Krönika: ”Bengan” är en stjärna
”Bengan” är onekligen inte en stjärna, och då snackar jag inte om förbundskaptenen, utan målkungen, slitvargen och tacklingskungen Patric Hörnqvist. Han är spelaren som ska ta Tre Kronor någonstans i den här turneringen. Fy fan vad bra han är, rent ut sagt.
Det talas om NHL-proffs hit och dit, men frågan är om jag skulle byta ut ett enda proffs mot Patric Hörnqvist just nu. Visst var matchen mot Frankrike knappast någon värdemätare, men ”Bengan” har i varje landskamp, i varje period, i varje situation visat att han är en färdig storspelare på väg mot stjärnorna.
Kampen mot vin- och fotbollslandet Frankrike var inget undantag, snarare ytterligare ett bevis som stärkte faktum.
Tankarna drar sig onekligen till Ottawa Senators lagkapten och världsstjärna Daniel Alfredsson i form av allroundkunnighet och det fantastiska skottet, men Hörnqvist kan också addera aggressiviteten och fysiken i sitt nära nog kompletta forwardsspel.
Hörnqvist har gjort tre mål i VM, samtliga på väldiga slagskott långt ifrån mål. Det till trots har motståndarmålvakterna – låt vara att de är vitryssar och fransoser – varit utan chans för de väldiga projektiler som Djurgårdsforwarden avlossar. Skottet är – minst sagt – fantastiskt. Frågan är om svensk hockey har en forward som skjuter lika hårt som Hörnqvist.
En sak är klar – ingen sätter puckarna med samma effektivitet i alla fall.
Frankrike må inte ha varit en värdemätare, men Hörnqvist var ändå – precis som i premiären mot Vitryssland – en av Tre Kronors främsta spelare. Med sin spelstil gör han sällan en dålig match, och blir det inte mål svarar han för en gedigen arbetsinsats med sin intensiva skridskoåkning. Jag vill påstå att han är en av Sveriges stora framtidsspelare.
Fast han är redan nu en stjärna. I alla fall i mina ögon.
Frankrike var föresten oerhört tama och idéfattiga. De hade ingenting att sätta emot den svenska lagmaskinen som ändå inte imponerade speciellt mycket, Hörnqvist undantagen då, givetvis.
---
Om Bengt-Åke Gustafsson nu ska envisas med att spela Daniel Fernholm i numerärt överläge, så borde han i alla fall placeras framför mål där han gör betydligt mer nytta än på blålinjen. Visserligen var Linköpingsbacken flera klasser bättre än mot Vitryssland – vilket inte var så svårt med tanke på att Frankrike aldrig anföll – men hans begränsningar är ändå tydliga stundtals. Rörligheten är, minst sagt, begränsad. Och då är jag ändå snäll i mitt omdöme.
---
Nästa säsong ska Patric Hörnqvist spela i Nashville Predators och NHL. Jag känner succédoften redan nu, för ”Bengan” är som skapt för en karriär i Nordamerika, och jag tror han kan bli lika stor som Daniel Alfredsson. Högerskytten är kompakt byggd, kan göra mål och tvekar inte att spela fysiskt. Jag förstår inte hur han ska kunna misslyckas.
---
Den svenska backbesättningen kritiserades mot Vitryssland, och det var inte lätt att veta om det var bättre eller sämre mot Frankrike, eftersom backarna aldrig sattes på prov. Alexander Edlers VM-debut var darrig med en hel del slarviga passningar, men hans mål i den tredje perioden kan ha blivit den nödvändiga självförtroendekicken, och potentialen skiner om 22-åringen.
Hur han sedan kan vara en ”late bloomer” vid en ålder av 22 överlåter jag åt Leif Boork att förklara, men även när Anton Strålman kommer tillbaka torde han ha kvar sin plats i laget.
Doug Murray, San Jose Sharks, är också klar för VM, vilket innebär att backbesättningen måste möbleras om. Jag skulle vilja se detta i fortsättningen:
Kenny Jönsson – Anton Strålman
Magnus Johansson – Doug Murray
Alexander Edler – Niclas Wallin
Känns tämligen givet och Daniel Fernholm och Jonas Frögren får nöta bank.
---
Patric Hörnqvist passar utmärkt med Nicklas Bäckström, det måste man verkligen säga. Var gråe Fredrik Warg gör i den kedjan kan man dock fråga sig, och där måste man testa något nytt utan att spräcka på de välbalanserade kedjorna Ekman-Wallin-Nilsson och Weinhandl-Mårtensson-Fabricius.
Det lämnar oss med alternativen Johan Andersson, Michael Holmqvist och Marcus Nilson, varav den sistnämnde känns mest spännande. Trots en tung NHL-säsong och en svag inledning på VM, så finns det i alla fall hockeykunnande i den 30-årige anfallaren.
Helst hade man ju velat se Fredrik Sjöström i den formationen, men det håller visst inte Bengt-Åke Gustafsson med om. Tyvärr.
---
Det var en liten besvikelse att Frankrike valt att vila NHL-målvakten och stjärnan Cristobal Huet mot Sverige, även om han fick komma in i den tredje perioden när det svenska målkalaset kommit igång på allvar. Inte för att hans medverkan hade hotat den svenska segern, men segersiffrorna hade antagligen varit mindre. Hans insats på Nicklas Bäckströms 9-0 var dock bland de värsta tavlorna jag skådat – frågan är om ens jag, som har urusla reflexer, hade släppt in den pucken.
---
Ifjol svarade Patric Hörnqvist för två mål och sex poäng på nio VM-matcher. Den gången hade han klubbkamraten och ständige kedjekamraten Fredrik ”Linkan” Bremberg vid sin sida, och veteranen sades vara anledningen till att Hörnqvist var så bra. Nu visar ”Bengan” dock att så inte är fallet.
---
Matchen mot Frankrike var ingen värdemätare alls, allra minst för Stefan Liv. Fast i mina ögon är inte Liv någon VM-målvakt heller, och Gustafssons val att välja honom före Erik Ersberg i truppen tycker jag är underligt. Nåväl, tills Henke Lundqvist kommer – om han kommer – lär Tellqvist vara förstavalet.
---
Sveriges målkung i VM?
Patric Hörnqvist, så klart.
