Sundsvall-Värnamo: Det slutgiltiga jublet får vänta...

Värnamo vann med 2-1 mot GIF Sundsvall men man kan dock ännu inte slappna av eftersom Degerfors gjorde jobbet mot IFK Göteborg. Nio poängen skiljer lagen samtidigt som tre matcher är kvar.

I ett kyligt Sundsvall möttes två av säsongens nykomlingar, nämligen hemmalaget GIF Sundvall och gästande IFK Värnamo. Lagen har två olika säsonger bakom sig. Inför matchen var Värnamo i ett bra läge och man hade en realistisk chans att säkra kontraktet redan i denna omgången. Sundsvall å andra sidan låg sist i tabellen och riskerade att åka ut vid en förlust eller ett kryss.

Matchen mellan Degerfors och IFK Göteborg var betydelsefull för båda lagen. Om Värnamo tog fler poäng än Degerfors i den 27:e omgången så skulle säsongens slutmål vara uppnått vilket är att positionera sig över nedflyttningsstrecket. För Sundsvall gällde motsatsen, om de tog färre poäng än Degerfors så skulle det allsvenska äventyret vara över för denna gång.

Även om Värnamo presterat bättre så var det en ganska svårtippad match på förhand. Det beror på att Sundsvall väntades vara mer motiverade och norrlänningarna hade dessutom slagit Kalmar, Malmö, Mjällby och IFK Göteborg på Np3-arena.

Omgången dessförinnan hade IFK förlorat mot Kalmar med 3-1. Det var en match där Värnamo faktiskt spelade bra inledningsvis men därefter klappade man ihop efter Wendersons utvisning i den 54:e minuten. Före matchen mot Kalmar så hade dock Värnamo tagit 13 poäng på fem matcher och således var formen bra.

Nämnde Wenderson var avstängd och utöver honom saknades ingen förutom den långtidsskadade trion.

Hellberg ställde upp med dessa:

Vaitsiakhovich
Tihi - Eriksson - Larsson – Lohikangas
Johansson - Kenndal – Magashy
Netinho - Antonsson – Zeljkovic

Tränaren gör tre förändringar och det är att Wenderson, Vilar och Vindehall går ut medan Kenndal, Lohikangas och Zeljkovic äntrar planen. Kenndal går in i stället för avstängde Wenderson och det är ett rakt byte.

Att Vilar gick ut innebar att Larsson som tidigare varit vänsterback placerades på mitten medan Lohikangas tog vb-platsen. En potentiell förklaring bakom detta är att Lohikangas är en offensivt orienterad ytterback och därmed väntades vara en tillgång i en match där Värnamo har mycket boll.

Beslutet att spela Larsson i stället för Vilar var lite anmärkningsvärt. Vilar har knappast varit felfri sedan han återvände i somras men ändå hållit en hyfsad nivå. Personligen tycker jag att Larsson är en ganska osäker försvarare som har problem i närkamper samtidigt som han också tappar markeringar ibland. Det verkar dock som om Hellberg ser något i Larsson och därför ger honom chans efter chans. En orsak är förmodligen att Larsson är en bra passningsspelare vilket gör honom nyttig i speluppbyggnaden som bygger på kortpassningsspel. Vidare kanske också den snabbe och tekniska Larsson väntas komplettera den fysiske och statiske Eriksson.

Vindehalls bänkning innebar att Johansson gick in som mittfältare medan Zeljkovic blev ytter. Ett logiskt byte som kan kopplas till tidigare resonemang om Lohikangas. Vindehall är en mer defensiv mittfältare medan Zeljkovic har sina styrkor i anfallsspelet. I en match där Värnamo förväntas attackera mycket borde därmed Zeljkovic kunna bidra mer än Vindehall.

GIF Sundsvall:
Allsvenskans enda norrländska lag har en kaotisk och underkänd säsong bakom sig. Förvisso var inte en degradering något helt otänkbart på förhand men att de skulle klappa ihop på detta vis är en enorm besvikelse. Att nå negativt playoff vore realistiskt om man tar hänsyn till den trupp som Sundsvall hade när säsongen började.

