Finalfokus: Sverige - Tjeckien
Jörgen Jönsson och Tre Kronor är redo för VM-final mot Tjeckien.

Finalfokus: Sverige - Tjeckien

Tre Kronor och Tjeckien möts i sin första final i VM-sammanhang. Regerande mästarna Tjeckien har fem guld på tio år och vann VM förra året medan Sverige är regerande olympiska mästare. En vinst skulle göra Tre Kronor unikt då ingen nation tidigare vunnit både VM- och OS-guld under samma år.

Final
Tjeckien - Sverige (19:15, Arena Riga)

Sverige spelar sin tredje final i VM på fyra år och det är naturligtvis ett strålande facit men faktum kvarstår att Tre Kronor inte vunnit guld sedan 1998. Sedan dess har det blivit två silver och tre brons men om Tre Kronor vinner i år, vilket skulle bli det åttonde guldet genom tiderna, är det en historisk händelse. Ingen nation har nämligen tidigare lyckats med konststycket att vinna både OS- och VM-guld under samma säsong.

Regerande världsmästarna Tjeckien vill inleda en ny dynasti likt den man hade i slutet av 90-talet. OS-guldet 1998 följdes av tre raka år med VM-guld och då var det ingen tvekan om vilket lag som var hockeyvärldens nummer ett. Innan fjolårets triumf hade laget tre raka VM utan medalj vilket självklart var en besvikelse. Laget var knappast favorittippade inför den här turneringen heller men har spelat bättre och bättre och haft marginalerna på sin sida i de avgörande lägena.

Tre Kronor kommer från en hård och tuff match mot Kanada som tog mycket energi och kraft. Laget gjorde en bra match offensivt och visade prov på effektivitet och en bra förmåga att skapa chanser. Dessvärre är försvarsspelet fortfarande bristfälligt vilket blev uppenbart flera gånger när backarna sattes under press. Målvakten Johan Holmqvist agerade dock säkert på de puckar han hade en chans att rädda och spelade också strålande i slutskedet av matchen då Kanada pressade på för en kvittering.

Sedan den mindre bra insatsen mot Slovakien i gruppspelet har Tre Kronor visat upp stark skridskoåkning, bra passningsspel och distinkta avslut och gjort tre bra matcher mot kvalitativt motstånd. Matchen mot Ryssland var fartfylld och Sverige hade otur i slutet då de tappade en uddamålsledning på grund av en underlig sargstuds. Kvartsfinalen mot USA vanns enkelt med 6-0 efter att Tre Kronor dominerat matchen totalt. Det är alltså med tre bra matcher i ryggen som Sverige kommer till finalen.

Mot Kanada var det kedjan med Michael Nylander, Mikael Samuelsson (bilden) och Jörgen Jönsson som var den bästa och mixen av spelartyper är väl avvägd. Spelskicklige Nylander höll inte i pucken lika länge som vanligt mot Kanada utan levererade snabba passningar och då blev det också farligt varje gång. Mikael Samuelsson gjorde noll mål när han spelade med Henrik Zetterberg men i sin nya omgivning har det blivit fyra mål på tre matcher och bättre spel över hela banan. Jörgen Jönsson är städgumman som visade upp stor arbetsmoral mot Kanada och gjorde ett stort arbete både framför mål och längs sargerna. Trion får en offensiv nyckelroll mot Tjeckien då det är den enda formationen som producerat regelbundet de senaste matcherna.

Henrik Zetterberg har fortsatt svårt att producera i offensiven och kommer inte till riktigt bra lägen själv utan hamnar ofta i rollen som passningsläggare. Nicklas Bäckström gjorde en stormatch mot Kanada och Bäckström och Zetterberg hittar varandra bra i passningsspelet tack vare sina spelsinnen men har ännu inte producerat något mål tillsammans. Grovarbetaren Johan Franzén kom inte riktigt till mot semifinalen men gör ett värdefullt och slitsamt jobb utan puck.

