Hammarbyvinst i Nobelhallen
Bofors bjöd aldrig riktigt upp till kamp och Hammarby - minst bleka av de två lagen - lyckades utmanövrera redan playoff-klara BIK i näst sista matchen.
Trots skönsång från Boforsspelaren Matias Månsson under nationalsången, lyckades inte hemmalaget skapa mycket fler glädjeämnen under matchen.
Hammarby blev tidigt tillbakapressade av Bofors som inte fick utdelning. Istället fick hemmalaget se gästerna gå ifrån till 2-0 redan under matchens sex första minuter.
1-0-målet, genom Ragnar Karlsson, fick hemmalaget ur balans, vilket också bäddade för den utvisning som föregick 2-0-målet.
Stefan Töyrä antecknades för 2-0, men fick god hjälp av Boforsförsvaret som - liksom under första målet - agerade allt för tafatt och lät Hammarbyspelarna glida genom allt för lätt.
Boforsreduceringen signerades Matias Månsson - inte bara solist - som med sin kvickhet bakom Christopher Heino-Lindbergs målbur, lyckades lirka in pucken vid första stolpen.
Första perioden slutar med Hammarbyledning, 1-2, dock är det hemmalaget som avfyrar flest skott mot mål, 10-5.
Under andra perioden förväntas matchen ta lite mer fart i och med underläge för Bofors, som har mer att spela för än gästande Hammarby. Boforspressen stannar dock på ett massivt försvar som står upp bra på blålinjen och aldrig tillåter BIK till några allvarligare anfallsförsök. Spelet genom mittzon håller hög klass, men det är också allt. Försvaret i Bofors är undermåligt liksom förmågan att röra om i Hammarbyzonen när tillfälle ges.
Hammarbys spel är avvaktande och smart. Få individuella misstag och spel nära Boforsarna gör att ytorna krymper. Hammarbys etableringar i Boforszonen bygger i stort sett enbart på kontringar, vilka kommer blixtsnabbt då Bofors tappar puck. Hammarby ökar också tidigt på sin ledning till 1-3, vilket också står sig perioden ut.
Skotten i mittenronden vinns - liksom i första perioden - av Bofors, 14-6 och Heino-Lindbergs stabila målvaktsspel är nyckeln till 1-3-ledningen för gästerna.
Under sista perioden spelar Bofors med lite högre intensitet och inställning än under de inledande två perioderna. Detta medför att flera kvalificerade målchanser skapas under första halvan av sista ronden. Heino-Lindbergs fortsatta briljans mellan målstolparna är mycket det som räddar Hammarby från en Boforsreducering.
Boforspressen tvingar Hammarby till en tidig timeout för att återigen täta till defensiven.
När dryga tio minuter återstår av matchen lyckas så Bofors med att överlista Hammarby. Dock krävdes spel sex mot tre för att 2-3-pucken skulle leta sig förbi målvakten. Två utvisningar tätt efter varandra på Hammarbyspelare fick Czarnecki att chansa med en extra utespelare.
Närmre än 2-3 kommer dock aldrig hemmalaget och när Hammarby ökar på till 2-4, fyra minuter från slutet, är matchen färdigspelad. Skotten i sista perioden slutar - likt de övriga två - med Boforsövervikt, 13-11.
Lite irritation uppstod under matchen vilka föranledde en del besök i utvisningsbåset från vartdera laget, 64 minuter skrapades ihop. Lars-Johan Ryhed, kvällens huvuddomare, valde efter eget tycke en underlig nivå, dock utan att gynna någon part.
En orsak till det svaga spelet från Bofors sida kan bero på Niklas Czarnecki, Boforstränaren, som experimenterade friskt med kedjor och backpar under matchen.
Bäst i Bofors var Matias Månsson som med sitt mål och sitt fräna spel ständigt oroade Hammarbyförsvaret.
Christopher Heino-Lindberg, Hammarby, avgår med högt betyg efter matchen i Nobelhallen och - i och för sig med god hjälp av försvaret - var den spelare som mest bidrog till att grusa Boforsmaskineriet i afton.
Matchen som helhet var stel och avslagen, både på och utanför isen. De dryga 1800 personer som begett sig till hallen hade mer att utkräva från hemmalaget som efter två storförluster borde vara mer intresserade att spetsa formen inför det stundande playoff-spelet.