Laget tampades med Värnamo i Superettan under 2021 och blev tvåa vilket innebar direktuppflyttning. Sundsvall fick behålla stora delar av det team som tog upp laget och i kontrast till Värnamo så hade Sundsvalls trupp en hel del allsvensk erfarenhet. Laget bestod dels av rutinerade spelare likt Lundström, Lindkvist, Engblom, Hallenius och Olsson. I truppen fanns också några relativt unga spelare som eventuellt skulle kunna få ett genombrott. Exempel på detta är Nåvik, Stensson, Ylätupa, Linnér och Andersson. Giffarna hade också värvat en hel del nya spelare och letat efter oslipade diamanter i MLS, bl.a. värvades Damus, Corona och Lasso därifrån.

Undertecknad vill förtydliga att Sundsvalls trupp inte var stjärnspäckad men på pappret höll man en liknande nivå som Värnamo, Helsingborg, Varberg och Degerfors. Således var förnyat kontrakt realistiskt om man endast ser på spelarnamnen.

En noterbar sak i Sundsvalls trupp är att man har många lokala spelare i laget. Sundsvall har varit flitiga med att flytta upp egna produkter från ungdomslaget och därefter gett dem chansen i A-laget. Det är dock betydligt enklare i Superettan där nivån är lägre i kontrast till Allsvenskan. Att flytta upp egna produkter är för övrigt något som IFK fått kritik för att inte göra i särskilt stor utsträckning, även när man varit i Superettan och division 1.

Redan under försäsongen så blev det små-turbulent för giffarna. Man drabbades nämligen av ett covid-utbrott vilket tvingade Sundsvall till schemaändringar. Vidare så hade man svårt att hitta allsvenska lag att spela vänskapsmatcher mot vilket delvis berodde på avståndet. I cupen stod man för en medioker insats med klara förluster mot både Degerfors och Elfsborg. Förvisso besegrades division 1-laget Skiljebo men det är knappast något som får de stora massorna att jubla.

Försäsongens största smäll var dock långtidsskadan på fjolårets skyttekung och kulturbäraren Linus Hallenius som ännu inte har återvänt. Hallenius bildade tillsammans med Engblom ett slagkraftigt anfallspar i andradivisionen där dem kombinerade varandra klockrent. Utöver hög kvalité så är han också en ledartyp som troligen hade kunnat sprida ett lugn i truppen när det blåser motvind.

Trots en del svårigheter så var våren ganska bra, eller i alla fall okej. Förvisso blev det en del tjafs kring målvakten Linnér och defensiven var sämst i Allsvenskan men man var i på kvalplats efter vårsäsongen. Totalt hade sex poäng inkasserats men med fem poäng upp till säker mark.

Efter uppehållet så tog man fyra poäng på de fem inledande matcherna, poängen kom i samband med en seger mot Malmö och ett kryss mot oss. Den 28 juli meddelade Sundsvall att Åhnstrand sparkats och det var efter en förlust mot Helsingborg med 2-1. Orsaken var resultateten. Tabellmässigt så var Sundsvall fortfarande på negativt playoff och hade bara tre pinnar upp till säker mark och en poängs buffert ner till direktnedflyttning.

Beslutet att sparka Åhnstrand har fått kraftig kritik i efterhand vilket primärt beror på de efterföljande resultateten, något jag förklarar längre ner. Att sparka en tränare under pågående säsong är i sig riskabelt eftersom den nye tränaren får lite tid att bygga förtroende och implementera sitt spelsätt. Beslutet att sparka Åhnstrand har framstått som väldigt naivt och en jämförelse har gjorts med Degerfors. Det sistnämnda laget inledde året säsong med sex raka förluster men valde ändå att fortsätta med Solberg och Holmberg som tog upp laget till Allsvenskan. I skrivande stund är DIF med i kampen om att klara kontraktet medan motsatsen gäller för Sundsvall.

