Krönika: Ingen anledning till oro
Tre Kronor hängde med hyfsat i en period mot JVM:s storfavoriter Kanada innan man halkade efter. Men det finns ingen anledning till oro, i alla fall inte än.
Att Kanada är storfavoriter – oavsett vad svenska kvällstidningar skriver – i JVM är ingen hemlighet.
De extremt tävlingsinriktade kanadensarna satte tonen direkt i träningsmatchen mot Tre Kronor, och det var lagets storstjärna och ledare John Tavares som förgick med exempel då han redan i det första bytet sänkte Sveriges backankare Victor Hedman med en riktigt tung tackling. Det var ett meddelande om att den här matchen inte skulle bli någon välgörenhetstillställning eller All-starmatch – och så blev det inte heller.
Tavares fysiska inledning blev inledningen på en kavalkad kanadensiska tacklingar på svenska spelare, där bland annat Erik Karlsson och Nichlas Torp flög som vantar till den fantastiska publikens förtjusning. Men svenskarna stod upp tämligen bra, och bland annat Torp, också känd som ”Torpeden”, delade ut några riktiga smällkarameller.
Kanadas press mot det svenska målet var massiv i den andra perioden, men jag tycker inte det finns anledning till oro. Pär Mårts levererade en social coachning där han inte överbelastade några spelare, och bland annat Victor Hedman spelade mindre än han kommer göra framöver.
Tre Kronor kan betydligt bättre än det de visade upp mot Kanada, och ett bevis för det är att man trots att man inte spelade på topp och stundtals hade stora problem i egen zon, ändå bara förlorade med 4-2.
Det finns ingen anledning att känna oro inför JVM.
---
De kanadensiska kommentatorerna på TSN hade förvånansvärt bra koll på det svenska laget, och förutom hyllningarna av Victor Hedman, Erik Karlsson och Mikael Backlund, snackade man också om Brynäs, Jönköping och ”Mark In Da Park”, Mark Owuya.
---
Mest imponerade Erik Karlsson i det svenska laget. Den lille backen agerade hockeykonstnär, speciellt i den första perioden, med sina fina uppspel, sin kyla med pucken och sina väl avvägda skott i numerärt överläge. Frölundaförsvararen sänktes med en tung tackling redan i inledningen av matchen men påverkades inte av det, och levererade själv en del smällar – och att han blir en nyckelback för Sverige i turneringen råder det ingen tvekan om.
---
John Tavares i all ära, men det var Vancouverlistade Cody Hodgson som var matchens lirare hos lönnlöven. Centern spelade fram Tavares till ledningsmålet, han vann tekningen bak till back innan han styrde in skottet fram till 2-0 och det var han som sköt i plexiglaset vid 3-1, där Zach Boychuk kunde peta in returen bakom en förvånad Owuya.
Hodgson var ett ständigt orosmoment under hela matchen, och Sverige får se upp med #18 fortsättningsvis.
---
Intressant kuriosa från matchen är att Kanadas lagkapten och Los Angeles-listade Tomas Hickey satt utvisad när hans framtida lagkamrat i Los Angeles Kings, Oscar Möller, sköt in 1-2 med en backhand. De två lär få ha mer att göra med varandra i framtiden, men då som lagkamrater och inte som motståndare.
---
Lite spelarkritik:
David Rundblad var kanske den back som hade mest problem mot Kanada. Bland annat gav den lovande Skellefteåbacken bort ett givet uppspel samt tappade pucken enkelt bakom mål i den första perioden, och han hade också stundtals svårt i de kvicka spelvändningarna där kanadensarna gick hårt på mål. Rundblad måste upp någon nivå till.
Man kan inte heller påstå att Victor Hedman briljerade. Han såg trög, loj och lite småirriterad ut efter Tavares inledande tacklingar, och kom liksom aldrig in i matchen, varken offensivt eller defensivt. Tappet av pucken under en transport i den sista perioden där han bjöd på Jamie Benns friläge var matchens fadäs.
Mikael Backlund, som liksom ifjol haft en trög höst i Sverige, var en positiv överraskning. Han åkte till sig ett friläge i den första perioden och hade flera vassa skott mot mål, och tillsammans med Magnus Pääjärvi-Svensson var han lagets bästa anfallare offensivt sett. Arbetskapaciteten hos Pääjärvi är föresten anmärkningsvärd.
Mer finns att kräva av lagkaptenen Oscar Möller, trots att han levererade lagets enda mål. Det var mycket ”one-man-show” och vilja att avsluta själv, och det blev en del förhastade beslut. Där finns, precis som hos Mattias Tedenby, David Ullström och Jacob Josefson, betydligt mer att hämta.
---
Summa summarum så tror jag att förlusten mot Kanada kan vara bra i det långa loppet. De kanadensiska kommentatorerna nämnde Sverige som favorit efter Kanada, och svenska landslag brukar av tradition spela som bäst när de får slå ur underläge, och den här matchen gör i alla fall att det absoluta favoritskapet faller från axlarna.
Tre Kronor har ett bra lag, men Kanada ett bättre, är väl den enkla summeringen som man till slut kan göra.
Den ishockey som lagen bjöd på var fartfylld, fysisk och chansrik – precis som det ska vara.
Underhållningen i JVM kommer att bli en höjdare.
Och jag är inte orolig för Tre Kronor. Matchen mot Kanada lämnade en del i övrigt att önska, men som sagt, det var bara en träningsmatch.
