Gästkrönika: Det fanns en tid då DIF berörde!
Det var länge sedan som DIF berörde och rev upp mina känslor mer än något annat lag i elitserien. DIF var ett topplag och HV var ett botten/mitten gäng som år efter år hängde kvar i eliten med mycket möda och stort besvär. Det var naturligt att hata DIF och dryga stockholmare (idag är det andra klubbar som tagit över första platsen).
Idag är det annorlunda. Idag tycker jag att de små och få kaxiga DIF:arna som tjatar om mestamästarna är ganska gulliga. Särskilt som många av dom inte är gamla nog att komma ihåg ett DIF-guld. Det blir ganska löjligt när det pratas om bönder och landsorten samtidigt som DIF-klacken i Kinnarps består av folk från Gislaved, Ödeshög, Anderstorp och andra storstäder. Stockholmarna är sällsynta i Kinnarps och det är väl inte så konstigt. Orkar de inte ta sig till sina egna hemmamatcher är det väl för mycket begärt att de ska åka 34 mil till bonnalandet för att se sina hjältar.
Nu är det ombytta roller. DIF är ett mitten/bottenlag i samma klass som Luleå och SSK. För mig är DIF bara en liten grå gubbe som står i ett hörn och lipar över att det är orättvist att andra klubbar har så bra förutsättningar och de har ett helvete i Stockholm. Dumma kommungubbar som inte hjälper dem.
Men så ibland blixtrar det till och man minns de gamla tiderna. Idag uttalar sig Säcken och säger att HV är ett köpelag. En man som leder mestamästarna och som har hela två egna produkter i truppen gnäller på en klubb som har tio spelare som gått genom de egna juniorleden i sin trupp. En man som leder ett lag som haft en mycket stor omsättning så gott som varje år på tvåtusen talet ska hålla sin käft stängd i mitt tycke. Men detta är väl ännu ett bevis på att DIF har klätt på sig offerrollskoftan och den sitter tydligen mycket tight. De som inte kan köpa gnäller på de som kan, men önskar att de själva kunde och blir frustrerade över att de inte kan. Komiskt!
Ja ja, det är väl bara att vänja sig! HV är ett topplag och då får man räkna med att få skit från bonkagänget från fjollträsk och det är inte fel att få liva upp sina gamla känslor ibland. Men som sagt nu lär det nog dröja några år innan DIF berör mig igen.