Ett annat beslut som försvårade för Sundsvall var att Daniel Stensson såldes till Sirius under sommaren. Stensson var lagets bästa spelare under våren och utöver bra teknik och fina passningsfötter så var han en ledartyp.

Efter Åhnstrand kom Brian Clarhut som varit assisterande till just Åhnstrand. Clarhut har ganska lite erfarenhet som seniortränare och hans enda coachsäsong i proffsfotbollen var med Umeå FC under 2020. Det året degraderas Umeå. Hans första match i Sundsvall var mot Varberg och då låg man under med 3-0 efter 20 minuter. Clarhut hade inför den 26:e omgången coachat Sundsvall vid 11 tillfällen och det hade blivit 9 förluster, 1 kryss och 1 seger.

Under hans ledning slog man negativa rekord med 9 raka förluster och 12 matcher utan seger. Noterbart är att Åhnstrand påbörjade dessa negativa sviter men merparten av matcherna spelades under Clarhuts styre. I snitt har man plockat färre poäng med Clarhut och under hans ledning har man egentligen tappat kontakten med laget över sträcken.

En aspekt som kan förklara Sundsvalls dåliga form är det psykiska. Laget har haft en tendens att släppa in mål sent i matcherna vilket kan förklaras med dåligt psyke. Det har också hänt att det runnit i väg och att Sundsvall helt enkelt ”gett upp” matcher de legat under i och i stället släppt in mål efter mål. Självförtroendet är förmodligen nere på noll.

Det går inte att klandra en enskild spelare för detta kollektiva fiasko. I princip lirare spelare har sedan Clarhut tillträdde hållit en väldigt låg eller en medelmåttig nivå. Anmärkningsvärt är det stora antalet amatörmässiga defensiva misstag vilket lett till att Sundsvall är det lag som släppt in överlägset flest bollar.

Med tanke på att Sundsvall knappt har vunnit en enda match så är det svårt att tokhylla någon spelare. Det finns dock, som alltid, spelare som varit relativt bra. De spelare som i min mening har bäst möjligheter att fortsätta spela i Allsvenskan även nästa år är Engblom, Damus och Lasso.

Inför denna match så hade Sundsvall 14 poäng med nio poäng upp till negativt kval samtidigt som fyra matcher var kvar att spela. Möjligheten att klara sig kvar levde matematiskt men det var minst sagt orealistiskt. Utöver en enorm sportslig framgång så krävdes också mycket tur i andra matcher.

I den 25:e omgången spelade Sundsvall mot Häcken på Hisingen och det blev förlust med 4-1. I omgången innan det hade man dock slagit IFK Göteborg med 3-2 vilket är Clarhuts enda allsvenska vinst.

Inför matchen mot Värnamo så var Clarhut avstängd och Benny Matsson axlade rollen som huvudtränare. Matsson är vanligen assisterande och detta var hans första match som ordinarie coach. Han ställde upp med dessa:

Jonsson
Lundström – Lasso – Stenshagen - Olsson
Corona – Makrillos – Andersson – Ylätupa
Damus – Engblom

Noterbart är att uppställningen var en annan enligt Discovery men Matsson sa med egna ord att det var en 4-4-2 enligt detta sätt.

Till sitt förfogande så saknades Andersson, Blomqvist, Hallenius, Lindkvist och Bengtsson. Extra tungt för Mattsson är att de nämnda ”kvistarna” saknafrd eftersom det är två försvarare som spelat ganska mycket under året. En svajig backlinje behöver trygghet och att byta ut spelare riskerar att öppna upp för oreda och missförstånd. Det nämnda riskerar att bli särskilt dyrt om det är defensiva spelare som gör misstag.

Två nya namn i elvan är Damus och Makrillos som inte spelade mot Häcken.

