Krönika: "Kill your darlings, Bengt-Åke"
Tre Kronor slog tillbaka Vitryssland med mycket möta och stort besvär. Ska svenskarna kunna gå långt i den här turneringen känns det som Bengt-Åke Gustafsson måste tänka om angående lagbygget. För ett Vitryssland som ställde upp med långt ifrån sitt bästa lag ska man enkelt slå.
Bengt-Åke Gustafsson är känd för att ha lätt att favorisera vissa spelare rätt rejält. Modos Fredrik Warg är en som tillhör Bengt-Åkes favoriter. Endast på grund av den anledningen spelar också den relativt profillöse Warg i den svenska förstakedjan tillsammans med Patric Hörnqvist och Nicklas Bäckström. För att sätta saker i perspektiv slutade Warg på en sjunde plats i Modos interna poängliga den här säsongen – ett Modo som var tämligen chanslösa i kvartsfinalserien mot Timrå.
Den fördel som kan ses med Warg i ett powerplay är att han är högerskytt. I dagens Tre Kronor är det dock ingen bristvara. På backplats återfinns Magnus Johansson och Anton Strålman med samma klubbfattning och på forwardssidan har vi Mattias Weinhandl och Patric Hörnqvist. Därav har Tre Kronor högerfattade spelare så man klarar sig i de båda powerplayformationerna.
I mötet mot Vitryssland fanns det tydligen inte plats för Robert Nilsson i numerärt överläge. Samme Nilsson som var Sveriges utan tvekan bästa spelare med en man mer på isen i Ceska Pojistovna Cup.
***
I skribentkretsar talar man ofta om ”Kill you darlings” – ett uttryck myntat av författaren Samuel Johnson. Frasen handlar om att man ska ta bort sina personliga favoritstycken då läsaren sannolik inte delar förtjusningen över dessa delar. Nu är det dags även för Bengt-Åke Gustafsson att döda sina älsklingar.
***
På backplats har Bengt-Åke ännu en spelare han håller hårt om ryggen i form av Daniel Fernholm. På stor is är Fernholm en back av internationell klass men på NHL-rink passar han inte alls. Något som också är bevisat efter sejouren Nordamerika som slutade i ECHL för den storväxte stockholmaren. Den 24-årige backen är helt enkelt ingenting för den moderna ishockeyn på liten rink. Hade vi befunnit oss på 90-talet med ryggsäckshockeyn så då rådde – visst – men nu liknar han för att ta till Nicklas Wikegård vokabulär – ett utedass på is.
I kvällens möte mot Vitryssland var Fernholm liksom i genrepet mot USA en säkerhetsrisk. Mycket få uppspel nådde rätt och en stor majoritet av närkamperna i egen zon förlorades. Inte heller blev det bättre av att backkollegan Magnus Johansson även han agerade passivt i defensiven.
Trots det är Fernholm för tillfället en powerplay-back i dagens Tre Kronor. Hur han kan gå före Alexander Edler som av någon outgrundlig anledning än så länge sitter på läktaren är för mig och alla andra hockeytyckare i Sverige en stor gåta.
Dags för manifestation ”In med Edler”?
***
Anton Strålman – Kenny Jönsson
Magnus Johansson – Jonas Frögren
Alexander Edler – Niclas Wallin
***
Är jag ensam att hålla dessa backpar som självklara?
6-5 mot Vitryssland är inget bra resultat. Dessutom ska det finnas i åtanke att vitryssarna mönstrade långt ifrån sin bästa trupp. Målvaktsfantomen Andrei Mezin är hemma i Östeuropa medan trion Mikhail Grabovsky samt Andrei och Sergei Kostitsyn fortfarande spelar Stanley Cup-slutspel med Montreal Canadiens.
Klyftan mellan de såkallade blåbärsnationerna och de stora elefanterna krymper onekligen för varje mästerskap som går.
Hos de blågula måste flera spelare upp åtskilliga klasser. Marcus Nilson gjorde till exempel ingen glad i dag - inga tacklingar, ingen intensitet och inga egna initiativ. Att Mike Keenan bänkat honom i Calgary under stora delar av säsongen verkar helt klart befogat.
Ska Tre Kronor ha någon chans att överleva kvartsfinalen måste fler nyckelspelare än Nicklas Bäckström och Patric Hörnqvist prestera – det är fakta.
