Vaitsiakhovichs misstag blev kostsamt!
Värnamo förlorade med 1-0 mot Mjällby.
Den andra omgången är färdigspelad och för Värnamos del så stod Mjällby AIF på spelschemat. Matchen skulle egentligen spelats på Finnvedsvallen men efter en kall och långvarig vinter så har gräset inte växt till sig. Temperaturen måste ligga på runt tio-elva grader för att planen ska bli spelbar och de senaste veckorna har det som högst varit fem-sex grader. Drabbningen avgjordes därför på konstgräset i Borås.
Trots denna besvikelse så var det en positiv stämning hos IFK Värnamo efter en bra träningsvecka och premiärsegern mot IFK Göteborg.
På pappret ställde Hellberg upp med denna elva:
Vaitsiakhovich
Winsth Eriksson Larsson Grozdanic
Johansson Wenderson Bergh
Zeljkovic Engvall Ademi
I praktiken var det ett 3-5-2 med Eriksson, Larsson och Grozdanic i en trebackslinje. På kanterna fanns Winsth och Bergh som wingbacks medan Wenderson och Johansson var på mitten. Wenderson hade en mer defensiv roll och Johansson en mer offensiv.
Hellberg gjorde två förändringar i jämförelse med matchen på gamla Ullevi. Winsth går in vilket i sin tur bidrog till att Larsson bytte position och Näsström flyttades ut. Med facit i hand var det ett beslut som kan ifrågasättas eftersom Näsström hade behövts på Mjällbys inlägg. Den andra förändringen var att Engvall gick in i stället för Bustos.
Inför matchen var det nog en del som blev något förvånade över att Thern placerades utanför. Hellberg motiverade beslutet med att nyförvärvet inte är redo för 90 minuter än.
Mjällby AIF:
Mjällby har varit i Allsvenskan under tre sejourer och den senaste påbörjades 2020. Under sejouren har man visat sig vara ett tufft och svårslaget lag trots begränsade förutsättningar. Sölvesborg är som bekant en relativt liten kommun och desamma kan sägas som Blekinge som region. Möjligheterna att hitta saftiga sponsorer blir således begränsade och spelarunderlaget är också ganska smalt i kontrast till storstäderna.
De senaste åren har Mjällby haft svårt att hitta kontinuitet på både tränar- och spelarposten. Detta är lagets fjärde säsong sedan man tog steget upp till Allsvenskan och under den perioden har man haft fyra tränarskiften. Förra året tränades man av Andreas Brännström som lämnat för AIK och in kom Anders Torstensson.
Torstensson tränade också Mjällby för två år sedan och är en noterbar profil. Han har ingen proffskarriär som spelare och de enda professionella lag han tränat är just Mjällby. Det är därmed ingen coach med ett skrytsamt CV som tagits in, dock någon som gjort det bra med Mjällby tidigare. En rolig anekdot är att Tortensson hade en civil karriär som rektor under fjolåret och om jag förstått det rätt så har han tagit tjänstledigt.
Även i truppen har det skett förändringar och Mjällby har tappat Jetmir Haliti, Samuel Brolin, Amir Al-Ammari, Enoch Kofi Adu, Heradi Rashidi, Andreas Blomqvist, Carlos Gracia, Jacob Bergström och Taylor Silverholt. Många av dessa namn var ordinarie under fjolåret och de mest kännbara tappen är målvakten Brolin och mittbacken Gracia.
För att kompensera för spelarförlusterna så har Mjällby hämtat in Max Fenger, Arvid Brorsson, Alexander Johansson, Colin Rösler, Tom Petterson, Elliot Stroud, Alexander Lundin och Imam Jagne.
Det hetaste offensiva namnet är Johansson som är löpvillig och bra i press-spelet. Han imponerade i Varberg under 2022 och inledde också premiäromgången med att näta. Defensivt är Pettersson värd att nämna, det är en erfaren back som har en bra uppspelsfot och dessutom är dominant i luftrummet. Pettersson väntas vara en ledartyp hos Mjällby.
Mjällby har imponerat i svenska cupen. Man gick rent i en grupp med Sirius, Dalkurd och Oskarshamn AIK och därefter besegrades Kalmar FF och Hammarby i tighta matcher. Om lite mer än en månad väntar final mot Häcken och då har Mjällby chansen att vinna sin första titel någonsin vilket skulle generera ett historiskt europaspel.
Den allsvenska starten blev dock en besvikelse. Det blev nämligen bara 2-2 hemma mot Varberg i en match som man också ledde med 2-0.