Första halvlek:
Det är Sundsvall som har matchens första möjlighet och det börjar med en passning från Lundström som går till Damus. Anfallaren är steget före Larsson och avancerar mot mål samt skjuter men skottet går utanför. Två minuter senare så har IFK en möjlighet och det inleds med att Netinho hamnar i en en-mot-en-duell mot Olsson. Netinho fintar banken och efter passivt försvar från Makrillos så får han in bollen i straffområdet där en försvarare styr undan. Styrningen går dock till Magashy som skjuter men skottet blockeras.

I den 6:e minuten så skjuter Magashy återigen men det blockeras. I stället försöker Sundsvall kontra där Engblom slår en djupledsboll mot Damus. Lohikangas är dock med på noterna och hinner avvärja faran genom att blockera passningen.

Därefter har Zeljkovic ett försök från distans, Antonsson en nick över och Andersson ett avslut från långt håll och Corona ett skott som blockeras.

Den inledande kvarten är i min mening ganska jämn med inga farliga chanser. Värnamo har mer boll och försöker trötta ut Sundsvall genom att passa mycket och tvinga försvaret att omgruppera. Sundsvall å andra sidan satsar på omställningar där Damus är det främsta hotet. Förvisso hade ingen konkret superchans skapats för hemmalaget men ändå kändes Damus som ett reellt hot. Det kändes helt enkelt osäkert i Värnamos försvar när han började accelerera.

I den 16:e minuten så kommer matchen dittills bästa chans och det är ett bra anfall från Sundsvall. Det börjar med en bra crossboll från Corona som går till Lundström som har mycket yta. Lundström börjar löpa framåt och väggspelar med Andersson. Lundström slår sedan ett inlägg som går mot den bortre stolpen där Engblom nickar in den mot Damus som i sin tur försöker med en cykelspark. Chansen går utanför, tråkigt för Damus med tanke på att det nämnda hade kunnat bli säsongens snyggaste mål.

Fem minuter senare hotar Sundsvall igen och det börjar med att en passning bryts och Damus får tag på bollen. Anfallaren slår en djupledsboll mot Engblom som hamnar i en löpduell mot Eriksson. Med tanke på att Eriksson är ganska långsam så är han inte ideal att ha i löpdueller och Engblom lyckas komma nästan fri mot mål. Han skjuter men avslutet från den rutinerade anfallaren är dock enkelt att plocka för Vaitsiakhovich.

Det var alltså ganska jämnt och Sundsvall höll jämna steg med Värnamo men i den 23.e minuten så händer något som är signifikant för jumbolaget. Nämligen ett enkelt misstag som leder till ett insläppt mål. Det är ett missförstånd mellan Corona och Andersson där duon inte kan komma överens om vem som ska ta bollen och detta utnyttjar Zeljkovic som får tag på bollen. Värnamos ytter passar i sin tur till Netinho som tar emot bollen, viker in och placerar in bollen i ena hörnet. Ett svårt avslut för målvakten Jonsson med tanke på att det var många spelare framför honom.

Efter målet så blir matchen mer avslagen och tempot blir lägre. Värnamo tycks vara mer intresserade av att bevara ledningen än att gå för tvåan och stänga matchen. Sundsvall å andra tappade förmodligen en hel del lagmoral med tanke på det snöpliga målet vilket ledde till minskad kämpaglöd.

Tio minuter efter målet så kommer den första efterföljande möjligheten och det är Tihi som slår en långboll mot Netinho. Brasilianaren har mycket plats på sin kant och driver bollen framåt för att sedan passa bollen till Zeljkovic som är centralt. Zeljkovic tar emot bollen och skjuter men Jonsson räddar. Samme spelare har ett försök på volley två minuter senare men får en felträff.

I den 36:e minuten så kommer dock ett bakslag för Värnamo och det kommer från ingenstans. Det inleds med att Netinho slår en felpass och bollen hamnar hos Lasso. Mittbacken slår en crossboll på chansning till Lundström som står högt. Den sistnämnde hamnar i en fysisk kamp mot Larsson och lyckas på något sätt ta sig förbi honom för att sedan placera in 1-1.

