjort två assist. Ibland har också spelförståelsen sviktat. En nackdel för Becirovic är att han fått spela på en kant och inte centralt vilket passar honom bättre.
Ajdin Zeljkovic – 2:
Zeljkovic kom till Värnamo i juli efter att ha gjort succé i Örgryte. Under fjolåret vann Zeljkovic skytteligan i Superettan och förväntningarna var stora på honom när han anlände till Finnvedsvallen. Zeljkovic har varit en startspelare sedan han kom till IFK vilket indikerar att han gjort ett gott intryck på Hellberg. Det har dock endast blivit 2 mål och 3 assist på 16 matcher vilket är ganska blekt. Zeljkovic har bra teknik och springer mycket i sista-tredjelen vilket öppnar upp spelalternativ för medspelare. Han deltar också helhjärtat i pressingen och gör även hemjobbet. Jag skulle också vilja påstå att Zeljkovic flera gånger tar bra löpningar som inte uppfattas av medspelarna och därmed uteblir potentiella målchanser. Det blir ändå ”bara” en 2:a och det beror på att han konkret skapat ganska lite under dessa matcher och dessutom slarvar en del. Även om han oftast deltar disciplinerat i försvarsarbetet så är går han emellanåt in ganska passivt i närkamper. Hans första-touch är inte alltid klockren och ibland är den egna spelförståelsen begränsad vilket lett till stressfyllda beslut. Just spelförståelsen är troligen den största skillnaden mellan Allsvenskan och Superettan, det krävs nämligen snabbare beslut i Allsvenskan på grund av tempot. En skillnad gentemot Zeljkovics roll hos Örgryte är att han spelade mer centralt och alltid var lagets utgångspunkt medan han huserat på en kant i Värnamo.
Moonga Simba -
Simba har totalt spelat 78 minuter i 11 allsvenska matcher denna säsong. Det betyder att det i snitt blivit 7-8 minuter per match och det går inte att göra en betygsmässig bedömning utifrån dessa siffror. Det han hunnit visa upp är snabbhet men också en bra dribblingsförmåga.
Haris Avdiu -
Under 2021 spelade Avdiu i division 2-laget Angered BK där han gjorde succé och visade sig vara en riktig målskytt. Att flytta från tvåan till Allsvenskan är dock ett enormt steg och det har visat sig vara lite för stort för Avdiu. Trots en bra start, han gjorde nämligen mål efter tio minuter i vänskapsdebuten mot Jönköping Södra, så satt han primärt på kvisten under våren. Det blev endast 3 inhopp i Allsvenska och även 3 inhopp i cupgruppspelet. Nämnas bör att Avdiu faktiskt nätade mot Ängelholm i svenska cupen efter att endast ha varit några minuter på plan. På dessa sex matcher så har han i snitt spelat 12 minuter per match och det går därmed inte att ge honom ett betyg. Det som utmärkt Avdiu på denna korta tid är att han är en väldigt bra avslutare som minst sagt har krut i bössan. Hellberg har inte explicit nämnt varför Avdiu ej fick spela mer men noterbart är att Avdiu fått sitta bänk i flera matcher fastän Värnamo jagat mål. Det kan vid första anblicken ses som lite ”konstigt” med tanke på att han är en utpräglad målskytt som passar bäst som ytter. Det sistnämnda är relevant att nämna eftersom man inte hade behövt peta Antonsson ifall man kastat in Avdiu. Under sommaren lånades Avdiu ut till Östersund men har endast spelat 14 minuter i Superettans bottenlag. I en intervju med fotbolldirekt säger Avdiu att han haft interna familjeproblem och därför inte kunnat fokusera fullt på fotbollen.
Christian Moses -
Samma motiveringar som nyss, dvs att Moses har spelat för lite för att betygsättas. Han har fått göra 6 inhopp i tävlingssammanhang varav 4 i allsvenskan. Det har blivit totalt 57 minuter och på grund av lite speltid flyttade han till Örebro SK. Moses skapade egentligen ingenting under sina inhopp utan såg mest ut som en yr hörna. Han kändes väldigt osynkad mest resten av lagen och trots mycket löpmeter så var han mest i vägen för andra eller helt ur position. Till Moses försvar ska det återigen nämnas att han aldrig riktigt fick chansen hos Värnamo. Det är inte särskilt lätt att bli ”synkad” med medspelarna ifall man endast får ägna sig åt små-inhopp här och där eftersom kontinuiteten uteblir. I Örebro har det blivit 2 starter och 8 inhopp samt ett mål. Noterbart är då att Örebro är ett mittenlag i Superettan och detta indikerar kanske att 29-åringen inte riktigt håller för förstaligan. Utifrån det som undertecknad såg under hösten 2021 så är Moses ganska begränsad i rollen som anfallare, han är nämligen relativt dålig inne i straffområdet. Moses styrka är i stället arbetskapacitet vilket gör att han kan delta i pressing och öppna upp ytor för andra. Han är dock ingen ”målspruta” som kan fungera i rollen som ensam nia vilket Värnamos spel kretsar kring.