Jesper Mattsson (bilden) spelade bara halva matchen mot Kanada. Det är osäkert om det berodde på hans ömmande axel eller en petning men Tony Mårtenssons intåg i kedjan med Andreas Karlsson och Fredrik Emvall tände hela den formationen. Mårtenssons uppoffrande arbete och styrka med pucken i alla situationer kombinerat med hans höga fart och anfallsvilja gjorde att det blev större rörlighet i kedjans anfallsspel. Karlsson har fortfarande svårt att hitta de rätta passningsvägarna men ägde mer puck mot Kanada och är kanske på gång. Fredrik Emvall såg också hetare ut än på länge.

Jonas Nordquist, Joel Lundqvist och Mika Hannula fick minimalt med istid i fem mot fem mot Kanada och lär inte se mer istid mot Tjeckien. Hannula är avstängd efter sitt fula påhopp på Sidney Crosby och med all sannolikhet kommer Björn Melin att gå in i laget som ersättare. Nordquist matchas fortfarande flitigt i numerärt underläge och blev efter hårt arbete också målskytt senast. Med sin fysik och fart kan den här kedjan kanske få mer istid mot ett tillbakadraget Tjeckien.

Flera försvarsspelare höjde sig mot Kanada trots att en del mål tillkom efter markeringsmissar. Kenny Jönsson, Magnus Johansson (bilden) och Niklas Kronwall var bra som vanligt men nu visade också Mattias Timander och framförallt Ronnie Sundin att det svenska försvaret är på uppgång. Det lär behövas mot ett kontringsstarkt Tjeckien.

Tjeckien inledde turneringen minst sagt skakigt genom att spela 1-1 mot Lettland men sedan dess har laget bara vuxit. Laget tappade 3-1 till 3-3 mot Finland i gruppspelet men fick sin revansch i semifinalen då man vann med 3-1 sedan det sista målet kommit i tom bur. Matchen var en avvaktande historia där inget av lagen ville ge motståndarna några som helst gratischanser, och Tjeckien gick fysiskt sett knappast för fullt och lär, den tuffa kvartsfinalen mot Ryssland till trots, vara fräschare än Sverige i finalen.

Målvakten Milan Hnilicka har ryggproblem och har också haft problem att imponera under turneringen. Efter en svag start har den före detta Rangers- och Atlantaburväktaren spelat upp sig något men såg stundom vilsen ut mot Finland och är onekligen en säkerhetsrisk.

Ledargestalten i försvaret, Tomas Kaberle (bilden), har inte glänst överdrivet i den här turneringen men har börjat spela upp sig nu när allvaret börjat och gjorde en hyfsad match mot Finland. Ungdomar som Lukas Krajicek och Zbynek Michalek ser ibland disorienterade ut och sätts de under press kommer ofta misstag. Detsamma kan sägas om Martin Richter och det gäller för Sverige att sätta snabb och hög press på de tjeckiska försvararna, dels för att tvinga fram misstag och dels för att förhindra de långa öppnande uppspelen.

Framåt handlar mycket om förstakedjan med David Vyborny som center mellan Martin Erat och Jan Hlavac. Vyborny är speluppläggaren och kreatören medan Erat med sin fart och genombrottsförmåga ofta går rakt på mål. Mot Finland gavs Vyborny alldeles för mycket utrymme att styra spelet i numerärt överläge utan att det sattes press på honom, det behandlandet av veteranen får Tre Kronor inte kopiera i finalen.

Väldige Jaroslav Balastik har gjort en del mål i turneringen men hans kedja med Jaroslav Hlinka och Petr Hubacek samt kedjan med Patrik Stefan, Petr Tenkrat och Jan Bulis besitter betydligt mindre spetskompetens än toppformationen och skapade inte mycket som enheter mot Finland. De få gånger det blev farligt med de här formationerna på isen var det ofta efter individuella prestationer med en dragning och ett snabbt och svagt avslut.

Hårt arbetande fjärdekedjan ska dock inte underskattas. Tomas Plekanec, Zbynek Irgl och Tomas Rolinek går rakt mål och är både oberäkneliga och överraskande i sina ageranden. Snabbe och intensive Plekanec gjorde mål i numerärt underläge senast.

Tjeckiens spel i numerärt överläge är beroende av duon Kaberle och Vyborny och laget gör mål på dryga 18 % av sina försök. Tre Kronors fina facit från inledningen av turneringen har sjunkit till 21 %, men det är fortfarande en bra siffra. I numerärt underläge klarar Sverige av 82 % av underlägena medan samma siffra för Tjeckien är nästan 90 %.