I situationen så är det passivt förvar från Larsson som helt enkelt inte har fysiska styrkan för att stoppa Lundström. Lohikangas å andra sidan är alltför offensiv i situationen vilket ger Lundström mycket plats. Även Vaitsiakhovich kan kritiseras eftersom han missuppfattar situationen och blir helt felplacerad när Lundström skjuter.

Efter kvitteringen så får Sundsvall en energi-boost och de spelar bättre än Värnamo under en period därefter. I den 39:e minuten tilldöms Sundsvall ett farligt frisparksläge och Andersson tar hand om situationen. Mittfältaren skjuter men Vaitsiakhovich räddar. Kort därefter har Makrillos en möjlighet efter att försvaret misslyckats med att få bort bollen efter ett inlägg.

Mitt i Sundsvalls momentum så får dock Värnamo en superchans och det börjar med att Kenndal slår en passning från halvplan. Den går mot Johansson men mittfältaren uppfattar en löpning från Antonsson och släpper därför bollen vilket leder till att anfallaren kommer i friläge. Försvararen Stenshagen blir lurad av Johansson aktion och hamnar därför på efterkälken. Det leder till att Värnamos skyttekung kommer i friläge men dessvärre räddar Jonsson.

Någon minut därpå är det i stället Sundsvall som får ett bra läge. Det börjar med en höjdboll från Lasso, bollen nickas ned av Andersson till Engblom som slår en direktpass till Lundström som kommer med fart på kanten. Lundström avancerar 15-20 meter och slår sedan in bollen i straffområdet och han hittar Damus. Den sistnämnde får en jättechans men skjuter över.

Strax innan halvtid sprattlar det åt andra hållet och det börjar med ett skottliknande inspel från Netinho. Målvakten Jonsson styr ut bollen och returen kommer till Lohikangas som testar med ett avslut men han får en felträff. Hans försök blir i stället en passning som går till Zeljkovic som får en potentiell möjlighet men hans skott blockeras av Lasso som är med på noterna

Det står 1-1 i halvtid och matchen var jämn vilket var en besvikelse för IFK. Sundsvall var trots allt jumbo och har haft stora bekymmer under hösten. Det brukar sägas att det inte finns några lätta matcher i Allsvenskan men IFK förväntades dominera mer.

Inför den andra halvleken kändes det ganska ovisst med tanke på att Sundsvall stod upp ganska bra. Lasso var stabil i backlinjen, Corona visade prov på fina passningsfötter, Damus var farlig i djupled och Lundström hade lekstuga på sin kant. Även om Värnamo var bra på att rulla boll så kändes offensiven krampaktig eftersom ganska lite skapades. En potentiell möjlighet för Värnamo var dock att Netinho hade ett övertag mot Olsson.

Andra halvlek:
Det är jämnt i början av den andra halvleken där båda lagen har ungefär lika mycket boll. Den första möjligheten skapas i den 48:e minuten och det är ett försök från Corona. Mittfältaren blir dock störd i skottögonblicket utav Antonsson som minst sagt gör hemjobbet. I den 53:e minuten slår Kenndal en felpassning och Sundsvall får ett omställningsläge. Norrlänningarna slarvar dock och IFK hinner flytta hem sina försvarare. Det slutar med att Lundström hamnar ensam mot Lohikangas, han dribblar honom och skjuter men skottet går utanför.

Två minuter senare sker det som kanske är säsongens största miss. Det börjar med en höjdboll från Kenndal som går mot straffområdet och bollen skarvas av Zeljkovic. Tanken är att Antonsson ska få bollen och anfallaren börjar löpa mot den men vid första anblicken tycks Jonsson plocka bollen enkelt. Målvakten tappar dock bollen samtidigt som Antonsson fullföljer sin löpning vilket leder till att Antonsson får en drömchans med tanke på att Jonsson ligger ner på gräset. Han skjuter dock utanför och det är en rejäl miss från en av Allsvenskans hetaste anfallare. Till Antonssons försvar så kan det nämnas att han troligen blev väldigt överraskad samtidigt som Lasso stod på mållinjen och således behövde han sikta mot hörnet.