Mjällby brukar vanligen ställa upp med en 3-5-2-formation som omformas till en fembackslinje när man försvarar. Ofta brukar också en av anfallarna sjunka ner medan den andra är kvar som ett hot på kontring. Laget har en väldigt tydlig spelidé med mycket löpningar, hårda dueller, snabba omställningar och fokus på fasta situationer.
Inför matchen mot Värnamo så ställde Mjällby upp med:
Lundin
Eile – Rösler - Pettersson
H.Johansson – Gustafsson – Gustavsson – Brorsson - Persson
A.Johansson – Ståhl
Strax innan matchstart gjordes en förändring och det var att Lundin gick in i elvan i stället för Törnqvist. Den sistnämnde hade problem med ryggen vilket gav Lundin chansen.
Första halvlek:
Det är Värnamo som dominerar bollinnehavet inledningsvis och det är bra tempo på passningsspelet. Problemet är dock, något som skulle vara närvarande under hela matchen, att få konkreta chanser skapas. Mjällby hade förvisso lite boll men när de gulsvarta lyckades flytta upp så skapades också chanser i kontrast till Värnamo.
I den 13:e minuten slår Persson en hörna där Pettersson är högst men nicken går rakt på Vaitsiakhovich. En snabb omställning startar därefter och det är Oscar Johansson som driver bollen samt levererar ett inspel men det styrs ut till hörna. På Värnamos första hörna nickar Grozdanic men det är ofarligt.
Värnamos bästa chans kom i den 20:e minuten och det är ett långskott från Wenderson. Förvisso får Wenderson en bra träff och Lundin behövde sträcka på sig men att detta, i slutändan, skulle visa sig vara IFKs bästa chans är ett underkännande till offensiven. Två minuter senare hade Wenderson ett nytt avslut och det började med att Zeljkovic vann en duell och därefter fick Wenderson bollen. Brasilianaren springer in i straffområdet men hamnar i en dålig vinkel och skottet går utanför.
I den 27:e minuten kommer 1-0 och det är oturligt minst sagt. Mjällby får en frispark som skickas in mot straffområdet där det finns många gulklädda spelare. Målvakten Vaitsiakhovich är på väg att plocka bollen och han får tag på den men i hoppet krockar han med medspelaren Oscar Johansson vilket leder till att han tappar bollen. Returen går rakt till Brorsson som står omarkerad och skjuter in bollen på halvvolley medan Vaitsiakhovich ligger ner på marken.
I den 32:a minuten har Mjällby en ny chans och ännu en gång är det en höjdboll som skickas in i straffområdet. Herman Johansson är starkare i luftrummet än Bergh men nicken från Johansson räddas enkelt av Vaitsiakhovich. Just inlägg visade sig vara effektivt hot för gästerna. I den 38:e minuten kommer ett nytt och den gången är det Ståhl som nickar och återigen är det Bergh som är lite för svag i duellen.
Även Värnamo har några chanser under halvlekens slutfas men det var inget som fick de gulklädda fansen att darra. I den 34:e minuten skjuter Zeljkovic från distans men det blockeras, tre minuter senare skjuter Wenderson utanför straffområdet men Lundin plockar bollen enkelt och i den 40:e minuten testar Ademi men Eile blockerar.
Andra halvlek:
Hellberg gör ett byte i halvlek och det är att iskalle Ademi går ut samtidigt som Bustos kommer in. Inledningsvis känns Värnamo lite hetare och man börjar halvleken med många löpmeter och flyttar upp en del man. I slutändan är dock slutprodukten bristfällig och man har väldigt svårt att rucka på Mjällbys defensiv.
Den första chansen kommer i den 51:a minuten och det börjar med ett inlägg från Oscar Johansson. Det går mot Zeljkovic som passar ner till Winsth som i sin tur skjuter men hans träff är dålig och går långt utanför. Två minuter senare har Oscar Johansson ett distansavslut men det går högt över ribban.
Några minuter senare får Mjällby en fast situation och återigen är Värnamo dåliga på att försvara sig i eget straffområdet mot höjdbollar. Pettersson lämnas nämligen helt ensam men hans nick går utanför. Jag tror faktiskt det är Eriksson som ska markera Pettersson i det läget men han går alltså bort sig. I anfallet därefter följer ett nytt och ofarligt avslut från Oscar Johansson.
Med lite mer än timmen spelad får Brorsson bollen inuti straffområdet och han slår en finurlig passning som går mot Alexander Johansson. Johansson är steget förre Grozdanic men Vaitsiakhovich är ute och räddar avslutet. På den efterföljande hörnan hoppar Rösler högre än Thern men återigen räddar Vaitsiakhovich.
