Krönika: "Går inte att ogilla Monstret"

Krönika: "Går inte att ogilla Monstret"

Jonas Gustavsson. Detta makalösa monster. Uppseendeväckande i kassen med sina yviga gester. Men det går bara inte att ogilla honom – speciellt inte efter en match som den här.

Jag såg Färjestad spela två gånger i Skellefteå under slutspelet – fler matcher blev det ju inte. Det var när Jonas Gustavsson var inne i sin osannolika formtopp och det var onekligen frustrerande för Skellefteås supportrar att det inte gick att överlista honom.
   "Monstret" – har verkligen fallit pladdask för det smeknamnet – visade upp en väldig kaxighet . Strechade och psykade i mittcirkeln efter värmingen var slut och åkte över hela försvarszonen och gjorde yviga frisimstag efter varje avblåsning, matcherna i ända.
   Hela spektaklet borde givetvis har retat hela Skellefteå Kraft Arena till vansinne. Men på något sätt kändes som att ingen egentligen kunde ogilla honom.

Verkar harmlös utanför isen
Det finns inget skönare än att se en person som är stor i orden falla pladdask och misslyckas, eller i "Monstrets" fall en person med ett stort kroppspråk.
  Men det är något speciellt med 24-åringen från Danderyd – bara det borde ju vara provocerande för de flesta. Kanske är det att hans sätt utanför isen verkar vara så harmlöst.
   På isen råder det inga tvivel om att han är en vinnare. När mamma Margareta så gärna ville att han skulle åka till VM, trots sin sjukdom, var det inte för att se sin son sitta vid sidan av. 
   Det hade han ingen tanke på heller. När chansen kom tog han den direkt och över en natt var Bengt-Åke Gustafssons målvaktsproblem väck.
   Mot Tjeckien kom det stora provet på internationell nivå. Och hade det inte varit för Gustavsson hade Tre Kronor inte varit i semifinal nu.
   Visst hade han god hjälp av stolparna och ribban, men en bra målvakt har tur och i "Monstrets" fall verkar det ständigt vara en stor dos portion av tur.

En tvättäkta lagseger
Tjeckien har ett på papperet betydligt bättre lag än Sverige. Jaromir Jagr, Ales Hemsky, Patrik Elias, Jan Marek är alla spelare som kan avgöra en match på egen hand på ett ögonblick.
   Så briljanta är de.
Fast tjeckerna hade en dag då i princip ingenting stämde kunde svenskarna aldrig luta sig tillbaka. Trots 2-0-ledningen inför den sista perioden.
   Det var en tvättäkta lagseger för svenskarna. På egen hand skapade de tjeckiska stjärnorna mer – men eftersom de var ensamma utgjorde de en blek figur.
   Svenskarna var fler. Många stod för små avgörande prestationer och tillsammans blev det en enda stor, jätteprestation.

Kan sluta i succé
Det som från början såg ut att bli ett stort fiasko kan i stället sluta i succé. Bengt-Åke Gustafsson har fått ihop de svenska spelarna till ett lag, där alla 20 utespelare på isen drar åt samma håll under 60 minuter. 
   Och längst bak. Detta makalösa monster, som skrinnade ut med pucken efter varje blockering för att visa vem som ägde den blågula zonen.
   Är det någon som kan ordna en seger mot Kanada är det han.

***

Huselius, Huselius, Huselius. Det höll på att gå riktigt illa det där.

***

Synd att inte Patrik Berglund fick mer speltid. Viljan finns och den mynnade ut i en strong insats i fjärdekedjan. Snart lossnar det i offensiven också.

***

Tre backpar mot Kanada. Ströbyten som försvarsspelare är värdelöst.

***

Det var bevisligen ingen formtopp under SM-slutspelet. Välkommen till hela hockeyvärldens rampljus, Jonas Gustavsson.

Nils-Petter Dufva2009-05-08 00:16:00
Author

Fler artiklar om Tre Kronor