Minuten därpå har Corona ett skottförsök efter en hörna men Zeljkovic blockerar. Strax därefter gör Hellberg sitt första byte och det är att Lohikangas går ut och Vindehall kommer in. Detta innebar att Vindehall gick in på mitten och faktum är att Värnamos spel förbättras efter detta. Man får tydligare kontroll på mitten och Sundsvall har svårt att etablera passningsspel på motståndarnas planhalva. Till Sundsvall försvar så kan det nämnas att de tidvis kommer upp men det är ganska få gånger. Känslan var dock att hemmalaget egentligen inte hade någon spelidé utan de blev ofta ”tjong-bollar” utan någon bakomliggande tanke.

I den 61:a minuten passar Kenndal, Antonsson och Magashy till varandra på ett snöre vilket leder till en fin chans för Netinho men Jonsson räddar. Returen hamnar hos Zeljkovic men avslutet blockeras. Den sistnämnde spelaren får senare en frisparkschans men skjuter högt över.

Flera halvdana chanser följer men de är ofarligt. Det är en volley från Larsson, ett blockerat avslut från Vindehall, ett skott från Johansson efter felpass från Makrillos samt ett avslut från den nämnde mittfälten efter ett misstag från Värnamo.

Det blir ganska händelserikt på slutet med flera konkreta avslut. Sundsvall var desperat i behov av poäng och ett kryss riskerade att innebära degradering redan i denna omgång. Det bidrog till att fler man flyttades upp och det öppnade upp ytor för Värnamos del. I den 81:a minuten har Värnamo ett bra anfall där Vindehall slår en djupledsboll mot Netinho. Den sistnämnde levererar sedan ett inspel och det är nära att Antonsson kan styra in den men är en sekund för långsam. Minuten senare blockerar Netinho en passning och spelar vidare till Antonsson som skjuter från distans men Jonsson blockerar.

I anfallet som följer blir det faktiskt farligt för Sundsvall och det är en djupledsboll som blir slagen mot Engblom. Anfallaren hinner faktiskt springa förbi Tihi men backen är ivrig och hinner komma ifatt honom samt blockera hans skott vilket leder till hörna. Hörnan går mot Lasso som är högst i luftrummet men Vaitsiakhovich räddar ganska enkelt.

I den 88:e minuten kommer ett inspel från Johansson som är väldigt bra slaget mot Antonsson. Men återigen är strikern steget efter och han hinner inte styra den. Det tycktes egentligen inte gå Antonssons väg och det upprepades i den 89:e minuten när ett 3-mot-3-läge uppstår där Magashy driver bollen med Zeljkovic och Antonsson på varsin sida. Netinho passar Antonsson som i sin tur passar in bollen i straffområdet men bollen går rakt till en motståndare. Troligen tänkte Antonsson att någon medspelare skulle ta löpningen in i den zonen men det var en missuppfattning och det hela såg amatörmässigt ut. En minut senare har också Magashy ett skott men det går rakt på Jonsson.

Domaren visade tre minuter på tilläggstavlan och i den första tilläggsminuten så får Sundsvall en hörna. Man skickar upp i princip samtliga utespelare och Lasso är återigen högst men han nickar utanför.

Som så många gånger förut så var dock detta inte Sundsvall kväll och laget skulle åka på ett baklängesmål. Situationen börjar med att Pichkah håller i bollen och inhopparen slår en passning mot straffområdet som går rakt på Larsson. Larsson passar i sin tur till Zeljkovic som därefter passar tillbaka till Larsson som driver framåt. Den sistnämnde spelare tar sig upp på Sundsvalls planhalva. Framför målvakten Jonsson finns tre blåklädda försvarare samt Antonsson men faktum är att backarna är ganska passiva. Det leder till Larsson kan promenera fram mot mål och passa Antonsson som sedan pangar in 2-1 vilket blir slutresultatet.