Återigen väntar en tuff match för Tre Kronor och drabbingen kommer att få ett annat utseende än semifinalen mot Kanada. Tjeckien kommer inte trycka på i samma utsträckning utan istället välja sina tillfällen och slå till när Sverige öppnar upp sig.

Heta spelare

Mikael Samuelsson blev målskytt igen i semifinalen och har nu fyra mål på tre matcher. Hans kedja, som också inkluderar Michael Nylander och Jörgen Jönsson, är het just nu också låg bakom tre mål mot Kanada. Tony Mårtensson och Jonas Nordquist blev målskyttar senast och breddar den svenska offensiven. Målvakten Johan Holmqvist steg fram i de avgörande lägena mot Kanada och var mycket bra.

David Vyborny har legat bakom avgörandet i både kvarts- och semifinalen och är den ledare som laget behöver. Kedjekamraten Martin Erat har gjort åtta poäng på lika många matcher i VM. Speedige Tomas Plekanec skickade in sitt tredje mål i turneringen när han utnyttjade en spelvändning i numerärt underläge mot Finland. Backen Tomas Kaberle har också spelat bättre på sistone och har sex poäng på åtta matcher.

Matchen i matchen

Michael Nylander och David Vyborny (bilden) har liknande roller i sina respektive landslag som kreativa centrar. De har bland annat som uppgift att styra spelet i numerärt överläge med sitt spelsinne och starka passningsspel. De är inge fysiska krafter men briljerar istället med mjuka handleder och oväntade rörelser.

Michael Nylander, 33, har den här säsongen haft sitt bästa år i NHL poängmässigt när New York Rangers förvandlades från ett bottenlag till ett topplag. 79 poäng på 81 matcher imponerar och centern har över 700 matcher och över 500 poäng i NHL på meritlistan. Svensken var med och vann guld med Sverige 1992 men kreatören missade årets OS och är antagligen mer segersugen är de andra NHL-proffsen i truppen. Nylander är känd som en mönsterbrytare som älskar att behandla pucken och att spela i numerärt överläge. Nummer 92 steg fram och gjorde sin bästa match i VM i semifinalen, där han också låg bakom tre av de fem svenska målen med fina framspelningar och hårt jobb.

David Vyborny, 31, har varit med och vunnit alla Tjeckiens VM-guld och har 11 raka mästerskap på meritlistan. Med sina 65 poäng på 80 matcher var han Columbus bäste poängplockare i NHL den gångna säsongen och veteranen har nästan 300 NHL-matcher i bagaget. Trots fem VM-guld vill tjecken självklart vinna igen, och med tanke på lagets disciplin är det inte alls omöjligt. Vyborny har med sin kreativitet och påhittighet både avgjort kvartsfinalen och semifinalen. Mot Ryssland tekade han fräckt framåt under övertiden och fick pucken till Zbynek Irgl som skickade in det avgörande målet och mot Finland styrde han själv in segerpucken sent i den sista perioden.

Både Nylander och Vyborny har kapaciteten att själva avgöra matcher med sin förmåga att bryta mönster och göra det oväntade. En av dessa kreatörer kan mycket väl avgöra finalen i en match där två lag inte tänker bjuda på speciellt mycket utrymme.

Senaste mötet i VM

VM 2005, Sverige – Tjeckien 2-3

Tre Kronors preliminära laguppställning

Johan Holmqvist (Stefan Liv)

Kenny Jönsson– Niklas Kronwall
Ronnie Sundin – Magnus Johansson
Mattias Timander – Per Hållberg
Andreas Holmqvist

Johan Franzén– Henrik Zetterberg – Nicklas Bäckström
Fredrik Emvall – Andreas Karlsson – Tony Mårtensson
Mikael Samuelsson – Michael Nylander – Jörgen Jönsson
Björn Melin – Jonas Nordquist – Joel Lundqvist
Jesper Mattsson, Mathias Johansson

Tips

Tre Kronor har bättre fart och kreativitet och vinner med 3-2.

Jonas Gustavsson2006-05-21 03:25:00
Author

Fler artiklar om Tre Kronor