Krönika: "Rättvist att anrika SSK stannar kvar"
"Nu hoppas jag att organisationen runt SSK tar ett rejält snack om vilken väg man vill gå. Det måste satsas rejält. Det måste satsas på ledande spelare, inte breddspelare", skriver Kent Fredriksson.
Anrika Sportklubben från Södertälje har återigen bevisat att de hör hemma i Elitserien. I år liksom förra året så vinner man Kvalserien. Tur, anser många. Kanske stämmer det till viss del men att genomföra ytterligare en vidrig kvalserie med att ta poäng i alla matcher kan inte sorteras under tur. SSK var lite tyngre, lite bättre runt sargerna, hade lite vassare avslut. Detta kryddat med seriens bäste målvakt i Helenius så känns det helt rättvist att anrika stannar kvar.
Sportklubben ledde Kvalserien från början till slut, tog fem raka treor direkt och började luta sig tillbaka en aning. DET har man inte råd med, därför hackade det rejält i maskineriet när serien vände. Blev onödigt magsårs framkallande symtomen, men till slut satte man sista spiken hemma i Scaniarinken. TACK!
Att SSK inte spelat den anfallsrika hockey som de stundtals gjorde i Elitserien under Kvalserien var vad man kunde förvänta sig. I Kvalserien handlar det inte om att spela snyggt eller någon sorts klapp-klapp hockey. Kvalet är en vidrig tingest, som inte ens den djupaste LSD-tripp kan se något som helst skimmer i. Det är kramp, gipsade handleder, uppspel som skulle få den bäste hövdingen att småle. Är det någonstans det visas ”indianare” en masse, så är det i Kvalserien. De spelare eller supportrar som inte varit i denna situation förstår inte vad det handlar om.
Att de två lagen från Elitserien som kvalar har allt att förlora kan inte nog understrykas, just därför hamnar man i situationer man inte räknat med. Till exempel att lag som på pappret är klart sämre kan nagla fast ett elitserielag i egen zon rejält. Ta Almtuna och för den delen även Växjö. De två lagen förfogar inte direkt över många spelare som skulle färga i ett elitserielag, men som har en tydlig målbild hur de vill spela sina matcher. Oberoende av vad motståndarna heter. De spelar för att det är kul och har allt, precis allt att vinna. Däri finns en förklaring till att lag som spelar för sin elitexistens får masspsykos. Inte bara SSK och Rögle som hade krav på sig så klart, ta Leksand t ex, som misslyckas och misslyckas trots att de förfogar över samma spelarbudget som många elitserielag.
Nu går man in i en fas som är lika silly som den är rolig. Det namndroppas spelare än hit, än dit. Vissa kan varken bekräfta eller dementera, det är en rolig om än galen period. Sportklubben har några namn som skulle kunna tänka sig att ge sig själva en chans i en annan miljö. Jag har inga synpunkter på det, utan skulle de vilja lämna så önskar jag dem lycka till. De jag i första hand tänker på är de båda Linusarna. Klasen som var en ledare under Elitserien och levererade enligt ett manus ingen kunde föreställa sig innan säsongen gick igång. Dessutom i ett lag som höll till i botten hela säsongen. Videll som i Kvalserien, sin vana trogen, gjorde viktiga mål. Han klev fram när det behövdes.
Nu hoppas jag att organisationen runt SSK tar ett rejält snack om vilken väg man vill gå. Det måste satsas rejält. Det måste satsas på ledande spelare, inte breddspelare. Bredden skall komma från de yngre i föreningen. Inte köpas in. SSK måste ge sig själva chansen att sikta högre, än att varje år spela kval. Till slut brister bubblan, var så säkra.
Till sist så vill jag tacka alla läsare och de kommentarer mina alster fått. Tack för att ni engagerar er. Engagerar er i det ni tror på, det ni hoppas på. Utan engagemanget ingen framtid. Sportklubben, den anrika från Södertälje är även denna höst ett elitserielag, på sportsliga grunder, det kan ingen ta ifrån oss. Det finns de historielösa som bara tycker att VI är ett skitlag som katten släpat in. Till alla de som anser att vi skall rökas ut, kan jag bara säga; kom bara, vi är här vare sig ni vill eller inte!
Vi ses i september