Tankar efter matchen:
Det går inte att skriva om denna batalj utan att nämna Degerfors match mot IFK Göteborg. Med tanke på Värnamos seger så var man ganska nära att slutligen kunna säkra kontraktet. När dessutom Markus Berg gjorde ledningsmålet till Göteborgs favör i den sjätte minuten så var Allsvenskan 2023 närmare än någonsin. Degerfors rivstartade dock i andra halvlek, först kvitterade Ohlsson och därefter kom fler mål från Lagerbielke samt Bouzaiene. Under de senaste 10 omgångarna så har Degerfors endast förlorat en gång och laget verkar vara ostoppbara.

Kring Sundsvalls-matchen så var den första halvleken halvdan. Defensiven kändes svajig och framåt var det krampaktigt med relativt få chanser. Den andra halvleken var desto bättre, särskilt de 30 avslutande minuterna. Backlinjen var trygg och offensivt radade Värnamo upp flera chanser. Man var särskilt starka på mittfältet där man vann merparten av duellerna och återerövringen fungerade. Det sistnämnda kan dock delvis också kopplas till Sundsvalls oförmåga att etablera anfall. Norrlänningarna verkade inte ha en klar spelidé och det blev många chansartade långbollar utan adress.

Oavsett vad så vann Värnamo rättvist och all statistik talade till IFK:s favör, särskilt om man tar hänsyn till den andra halvleken.

Spelarinsatserna var dock varierade. Vaitsiakhovich var relativt stabil men står samtidigt för en blunder i samband med 1-1-målet. Tidigare har Vaitsiakhovich fått kritik för att han tar löpningar ut från målet i fel lägen och missbedömer situationer. Två som ska bedömas är Eriksson och Tihi som är stabila. Särskilt Eriksson gör en riktigt bra match med många vunna dueller och bra spelförståelse. Försvararen var bra på att förutse faror på förhand och kunde därför avvärja potentiella faror innan de inträffade.

Larsson har förvisso en assist och det känns tjatigt att kritisera honom eftersom det sker väldigt ofta. Han är dock högst ansvarig för det insläppta målet och vi har liknande sekvenser tidigare. Han tenderar nämligen att förlora närkamper och hamnar på efterkälken i en-mot-ensituationer. Även Lohikangas kan få en slev av kritiken. Han har problem defensivt och var väldigt otrygg när Lundström kom på språng. Offensivt går han upp flera gånger men han var inte alls synkad med lagkamraterna vilket ledde till att han saktade ned tempot. Steget från division 1 till Allsvenskan är stort och det märks på Lohi.

På mitten är det ganska ojämnt. Magashy och Kenndal har en del bra aktioner men det är också mycket slarv, särskilt från Kenndal som känns nonchalant ibland. Detsamma kan sägas om Johansson men jag tycker ändå han visar högre klass än de två nämnda. Vindehalls inhopp är dock bra med hög rörlighet och fina passningsfötter vilket hjälpte Värnamo. I helhet är det en ganska bra insats från mittfältet men dessa slarvmisstag är svåra att snacka bort. Det är sådant som blir kostsamt i längden och som är skillnaden mellan topp- och bottenlagen. Det är värt att påminna om att det finns en ganska hög grundkvalitet i Sundsvall men de enkla misstagen har visat sig vara väldigt kostsamma.