När klockan passerat 70 så börjar Mjällby sjunka ner allt lägre och Värnamo får fortsatt ha mycket boll men utan att skapa något. Det kommer förvisso ett halvdant distansavslut från Grozdanic, två skott från Wenderson och ett försök från Bustos som Lundin plockar lätt. Den enda gången som det blev spännande var en sekvens i den 81:a minuten när målvakten Lundin har bollen. Han blir pressad av Oscar Johansson och Värnamospelaren får nästan en drömchans, men bara nästan.
Tankar efter matchen:
Insatsen var väldigt uddlös och en enorm besvikelse. Förvisso var det ganska jämnt chansmässigt, för Mjällby hade egentligen inte så mycket heller. Men just det faktum att Värnamo inte skapar något eget inuti straffområdet kan inte viftas bort och är något som inte håller allsvensk klass.
Värnamo hade 68% bollinnehav men Mjällby ”vann” xG med 0.51-0.92. Avslut på mål visade 6-3 till Mjällbys favör och avslut i målzonen var 2-6 för de gulsvarta. Trots mindre boll lyckades alltså Mjällby komma till fler seriösa möjligheter medan Värnamo mest passade runt bollen utan att veta vad man skulle göra med den.
På ett sätt är det orimligt att tokkritisera defensiven med tanke på att Mjällby ändå inte kommer till särskilt många chanser, specifikt i det öppna spelet. Samtidigt var inte Mjällbys ambition att anfalla med våg efter våg i en hög press utan snarare att ligga på kontring och fokusera på fasta situationer. Just försvaret på fasta situationer och vid inlägg är dock något som kan kritiseras. Mjällby-spelarna var ofta huvudet högre och steget förre när dessa levererades in i boxen. Jag tycker det anmärkningsvärt att Eriksson tycks vara så begränsad i luftrummet med tanke på hans storlek, ett mönster som inte bara synts mot Mjällby utan också i andra matcher.
Det är dock offensiven som är den stora svagheten. Det är väldigt förutsägbart och fantasilöst spel med ganska lågt tempo. De inlägg som slogs in nickades lätt undan och det verkade alltså inte finnas någon lösning på hur man skulle göra. Engvall startade i nummer-nio-rollen men var iskall och rörde knappt bollen. Zeljkovic hade knappt någon målchans men rörde sig mycket utanför straffområdet vilket kan vara en delorsak. Inte heller Johansson gjorde några aktioner som resulterade i konkreta chanser.
Ademi spelade förvisso bara en halvlek men han var kall och det såg egentligen inte bättre ut mot IFK Göteborg. Emellanåt var han osynkad med Bergh som kom på överlapp vilket Ademi inte uppfattade. Ademi bytes ut för Bustos och Bustos hade förvisso en del bra inlägg och inspel men inte mer än så. Det är för tidigt att kalla Bustos för en besvikelse med tanke på att bara två omgångar spelats men än så länge så har han inte levererat det som förväntades. Just en spelare med hans teknik och snabbhet förväntas kunna öppna upp ett lågt stående försvar men det gjordes inte. Nämnas kan också att Becirovic gjorde ett inhopp men det såg inte särskilt bra ut. Spelaren fick många inlägg mot sig men såg väldigt o-timad ut närhan skulle nicka. Till spelarens försvar så kan det nämnas att han inte fick särskilt mycket tid att visa vad han kan.
Som vanligt går det inte att hitta en enskild syndabock för att det blev så här men ingen av de offensiva spelarna kom upp i nivå. Noterbart är att Jesper Dicman som imponerade på försäsongen inte ens fanns med i truppen. Det är en spelare som är bra i offensiva en-mot-en-situationer och hade kunnat vara nyttig.
Värnamos bästa spelare under matchen var i mitt tycke Wenderson. Han var väldigt trygg med bollen och jobbade hårt i defensiven där han vann många dueller.
Slutligen bör det också skrivas någon rad om var matchen spelas, d.v.s. i Borås. Det är en indikation på att Värnamos resa till Allsvenskan gått för snabbt ur ett arenaperspektiv. Att spela hemmamatcher är Borås är dock inget nytt fenomen utan även säsongen 2018, efter en annan kall vinter, så tvingades man spela på konstgräset. Att behöva spela matchen där är något som sänker helhetsintrycket av Värnamo som förening men som också aktualiserar behovet av en ny arena. Ekonomiskt innebär det förluster i form av att Borås arena måste hyras, färre åskådare kan ta sig till arenan samtidigt som också kioskintäkter uteblir. Sportsligt är dock tråkigt för fansen och förmodligen något som missgynnar Värnamo eftersom man brukar spela bättre på naturgräs än konstgräs.
