Lundqvists krönika: Funktionärer - gör ert jobb
"Varför yrade matchspeakern om byten innan han utannonserade målskytten till AIK:s kvittering till 3-3?"
Vad mycket enklare det vore om folk gjorde sitt jobb. I samband med gårdagens derby slog den tanken mig igen. Det hela började redan vid insläppet. Jag ställde mig i kön till ingång 214 på norra med min biljett i handen. Det var ganska lång kö men när jag ställde mig sist var det en dryg halvtimme kvar till matchstart vilket borde räcka mer än väl. Utanför spärren räknade jag till sex ordningsvakter/publikvärdar. Av dessa sex arbetade en med att visitera alla som skulle in medan de övriga fem lutade sig bekvämt mot väggen och lapade sol.
När jag och min kamrat äntligen kom in hade det spelats c:a sju minuter och det första jag ser är en samling blåränder som jublande springer hemåt mot mittlinjen samtidigt som de gratulerar en målskytt. Skit, tänker jag och tittar mot ljustavlan på östra. Ser då till min lättnad att det inte är så illa som jag befarat. Ljustavlan visar: Djurgården – AIK 1-1. Strax därpå försvinner AIK:s etta och tavlan visar 1-0 i stället. På kort tid drabbas jag två gånger av någon annans oförmåga att sköta saker på rätt sätt. Jag har missat inledningen av matchen, ett mål (ett DIF-mål förvisso men ändå) samt lurats att tro att även AIK gjort ett mål.
”När det väl blir match ska man i nittio minuter kastas mellan hopp och förtvivlan, glädje och sorg. Man ska svära, jubla, begrava huvudet i händerna för att i nästa sekund applådera”, skrev jag i förra veckan men aldrig hade jag väl trott att min profetia skulle besannas så tydligt. Igår pendlade sinnesstämningen så hastigt att hjärnan knappt hängde med.
Anders Frisk var en annan funktionär igår som hade märkbart svårt att sköta sitt arbete. Två tveksamma straffar på dryga halvtimmen, sedan kändes det som om Frisk inte riktigt var med i matchen.
Lyckligtvis fanns det en svartgul elva som utförde sitt jobb på bästa sätt. Att två gånger ha tagit upp underlägen för att slutligen vända och vinna kommer vi att ha nytta av långt framöver. Kapaciteten finns och nu vet vi att även moralen är på plats. Det känns också som att Peter Larsson fick någon slags revansch efter det märkliga coachandet i premiären.
Andreas Johansson var solklar offside vid Djurgårdens 3-2-mål. Att Anders Frisk kan påstå att en spelare som befinner sig mitt i bollbanan när Chanko spelar Barsom inte inverkar på spelet är fullständigt obegripligt. En fotbollspelare som inte inverkar på spelet bör f ö ta snabbaste vägen till duschen. Linjedomaren vinkade för offside men Frisk valde att inte konsultera sin assistent. Har de många internationella uppdragen stigit Anders Frisk åt huvudet?
Svante Samuelssons kärnkraftsforcering vid 3-3-målet doftade bra mycket Johan Mjällby. Jag vet att Svante inte vill bli jämförd med Kung Mjällby men det är omöjligt att låta bli.
Nu måste väl Andreas Anderssons VM-biljett ligga utskriven och klar för avhämtning på fotbollförbundet. Det är underbart att se hans bollbehandling, hans driv i steget och hans kyliga avslutningar. Andreas sätt att löpa snabbt med bollen tätt på fötterna får mig att tänka på Michael Laudrup. Undrar om Adde gillar den jämförelsen.
DN´s betygsättning av AIK spelarna var snål tycker jag. Visst var väl t ex Jimmy Tamandi värd betyget bra åtminstone? Hela AIK stod upp som lag igår men jag har på känn att Långås inte startar mot Norrköping nästa helg.
Teddy Lucic varnades för vad som såg ut att vara en rätt snäll fällning på mittplanen medan Kim Källström slapp kort efter sin vårdslösa satsning mot Daniel Andersson. Logiskt?
Varför yrade matchspeakern om byten innan han utannonserade målskytten till AIK:s kvittering till 3-3? Som speaker måste man ha lite känsla för i vilken ordning man ska ge information. Än en gång handlar det om att kunna sköta sitt jobb på ett bra sätt.
AIK gjorde mer än väl sitt jobb i går. Den här segern kan vi leva på en bra bit in på nästa vecka. Då kommer oron smygande igen.