Där framme förtjänar Netinho mycket beröm och undertecknad tror att detta var hans bästa match. Han är bra teknisk och ständigt spelbar samt är inblandad i många chanser. Denna typ av matchen passar honom som fisken i vattnet. Det som kännetecknar denna matchtyp är att IFK har mycket boll och därmed är hans rörlighet nyttig för att luckra upp försvarslinjer. Antonsson gör förvisso ett mål men i helhet är det en medioker match från honom med tanke på att han är ineffektiv och gör flera misstag. Även Zeljkovic är halvdan. Precis som mot Malmö så har han problem med första-touchen och han är ganska seg i reaktionsförmågan i olika situationer. Han hinner alltså inte uppfatta potentiella öppningar i Sundsall-försvaret tillräckligt fort.

IFK är tia i tabellen och 3 omgångar återstår. Man har 35 poäng och det vore ett enormt fiasko om man skulle trilla ner till kvalplats med dessa omständigheter. Samtidigt är det matematiskt möjligt och därför inget som helt kan uteslutas. För att vara helt säkra krävs minst en poäng i tre av de kvarvarande matcherna där Norrköping (h), Degerfors (b) och IFK Göteborg (h) väntar. Inget av dessa lag är något direkt topplag och två av matcherna är på hemmaplan, således borde en poäng vara realistisk.

En intressant fråga är hur Hellberg ser på rotering. Kontraktet är inte säkrat men det är nära och kanske kan det sistnämnda leda till rotation. Antonsson och Eriksson har spelat 90 minuter i varje match och skulle nog kunna vara slitna. I truppen finns bl. a. Rasheed, Edvardsson, Becirovic, Adjei, Vindehall och Lohikangas som vid några tillfällen visat kvalité men samtidigt fått ganska lite speltid hos Värnamo. Dessa skulle troligen vara högmotiverade om de fick chansen. Rotation kan också ses som ett sätt att stärka lagsammanhållningen i gruppen eftersom bänknötarna känner sig mer delaktiga. Samtidigt är rotation också riskabelt eftersom de kan leda till att många spelare som inte är synkade spelar med varandra vilket öppnar upp för missförstånd och trubbighet i anfallsbyggnaden.

Värnamo skulle kunna klara sig kvar även om man förlorade samtliga matcher som återstår. En analytiker likt mig väljer därför att analysera bottenlagens möjligheter att gå om Värnamo ifall IFK blir nollade på slutet.

Norrköping som vi möter i nästa omgång är tre poäng efter Värnamo. Värnamo har (-10) i målskillnad medan Norrköping har (-1). Hamnar lagen på samma poängskörd när säsongen är över så är det alltså troligen östgötarna som drar det länge strået. Om Värnamo skulle förlora samtliga bataljer så kommer därmed Norrköping att passera på grund av målskillnaden.

Sirius är fyra poäng efter IFK och har tidvis spelat bra under hösten men inte fått med sig resultateten. I nästa omgång väntar Kalmar (h) men därefter Sundsvall (b) och Varberg (h) vilket gör att man har en realistisk chans att passera IFK.

Varberg är på 13:e plats vilket är precis över kvalstrecket. Man är sex poäng efter Värnamo och tre poäng förre Degerfors. Kvar har man Mjällby (b), Malmö (h) och Sirius (b) samtidigt som målskillnaden är på (-21). Även om Värnamo tar 0 poäng på slutet så har Varberg små möjligheter att passera IFK eftersom det troligen kommer krävas minst sju poäng.

Sist kommer Degerfors som är ett helt annat lag i jämförelse med under våren. I nästa omgång väntar en resa söder ut till Helsingborg som i princip är klara för Superettan efter fem raka förluster. Sedan väntar just IFK på hemmaplan och man avslutar i Malmö. De två förstnämnda matcherna har man en realistisk chans att vinna och troligen är man favoriter. Den sistnämnda som är mot Malmö är desto svårare men troligen kommer ”degen” vara väldigt motiverade medan Malmö kanske inte ens har något att spela för. Jag upprepar återigen att Värnamo har (-10) i målskillnad medan Degerfors har (-18). Således är det inte givet att man går om IFK även om man vinner de tre sista matcherna samtidigt som Värnamo förlorar.